Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpenhamn - Historia - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖPENHAMN
Innehåll:
Sp.
Bibliotek ...........617
Vetenskapliga
samlingar, museer m.m. 617
Tidningar .........618
Teater.............618
Musik..............618
Historia. Ursprunget till K. utgjordes av byn
Havn, belägen n. och v. om det nuv.
Gammel-torv. Byns marker sträckte sig ända till
”Söer-ne” (S:t Jörgens-, Peblinge- och
Sortedamssöer-ne). Mellan Havn och kusten lågo vida
ängsmarker, mellan Amager och Själland några
holmar: Sundholm (nuv. Slotsholmen),
Bremer-holm (nuv. Gammelholm). Valdemar den store
skänkte byn Havn jämte nuv. Sokkelunds hd
till biskop Absalon. Den eg. hamnen låg vid
den plats, där senare Nikolai kyrka uppfördes.
På Sundholm uppförde Absalon 1167 en borg,
vars grundmurar kunna beses under nuv.
Chris-tiansborg. Från denna tidpunkt kan
huvudstadens historia anses börja. Hit sökte sig
främmande handelsmän, i skydd av borgen
uppblomstrade handeln, och bebyggelsen utbredde
sig. Absalon omgav Havn med en mur, vilken
dock icke omfattade den nya bebyggelsen vid
hamnen, som först 1290 förenades med staden.
Stadsgränsen förblev sedan oförändrad till
Kristian IV:s tid. Under medeltiden växlade staden
ett par gånger ägare, men 1416 övergick den för
alltid i kronans ägo. Under Erik av Pommern
utvecklades K. till Danmarks centrum. 1422 fick
staden privilegier och 1478 univ. 1525 ägde en
stor utvidgning rum, i det byn Serridslev
inkorporerades. 1526 infördes ny
kommunalförfattning. Stadens betydelse växte genom
reformationen och det starka kungadömet. Under
Kristian IV utvidgades K. ytterligare. På två
holmar tätt invid Amager anlade han
Christians-havn (1618), indrog obebyggd terräng inom
stadsgränsen och anlade nya kvarter mellan
Gothersgade och stranden norrut (Nyboder
samt kvarteren kring Bredgade, Store
Kongens-gade, Borgergade och Adelgade). Utvecklingen
fortsattes under följ, konungar. Efter
belägringen och kampen mot svenskarna 1659 fingo
borgarna självstyrelse. Mot slutet av 1700-talet
hade staden en blomstringstid med en kraftig
uppgång i handeln, men i början av 1800-talet
inträffade en nedgångsperiod. Under
engelsmännens bombardemang 1807 nedbrann en stor del
av staden. Vid mitten av 1800-talet började den
åter gå framåt. Den gamla fästningsgördeln
sprängdes, och staden utbredde sig allt längre
utöver förstäderna (”Broerne”). Denna
utveckling har fortsatts under innevarande sekel,
angränsande kommuner ha förenats med K., som
nu sträcker sig över Hellerup, Brönshöj,
Van-löse och Valby samt på Amager förbi
Sund-byerne. Dock ligger Frederiksberg alltjämt som
Uppslagsbok. XVI. — 609 —
20
Artiklar, som icke återfinnas
en självständig kommun inklämd i Stor-K.
Sådan staden nu (1933) framträder, visar den
tydligt sin egen utvecklingshistoria. H.G.;R.Nln.
Stadsbeskrivning. Den äldsta delen av staden,
kvarteren mellan Kongens Nytorv och
Raad-huspladsen, mellan Nörrevold och Slotsholmen,
är mindre, än man kunnat vänta, markerad av
gamla byggnader. Men de slingrande, trånga
gatorna och gränderna, som blott ställvis fått
vika för moderna trafikleder, vittna alltjämt om
att man befinner sig i en gammal stad, då man
vandrar längs ”Ströget” (gatusträckningen
mellan Kongens Nytorv och Raadhuspladsen), på
Köbmagergade el. angränsande gator. Även
gatunamnen erinra om stadens ålder. Måleriska
gatuperspektiv påträffas här särsk. i kvarteren
kring kanalerna och i univ.-kvarteren. Förutom
en del arkitektoniskt intressanta privathus
finnas här bland anmärkningsvärda offentliga
byggnader: Helligaandskirken med
Helligaands-huset, Nikolai Kirke, varav dock endast tornet
är gammalt (resten av byggnaden är ny, se
nedan), Domhuset (tidigare rådhus, uppfört 1805
—15), Vor Frue Kirke (med Thorvaldsens
Kristusstaty och apostlar m.m., stadens äldsta
kyrka, ombyggd efter bombardemanget i s.k.
grekisk renässansstil), Rundetaarn vid Trinitatis
Kirke, Regensen, universitetet (uppfört 1831—
36), Petri Kirke m.fl., alla vid el. nära
Gammel-torv-Nytorv och mellersta delen av Ströget.
Som en särsk. del av det gamla K. förtjänar
Slotsholmen att nämnas. En vandring över
denna ger ett starkt intryck av stadens historia.
Byggnaderna representera olika stilarter (från
1600-talet till våra dagar). I sig själv är
holmen ytterst målerisk och erbjuder särdeles
pittoreska utblickar över angränsande delar av
staden. På platsen för Absalons borg ligger nu
det 3:e Christiansborg (se d.o.). Här befinna sig
konungens representationslokaler, riksdagen
och utrikesministeriet. På Slottsholmen ligga
dessutom Arsenalen, Det kongelige Bibi.,
Rigs-arkivet, ministeriebyggnaderna samt
Thorvaldsens museum. En av de vackraste byggnaderna
på Slotsholmen är Börsen.
Stadens äldsta torg, Gammeltorv, bildar jämte
Nytorv ett centrum på ”Ströget”. Kvarteren
häromkr. präglas i hög grad av den
byggnadsstil, som var rådande under de år, då K.
återuppbyggdes efter engelsmännens
bombardemang (nyklassicismen).
Stadens största torg är Kongens Nytorv (c:a
3 har), det gamla ”Hallandsås”. Här ligger Det
kongelige Teater (uppförd 1872—74) med den
för några år sedan tillbyggda
radiofonibygg-naden (”Stærekassen”), vidare Charlottenborg
(se d.o.), säte för konstakad., Handelsbankens
hus i ett gammalt palats, Thotts Palæ (urspr.
— 610 —
under K. torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
