Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Könsproportion - Könsproportionen hos de födda - Könsproportionen i befolkningen - Könssjukdomar, veneriska sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖNSSJUKDOMAR
liksom inom olika landsdelar i samma land
och även inom olika befolkningsskikt, liksom
ock att könskvoten mycket litet förändrar sig
el. växlar genom tiderna. Könskvoten hos de
födda är i själva verket det mest oföränderliga
av alla demografiska tal och utgör ett rent av
klassiskt vordet ex. på en av sociala och
ekonomiska förhållanden liksom av andra
omständigheter ytterst litet, om över huvud alls,
påverkbar mänsklig naturkonstant. Denna
allmänna konstans hos k. har åstadkommit, att
de förhållanden, under vilka en inverkan på
densamma verkligen kunnat iakttagas,
tilldragit sig desto större uppmärksamhet. Främst
har man härvid att märka den omständigheten,
att överskottet av gossar bland de nyfödda
undergått en ringa men omisskännlig stegring
efter större krig. Så t.ex. i Tyskland efter 1871
års krig och i alla de krigförande länderna
efter världskriget 1914—18. Något liknande har
kunnat förmärkas i vissa länder el. landsdelar
efter perioder av särsk. stor utvandring, t.ex. i
vissa områden i Sverige. Man har häri velat
se en naturens strävan att kompensera den
förlust av män, som kriget el. utvandringen
åstadkommit. Ej minst för att förklara
mekanismen i denna företeelse har man särsk.
undersökt inverkan av föräldrarnas ålder och
ål-derskombination på avkommans k. Redan för
hundra år sedan uppställdes teorien om en
sådan inverkan (den Hofacker-Sadlerska
hypotesen), men noggranna undersökningar, däribland
flera under nyare tid och grundade på material
av ofantligt omfång, ha icke bestyrkt dessa
teorier. En inverkan av åldern har väl kunnat
spåras, men den är icke vare sig till riktningen
el. beloppet densamma i de olika material, som
undersökts. Icke heller har den inverkan av
åldern, som kunnat för en viss befolkning
påvisas vid något visst tillfälle, i allm.
återfunnits hos samma folk vid ett senare tillfälle.
Trots det omfattande arbete, som nedlagts på
undersökningar av detta problem, trots de stora
material, som stått tillbuds, och trots de delvis
mycket utvecklade och fina
undersökningsmetoder, som här kommit till användning, har
någon generell lagbundenhet i berörda avseende
icke låtit sig påvisa.
En annan riktning, i vilken man sökt efter
förklaringar till verkligt iakttagna förändringar
i k., är förhållandet mellan k. och fostrens
full-gångenhet. Man har observerat, att
gossöver-skottet är större hos de dödfödda än hos de
levandefödda. Vidare har man med ledning av
för vissa storstäder insamlat material över
missfall (aborter) menat sig kunna påvisa, att
goss-överskottet dels är ännu större bland de
ofullgångna än de fullgångna födelserna, dels att det
— 603 —
är desto större, ju mindre utvecklat fostret är.
Riktigheten av dessa iakttagelser har dock
dragits i tvivelsmål, särsk. med hänsyn till
svårigheterna och felkällorna vid fastställandet av
fostrets kön på ett tidigt stadium (vid tidiga
aborter). Vore de nämnda iakttagelserna
rörande det stora gossöverskottet vid aborter riktiga,
så skulle detta innebära, att vid själva
befruktningen ett ännu större gossöverskott vore
förhanden än vid den normala födelsen. I
anledning av de moderna biologiska teorierna för
könsbestämningen vid befruktningen har man
svårt att tänka sig något sådant. På det hela
taget står nu berörda fråga fortfarande öppen.
— Litt.: I. Wedervang, ”Seksualproportionen
ved Födselen” (1924); S. D. Wicksell, ”Sex
proportion and parental age” (1926).
Könsproportionen i befolkningen. I
västerländska befolkningar har man i allm. något
överskott av kvinnor (i Sverige f.n. c:a 1,035
kvinnor pr 1,000 män). I Orienten och i
främmande världsdelar (där siffrorna dock äro
mindre pålitliga) samt i de stora
invandrings-länderna (U.S.A. och Australien) har man
merendels underskott av kvinnor.
Kvinnoöver-skottet i Västerlandet håller i allm. på att gå
tillbaka (i Sverige var könskvoten 1750 ej
mindre än 1,127, 1800 var den 1,095, 1850 hade
den ytterligare sjunkit till 1,064, 1900 än
ytterligare till 1,049 och 1930 helt ned till 1,035
kvinnor pr 1,000 män). Orsaken härtill har man
att söka däri, att olikheten i medellivslängden
för kvinnor och män är stadd i utjämning,
så att kvinnorna icke numera proportionsvis
taget leva så mycket längre än männen, som
tidigare varit fallet. Denna utjämning har redan
fortskridit så långt, att kvinnornas utsikter att
leva längre än männen icke fullt kunna
kompensera gossöverskottet vid födelsen, varför ett
underskott av kvinnor torde vara att inom snar
framtid förvänta i Sverige liksom i övriga
europeiska kulturländer. — Att det födes flera
gossar än flickor, åstadkommer givetvis ett
överskott för mankönet i de lägre åldrarna.
Att kvinnorna leva längre än männen, medför
kvinnoöverskott i de högre åldrarna. En härav
följ, egendomlighet, vilken liksom ovanberörda
stegring i gossöverskott efter krig etc. givit
anledning till tanken på en naturens
ändamålsenliga anordning, är, att i de produktiva
åldrarna, särsk. de för giftermål närmast
ifråga-kommande åldrarna, en mer el. mindre fullst.
balans av de två könens numerär som regel
varit för handen. S.D.W.
Könssjukdomar, veneriska
sjukdomar, benämnas en grupp smittosamma
sjukdomar, som i regel överföras genom
könsumgänge och vilkas första manifestationer oftast
— 604 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
