Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Könskörtlar - Könsmognad, pubertet - Könsnjure - Könsomstämning - Könsorgan, fortplantningsorgan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖNSORGAN
utom avsöndrandet av könsceller (ägg och
sä-deskroppar) äro k. säte för en inre
sekretion (se d.o. och Könsorgan). Wk.
Könsmognad, pubertet, är den tidpunkt i
organismernas liv, då fortplantningsorganen
nått den utveckling, att de börjat träda i
funktion. Hos människan kännetecknas k. hos
flickorna genom uppträdande av äggavlösning
från äggstockarna och menstruation och hos
gossen genom ejakulation av sperma. Samtidigt
härmed äger en hastig utveckling av de
sekundära könskaraktärerna rum, stimulerad genom
avsöndringen av sexualhormonerna. K.
inträder hos gossar i Sverige vanl. vid 15—17 års
ålder, hos flickor ett par år tidigare; i varmare
klimat och hos andra folkraser ofta betydligt
tidigare. Wk.
Könsnjure, se Njure.
Könsomstämning, se Inre sekretion, sp.
1,140.
Könsorgan, fortplantningsorgan.
Människan. Man skiljer mellan yttre
och inre k. Hos mannen utgöras de
yttre k. av penis, i vilken urinröret
förlöper och som är uppbyggd av 3 långsträckta
svällkroppar, i vilka blodet kan ansamlas i
ut-spännbara blodrum och åstadkomma erektion,
samt s k r o t u m, pungen, i vilken de båda
testiklarna ligga. De inre k. utgöras av t e
s-tiklarna, de manliga könskörtlarna, och
deras utförsgångar, en för varje testikel. De båda
utförsgångarna ha ett fullt symmetriskt förlopp
och äro skilda från varandra. — Testikeln, i
vilken sädeskropparna, spermierna, bildas, är av
ett litet duväggs storlek och form och väger o.
20 gr. Den är omgiven av en bindvävskapsel,
albugi’nea (fig. 1), som baktill mot bitestikeln
bildar ett tjockare bindvävsparti, mediasti’num
testis. Från denna förtjockning utgå tunna, ra-
diärt anordnade bindvävssepta in i testikeln,
varigenom denna uppdelas i pyramidformade
lober (fig. 1). Dessa utgöras av starkt slyngade,
särsk. inom pyramidens bas med varandra
förbundna, med flerlagrat epitel försedda
körtelgångar, sädeskanalerna. Från detta epitel
bildas sädeskropparna. Dess celler äro av två slag,
könsceller och stödjeceller. Könscellerna (fig.
2) ligga i flera skikt och giva genom upprepade
Fig. 1. Schema över gångarna i testikel och
bitestikel. A slingriga kanaler, B
mediasti-num testis, C albuginea, D rete testis, E
ductuli efferentes i bitestikeln, F
sädesle-daren, G ductus epididymidis, H raka
kanaler.
delningar upphov till sädeskroppar, spermier
(se Könsceller), vilka bortföras genom
utförsgångarna. Stödjecellerna, Sertolis celler (fig.
2), synas ha en nutritiv betydelse för
sädeskropparna. Dessa ligga också en tid tätt anslutna
till dem. De slyngade kanalerna mynna genom
raka kanaler (fig. 1) i ett i mediastinum beläget
nätverk (rete testis) av med enkelt, kubiskt
epitel beklädda kanaler. Mellan körtelkanalerna i
testis finnes en kärlrik, lucker bindväv, i vilken
Fig. 2. Schema över epitelet i de slingriga kanalerna, visande spermiebildningar, spgo
sper-miogonter, sptc spermiocyter, sptid spermatider, (sptid) spermatider i omvandling till sp
spermier, sert Sertolis celler.
— 597 —
— 598 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
