Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Könsorgan, fortplantningsorgan - Könspelare, gynostemium - Könsproportion - Könsproportionen hos de födda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖNSPROPORTION
dera. De ha en plattryckt, oval form samt ligga
i lilla bäckenet vid sidan om livmodern (fig.
5). De äro uppbyggda av en centralt kärlrik
bindväv, märgen, och en perifer, mycket
cellrik bindväv, barken, i vilken ägg i olika
utvecklingsstadier äro belägna (se Kön s cel
-1 e r och Graafska folliklar). Från
äggstocken leder icke någon utförsgång (fig. 6).
Ägget frigöres därigenom att ung. mitt
mellan två menstruationer en Graafsk follikel
brister ut genom äggstockens yta, och det i
follikeln mogna ägget jämte follikelvätskan
tömmes ut i bukhålan. Genom celltillväxt i den
tömda follikeln utbildas sedan den gula
kroppen (se Graafska folliklar), vars celler
liksom follikelcellerna i de Graafska folliklarna
ha en inre-sekretorisk uppgift. Äggledaren,
Fig. 6. Ovarier, tuba, uterus och vagina
genomskurna, utom nedre delen av uterus’ halsparti.
t u b a n, är ett långt rör, som börjar vid ovariet
med en trattformad, ganska vid mynning,
omgiven av rikliga fransformade utskott, fimbrier
(fig. 6). I sin perifera del, ampullen, är den
alltjämt rätt vid, och dess väggar bilda på
insidan talrika veck, men övergår nedåt mot
livmodern till en trängre, enklare kanal, som
mynnar i livmodern. Tubans vägg är klädd med
flimmerepitel, som åstadkommer en ständig
vätskeström från bukhålan till livmodern.
Härigenom suges det i bukhålan fritt
omkr.-fly-tande ägget in i äggledaren och vidare till
livmodern. I äggledaren sammanträffar ägget med
sädeskropparna, varvid befruktning kan äga
rum. Det befruktade ägget transporteras sedan
ned i den för dess mottagande förberedda
ute-russlemhinnan. Sker ej befruktning, går ägget
under. Livmodern, u’terus, är försedd med
en tjock, av glatta muskeltrådar bestående vägg,
som på insidan är beklädd med en slemhinna.
Man skiljer mellan en corpus- och en
cervix-del (fig. 6). Uterinhålan är i corpus relativt vid,
cavum uteri, och slemhinnan är här uppbyggd
av körtlar, inlagrade i en lucker bindväv. Den
visar dock vid olika tider inom en
menstrua-tionsperiod mycket olika utseende. Efter en
menstruation är slemhinnan tunn med talrika,
små raka körtlar men tillväxer sedan oavbrutet
för att under veckan före nästföljande
menstruation nå en betydande tjocklek, med långa,
korkskruvsformat slingrande, vida körtlar,
vilkas epitel visar en livlig sekretion. Slemhinnan
är nu beredd att mottaga det befruktade ägget
(se Havandeskap). Sker icke ägginlagring,
inträda blödningar och slemhinneavstötningar,
menstruation, och slemhinnan återtager sitt
förut nämnda utseende. I cervix, halsdelen,
bildar uterinhålan en trång kanal, vars
slemhinna, som icke undergår någon förändring
under menstruationsperioden, innehåller
slemkörtlar, inlagrade i fast bindväv.
Ceruix-kana-len mynnar genom yttre modermunnen i s 1
i-d a n, va’gina (fig. 6). Denna utgöres av ett
ganska vitt muskelrör, som på insidan är
beklätt med en slemhinna, vars utseende mest
påminner om den i munhålan men som saknar
körtlar. Vagina mynnar i sin tur i vestibulum,
förgården (se ovan), men är dock genom ett
tunt slemhinneveck, mödomshinnan, delvis
avstängd från densamma. — K. anläggas från
början fullt lika hos manliga och kvinnliga
foster. Först i slutet av 2:a fostermånaden
framträda skillnader i de yttre k., som
möjliggöra att makroskopiskt avgöra könet.
Mikroskopiskt kan könet något tidigare bestämmas
på gr. av vissa olikheter i de inre k:s
anläggning (se Fosterutveckling, sp. 1,162, och
fig. 8, sp. 1,165). Könskörtlarna få först sent
sitt definitiva läge. Ovariernas nedvandring från
bukhålan till lilla bäckenet blir färdig först
under första barnaåren; testiklarnas vandring från
bukhålan till pungen brukar däremot ha ägt
rum strax före födelsen. T.H-n.
Könspelare, bot., gynostemium, se
Gy-n o s t e g i u m och O r k i d e é r.
Könsproportion, statist., förhållandet mellan
de två könens antal bland de nyfödda el. i
hela befolkningen. K. angives vanl. genom
kvoten mellan antalet gossar och flickor bland de
födda (gossar pr 100 el. 1,000 flickor) el.
omvänt kvoten mellan antalet kvinnor och antalet
män i befolkningen (kvinnor pr 100 el. 1,000
män). Denna kvot kallas könskvoten.
Könsproportionen hos de födda. Man har av
gammalt observerat, att det födes något flera
gossar än flickor och att könskvoten är mycket
nära densamma (mellan 105 och 106 gossar pr
100 flickor) för olika folk och länder (raser)
— 601 —
— 602 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
