Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrassiär - Kyrenaika (antikt namn) - Kyrenaika, Cyrenaica (distrikt) - Kyrenaiker - Kyrenaiska skolan - Kyrene - Kyreneskolan el. Kyrenaiska skolan - Kyrie eleison - Kyrillisk skrift - Kyrillos (patriark av Jerusalem) - Kyrillos (biskop i Alexandria) - Kyrillos (Konstantinos) och Methdoios (missionärer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRENAIKA
Kyrassiär, början av 1600-talet. Efter
Wall-hausen, ”Kriegskunst zu Pferd”.
30-åriga kriget och även senare till 1815, då
Livreg.-brigadens k.-kår övergick till
dragoner. E.O.B.
Kyrena’ika, antikt namn på den av dorer
koloniserade delen av Afrikas n. kust (ung. nuv.
Barka). Enl. sagan grundade minyer från ön
Thera c:a 630 f.Kr. under ledning av Battos K.
kring staden Kyrene. Anledningen kan ha
varit K:s silfionhandel. Kring Kyrene anlades 5
andra kolonier, förenade till det s.k. Pentapolis.
Battos’ efterkommande regerade ss. kungar i K.
Efter Alexander den stores död kom K. under
Ptolemaios i Egypten och styrdes sedan 117
f.Kr. av en sidogren till ptolemaierna. Den siste
testamenterade det till Rom 96 f.Kr. Sedan
74 var det förenat med Kreta till ett
ståthållar-skap. K. hemsöktes av barbarer och förstördes
i 7:e årh. av araberna. — Litt.: L. Malten,
”Kyrene” (1911). N.V.
Kyrena’ika, Cyrenaica, ital. Cirenaica,
distrikt i italienska kolonien Libia (se d.o.).
Kyrena’iker, anhängare av Kyreneskolan (se
d.o.).
Kyrena’iska skolan, se Kyreneskolan.
Kyre’ne, stad, se C y r e n e.
Kyre’neskolan el. K y r en a i s ka skolan,
en av de s.k. sokratiska filosofskolorna,
grundlädes av Aristippos (se denne) från Kyrene.
Bland skolans ledande män kunna vidare
nämnas Theodoros, Hegesias och Annikeris;
reli-gionsfilosofen Euhemeros (se denne) har
sannolikt mottagit starka intryck från denna
riktning. Utmärkande för densamma är dess lära
om lusten som det högsta goda (jfr H e d
o-nism). G. A.
Ky’rie ele’ison el. K. ele’son (grek., Herre
förbarma dig), ett bönerop ur G. T. (jfr Ps.
6:3, 31:10 m.fl.), som trol. från den judiska
kulten övergått i den kristna, bibehållet även
av Luther. I sv. högmässan sjunger numera
församlingen efter syndabekännelsen ss. ett
instämmande i denna K. e. 3 gånger i sv. övers.
”Herre, förbarma dig över oss” (2:a gången
utbytes ”Herre” mot ”Kriste”). K. e. avslutar
även litanian (se d.o.). — De äldsta bevarade
melodierna till K. e. äro enkla syllabiska
sånger, avsedda att sjungas av den närvarande
menigheten. Under loppet av medeltiden övertogs
emellertid utförandet av en skolad kör, varvid
melodierna fingo en rikare, t.o.m. melismatisk
utformning och uppdelades efter festgrader
med hänsyn till kyrkoårets firningsämnen, en
tradition, som överlevde reformationen men i
de protestantiska länderna upphörde under
loppet av 1700-talet. S.N.;C.A.M.
Kyrillisk skrift kallas det på grekiska
ma-juskeltyper återgående slaviska alfabetet (först
använt i religiösa texter) efter sin förmente
upphovsman, missionären Kyrillos (se denne),
vilken dock sannolikt använt en annan, något
äldre skrifttyp, den s.k. glagolitiska (se
Kyrkslaviska). Agr.
KyriTlos (lat. Cyri’Uus), patriark av
Jerusalem (o. 315—386), deltog i den arianska
striden (se Arianism), tre gånger avsatt från
sitt ämbete men återkallad. K. deltog i
kyrkomötet i Konstantinopel 381, vars symbolum
(Nicæno constantinopolitanum) anses i
huvudsak vara en av K. författad dopbekännelse för
församlingen i Jerusalem. I sina berömda
kate-ketiska utläggningar hävdade han Sonens
väsenslikhet med Fadern, dock utan att ansluta sig
till homojusianerna. K.G-w.
Kyri’llos, biskop i Alexandria 412 (d. 444),
den österländska kyrkans främsta personlighet
under 5:e årh., förenande maktlystnad och
slughet med stor teologisk lärdom. K.
uppträdde i de kristologiska striderna mot den
antiokenska teologiens företrädare, särsk. mot
patriarken Nestorius av Konstantinopel, och
blev efter dennes fall obestridd herre över
Orientens kyrka. K. var en produktiv
teologisk, framförallt exegetisk, förf., av Leo XIII
gjord till doctor eccle’siæ. K.G-w.
Kyri’llos (urspr. Konstantinos, d. 869)
och hans äldre broder Methodios,
missionärer bland slaverna, helgon, föddes i
Thessa-lonika av grekiska föräldrar men lärde från
barndomen även en slavisk dial. K. blev i
Konstantinopel sekreterare och bibliotekarie åt
patriarken Fotios samt lärare i filosofi. Jämte
brodern upptog han 864 missionsverksamhet i
Mähren på kallelse av dess furste Rostislav,
som därigenom ville motverka det tyska
infly
— 459 —
— 460 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
