Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kölingared - Köliskiffrar - Köller, Ernst Matthias von - Köleryds hed (Skällingehed) - Kölliker, Rudolf von - Kölln - Köln, Cöln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖLINGARED
Kölingared, s:n i Redvägs hd, Älvsborgs län,
n.ö. om Ulricehamn; 73,33 kvkm., därav 64,75
land; 677 inv. (1932; 10 inv. pr kvkm.); 8,43
kvkm. åker (1927; 13,0% av landarealen), 39,57
kvkm. skogsmark. Egendomar: Arås och
Kö-lingsholm. Före Vi 1932 tillhörde en mindre
del av K. Vartofta hd i Skaraborgs län. —
Pastorat: Böne, Knätte, Fivlered och K., Redvägs
kontrakt, Skara stift. J.C.
Köliskiffrar. Längs Kaledoniska
bergskedjans (se d.o.) centrala del uppbygges en zon,
kölizonen, av delvis fossilförande
kambro-siluriska sedimentbergarter med relativt låg
metamorfosgrad (jfr S e v e s k i f f r a r), ss.
fylliter, kvartsiter och kalkstenar. Detta
sedimentkomplex, även betecknat ss.
kambro-silu-rens västra el. fjäll-facies, hyser dessutom en
del hornbländeskiffrar, kärvskiffrar samt
erup-tivbergarter, intrusiva såväl som lavor och tuffer.
Under det att k. numera snarast ha en
petro-grafisk betydelse, äro beteckningarna köligrupp
och köliformation mera av stratigrafisk
karaktär. Namnet köli är härlett från Kölen. A.Hbm.
Köller [kö Tar], Ernst Matthias von,
tysk politiker (1841—1928). överpresident i
prov. Schleswig-Holstein 1897—1901, gjorde K.
sitt bästa för att förkväva den danska kulturen;
ett tusental personer utvisades till Danmark,
dansksinnade föräldrar fråntogos
målsmanskapet över sina barn, danska folkmöten förbjödos.
Den s.k. ”Köllerpolitiken” ogillades av tyska
riksdagen 1899. Som statssekreterare för
Elsass-Lothringen 1901—08 företrädde K. en annan
politik, bl.a. medverkade han 1902 till
upphävandet av den s.k. diktaturparagrafen om
ståthållarens rätt att företaga extraordinära
inskränkningar i friheten. P.Dhl.
Kölleryds hed (Skällingehed), Skällinge
s:n, Halland, 20 km. n.ö. om Varberg, nära den
gamla riksgränsen. 21/2 1612 stod här mellan
sv. trupper under hertig Johan och danska
under Kristian IV en strid, i vilken danskarna med
ej obetydliga förluster drevos på flykten,
varvid konungen själv var nära att bli fången (jfr
Barneko w 2). P.S.
Kölliker [köT-],
Rudolf Albert von,
schweizisk-tysk
ana-tom (1817—1905), en
av sin tids mest
framstående biologer,
lärjunge av J. Müller
och Henle, fil. d:r i
Zürich 1841, med. d:r
i Heidelberg 1842,
prosektor i Zürich
1843, prof, i fysiologi
och komparativ
ana
— 575 —
tomi där 1845 och i Würzburg 1847. Sitt
världsrykte nådde K. framförallt genom sina arbeten
inom mikroskopisk anatomi och embryologi.
Hans ”Handbuch der Gewebelehre” (1852) blev
grundläggande för vidare forskning, översattes
till flera språk och utkom i flera uppl.; hans
”Entwicklungsgeschichte des Menschen und der
höheren Tiere” (1861) blev också av stor
betydelse för embryologiens utveckling. T.H-n.
Kölln [köln], se Berlin, sp. 754.
Köln, C ö 1 n. 1) Preussiska Rhenprovinsens
och v. Tysklands största stad med 698,064 inv.
(1925), varav c:a 4/s katoliker; beläget 53 m.ö.h.
på v. Rhenstranden och mitt på den s.k. Kölner
Bucht, en med avseende på klimatet mycket
gynnad, bördig och på brunkol rik slätt, vilken
som sänkningsfält skjuter in i de Rhenska
skifferbergen i s. Anlagd redan 38 f.Kr. av
romarna som ett befäst läger för ubierna, har den
2,000 år gamla staden ända sedan romartiden
haft ett ur marknads-, handels-,
kommunikations- och militär synpunkt synnerligen
gynnsamt läge. Här möttes den gamla handelsvägen
Neuss—Köln—Bonn och de vägar, som från
Rhens sidodalar strålade samman på Kölner
Bucht. K. är nu v. Tysklands största
järnvägsknut med 17 järnvägslinjer utstrålande därifrån
och har en betydande sjöfart (se nedan). Den
av Marcus V. Agrippa i skydd av det romerska
lägret anlagda äldsta staden (Colo’nia
Agrippi-ne’nsis) ligger 13 m. över Rhens vattenyta på
en plats, där floden var uppdelad genom öar
och därför lättare att övergå. Ett regelbundet
gatunät utmärker romarstaden, som hade en
areal av 1 kvkm. och av kejsarinnan Agrippina,
Claudius’ gemål, omgavs med en 3,912 m. lång,
7—8 m. hög, tjock mur med mäktiga torn och
fyra väldiga portar, varav några rester ännu
finnas kvar. På 300-talet intogo frankerna
staden; ärkebiskop Bruno lät på 900-talet utfylla
v. Rhenarmen och förband sålunda en framför
staden liggande smal ö med fastlandet. På
denna ö anlade han en marknadsplats med de
båda torgen Altmarkt och Heumarkt, ävensom
en första hamn, varifrån bedrevs sjöfart på
England. O. 1100 och 1190 utvidgades staden
i n. och s. och omgavs i böfjan på 1200-talet
jämte de omkr.-liggande kyrkorna och klostren
halvcirkelformigt med vallar. Dessa
befäst-ningsvallar, som omslöto c:a 4 kvkm.,
be-stodo i 700 år och förstördes först 1881. I deras
ställe drogs en ny befästningsgördel på 500—600
m. avstånd från den gamla omkr. staden, som
nu också kom att omfatta det på h.
Rhenstranden liggande Deutz (romarnas Tui’tium). På
det sålunda vunna området anlades nya
stadsdelar med breda ringgator; utanför vallen upp
stodo senare förstäder (industristaden Kalk.
— 576 —
Artiklar, som ieke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
