Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kättilstad - Kätting - Kävlinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄTTING
Landskap vid Kättilstads kyrka, Östergötland.
derö. — Pastorat: K. och Tjärstad, Kinds
kontrakt, Linköpings stift. J-C.
Kätting, ledbar anordning, sammansatt av
länkar, som gripa in i varandra. Två
huvudgrupper kunna särskiljas: 1) fäst- el. b i n
d-k. och 2) transmission s-k. för
överförande av rörelse mellan maskindelar. Av förra
slaget märkes vanlig r u n d-k. (fig. 1), som
består av hopsvetsade länkar av rundjärn. Av
denna typ finnas kortlänkad och
långlä n k a d k. samt stol p-k. Den senare
(fig. 2) har varje länk försedd med tvärstag
för hållfasthetens skull och användes mycket
som ankar-k. Rund-k. med länkar av exakt
samma dimension kallas kalibrerad k.
och användes för lyftverktyg el. i allm. då k.
skall gå över en k.-skiva. Klen k. kallas
kedja. Trådkedjor av olika typer visas i
fig. 3—5, plåtkedja i fig. 6. H a k-k. (fig.
3) användes för överföring av små kraftbelopp
och är således eg. en transmissions-k. En
typisk dylik är Ga lies k. (fig. 7), vilken
ibland även användes jämte tandat k.-hjul som
lyft-k. i lyftkranar. En inom motortekniken
ofta använd transmissions-k. är
tystgående el. tan d-k. (fig. 8), vilken består av
flera bredvid varandra liggande plåttänder,
sammanhållna av en genomgående bult, vilka
ingripa mellan tänderna i kedjehjulet.
Utmärkande för denna kedja är den ytterst ringa
friktionen samt att kedjan inom vissa gränser
trots sträckning fortfarande utan ändring av
axelavståndet arbetar korrekt mellan hjulets
tänder. Den användes ofta för mycket stora
belastningar och hastigheter. V e 1 o c i p e d-k.
är en annan välkänd transmissions-k. v.S.
Kävlinge. 1) S:n i Harjagers hd, Malmöhus
län, n.n.v. om Lund; 8,43 kvkm., därav 8,25
land; 2,506 inv. (1932), därav 2,081 i K. 2);
6,80 kvkm. åker (1927; 82,4% av landarealen),
ingen skogsmark, ödekyrkan, som torde vara
från mitten av 1100-talet och utgör ett vackert
prov på romansk byggnadskonst, har nyligen
pietetsfullt återställts; den är av gråsten med
hörn, dörr- och fönsterinfattningar av huggen
sandsten; ingångar ha funnits i både n. och s.
I valven, som äro senare, finnas fragment av
senmedeltida kalkmålningar; korets valv vilar
på kolonnetter, skeppets på av kragstenar
prydda huvuden. Den gamla inredningen med al-
Kävlinge gamla kyrka.
taruppsats och vacker predikstol (från 1630)
samt bänkar är i huvudsak bibehållen. Den
nya kyrkan invigdes 1897. — Litt.: Monica
Ryd-beck, ”K. kyrka” (i ”Sveriges kyrkor”, 1932).
■— Pastorat: K. och Hög, Harjagers kontrakt,
Lunds stift. M.P.;E.W.
2) Municipalsamhälle i K. 1), vid
Kävlinge-ån, 10 km. n.n.v. om Lund; 1,96 kvkm.; 2,081
inv. (1932). I K. finnas bl.a. råsockerfabrik,
slakteri (S.v. Skånes andelsslakteriförening),
läder- och skofabrik (A.-b. K. läder- och
skofabrik), handskfabrik och garveri (A.-b.
Glacé-läderfabriken). K. är knutpunkt för
järnvägar
— 563 —
— 564 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
