Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrka - Kyrka och folk - Kyrkbacken - Kyrkbacken (fiskläge) - Kyrkbyggnadsskyldighet - Kyrkböcker - Kyrkefalla - Kyrkesund - Kyrketorp - Kyrkheddinge - Kyrkhult - Kyrkjebö - Kyrkklocka - Kyrkliga bildningsförbund, Sveriges - Kyrkliga enhetssträvanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKLIGA ENHETSSTRÄV ANDEN
eningskyrka) med sitt anspråk på att
förverkliga det ”bibliska församlingsbegreppet”
trätt i motsättning mot folkkyrkotypen (se
Folkkyrka), vilken väl förekommer både
inom katolsk och reformert kristendom men
renast utvecklats inom luterdomen. Medan
för-enings-k. står i principiell motsats till varje
förbindelse med staten, kan folk-k. förenas såväl
med den utvecklade statskyrkoformen (se
Statskyrka) som med fri-k. (se d.o.) och
med mellanformer mellan dessa ytterligheter.
— Med avseende på den inre
kyrkoförfattningen förekomma flera typer, ss. den episkopala,
som utom i de romersk- och grekisk-katolska
k. förekommer även i anglikanska k. och vissa
luterska k., så i svenska k.; vidare den
syno-dala, klarast utpräglad i presbyterianska k.,
och den kongregationalistiska, som
tillerkänner varje lokalförsamling full självständighet.
Därjämte finnas flera blandformer mellan dessa
huvudtyper. — Litt.: G. Aulén, ”Till belysning
av den lutherska kyrkoidén” (1912),
”Folkkyrka eller föreningskyrka?” (i ”Vår kyrka”, 3,
1922); G. Holstein, ”Die Grundlagen des
evan-gelischen Kirchenrechts” (1928). Y.B.
Kyrka och folk, tidskr., se Kyrkliga
förbundet för evangelisk-luthersk
tro.
Kyrkbacken, se Kyrkovallen.
Kyrkbacken, fiskläge på v. sidan av Ven i
Öresund; c:a 250 inv. Tullstation. Hamnen
har 395 m. kaj vid 3 m. vattendjup. Ovanför
den höga strandbrinken ligger S:t Ibbs
ödekyrka. M.P.
Kyrkbyggnadsskyldighet, se
Kyrkobygg-nadsskyldighet.
Kyrkböcker, se Kyrkoböcker.
Kyrkefalla, s:n i Kåkinds hd, Skaraborgs län,
n.v. om Hjo; 110,o» kvkm., därav 109,82 land;
4,393 inv. (1932), därav 1,712 i Tibro
municipalsamhälle; 40,50 kvkm. åker (1927; 36,» °/o av
landarealen), 48,os kvkm. skogsmark.
Egendomar: Ruder, Äreberg m.fl. — Pastorat: K. och
Mofalla, Kåkinds kontrakt, Skara stift. J.C.
Kyrkesund, municipalsamhälle i Klövedals
s:n, Göteborgs och Bohus län, i skärgården,
14 km. n. om Marstrand; O,so kvkm.; 345 inv.
(1932). 94 yrkesfiskare, fångstens totalvärde
161,152 kr. (1930). Taxeringsvärde å
fastig-hetsskattepliktig fastighet 192,200 kr.; till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 96,910 kr.
(1931). M.P.
Kyrkeforp, socknar i Skaraborgs län, se
Norra K y r k e t o r p och Södra K y r k
e-t o r p.
Kyrkheddinge, s:n i Bara hd, Malmöhus län,
s.ö. om Lund; 13,88 kvkm., därav 13,72 land.
744 inv. (1932; 54 inv. pr kvkm.); 12,78 kvkm
— 465 —
åker (1927; 93,s°/o av landarealen), ingen
skogsmark. — Pastorat: K. och Esarp, Bara
kontrakt, Lunds stift. M.P.
Kyrkhult, s:n i Listers hd, nordvästligaste
delen av Blekinge län; 214,84 kvkm., därav
202,92 land; 4,475 inv. (1932; 22 inv. pr kvkm.);
28,52 kvkm. åker (1927; 14,o°/o av landarealen),
150,59 kvkm. skogsmark. I kyrkbyn, o. 370 inv.,
ligger Tulseboda brunn och badanstalt. Vid
Mörrumsån och Hemsjö station å Karlshamn—
Vislanda—Bolmens järnväg ligga två av Sydsv.
kraft-a.-b:s kraftstationer, vid Hovmansbygds
järnvägsstation finnas gjuteri och mekanisk
verkstad. Flera stora stenbrott i en
diabas-gång. — Pastorat i Listers och Bräkne
kontrakt, Lunds stift. M.P.
Kyrkjebö, hd i Sogn och Fjordane fylke, v.
Norge, i yttre delen av Sognefjorden; 667,oo
kvkm.; 4,025 inv. (1930); med industriorten
Höyanger (2,218 inv., aluminiumfabrik) och
Vadheim (natriumfabrik), varifrån en känd
turistväg leder till Sandane i Nordfjord. Ax.S.
Kyrkklocka, se Klocka 1).
Kyrkliga bildningsförbund, Sveriges,
stiftades 1930 för att i arbetsformer, som
tillämpas inom folkbildningsarbetet (se d.o.), främja
kristligt och kyrkligt bildningsarbete.
Förbundets exp. är i Stockholm. 1932 räknade det
862 studiecirklar. Förbundet ingår i det 1931
bildade Sveriges kristliga
bildningsförbund, dit även baptisternas och
metodisternas ungdomsförbund, K.F.U.K. och
K.F.U.M. höra. S.N.
Kyrkliga enhetssträvanden. Parallellt med
den fortgående splittringen går genom kyrkans
hela historia en strävan att återställa den
yttre kyrkoenheten. Så gjordes under medeltiden
på konsilierna i Lyon 1274 och Florens 1439
försök att bota schismen mellan den romerska
och den österländska kyrkan. Efter
reformationen höllos i liknande avsikt religionssamtal
såväl mellan katoliker och protestanter som
mellan luteraner och reformerta. På 1600-talet
gjorde den av G. Calixtus ledda synkretismen
(se d.o.) ett fåfängt försök att bereda vägen
för kyrkornas återförening genom återgång
till den odelade fornkyrkans lära.
Med 1800-talet inträder ett nytt stadium i
k.e:s historia. Detta inledes genom en rad
sammanslutningar på den individuella
trosgemenskapens grund. Äldst av dessa är den
ur väckelserörelserna framsprungna
Evangeliska alliansen (se d.o.) av 1846.
Större förblivande betydelse ha
ungdomsorganisationerna Kristliga föreningen av
unge män (K.F.U.M.), Kristliga
föreningen av unga kvinnor (K.F.U.K.)
och Kristliga
studentvärldsför
— 466 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
