Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpenhamn - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖPENHAMN
uppfört av Niels Juel) jämte flera andra
framträdande byggnader (Hotel d’Angleterre,
Magasin du Nord m.fl.).
Den näst äldsta delen av K., kvarteren
mellan n. delen av den gamla hamnen, Kongens
Nytorv och Gothersgade intill Nörrevold, är
bevarad i det närmaste oförändrad genom långa
tider. Här finnas några av stadens äldsta och
eländigaste boningshus, men tillika några av de
förnämsta byggnaderna, Amalienborg
(konungens stadsresidens), palatsen vid Amalie- och
Bredgadekvarteren, ”Marmorkirken”, det forna
Frederiks Hospital, nu Kunstindustrimuseum,
Rosenborg m.fl.
På en del av de gamla befästningsområdena
anlades på 1870- och 80-talen breda, moderna
gator, som först på senaste tid fått en viss
”köpenhamnsk” patina över sig. —
Raadhus-pladsen, vid utfarten till Vesterbro, är numera
stadens förnämsta trafikcentrum. Här ligger
det nya rådhuset (arkitekt: M. Nyrop; invigt
1905). ”Broerne”, d.v.s. de tidigare förstäderna,
där det förr fanns huvudsaki. låg bebyggelse,
ha nu för det mesta höga hus. Nörrebro är
borgerskapets stadsdel, såväl de välställda
nä-ringsidkarnas som småborgarnas; österbro
aristokratiens, plutokratiens och ämbetsmännens
kvarter (liksom Amaliegade-Bredgade-området);
Vesterbro är platsen för de flesta
nöjesetablis-semangen med det populära Tivoli i spetsen.
Vid gränsen mellan denna stadsdel och
Frede-riksberg, pensionstagarnas, ämbetsmännens och
de intellektuellas kvarter, får Vesterbro prägel
av grannkommunen, liksom det vid gränsen till
Valby glider omärkligt över i denna stadsdel
och övergår i en modern, ljus och luftig mindre
stad med bebyggelse för enklare borgarfamiljer.
Sedan gammalt har stadsdelen
Christians-havn, mellan det gamla K. och Amager (se
ovan), intagit en särställning. Till en början var
Christianshavn en självständig stad med egen
magistrat men inkorporerades 1674 med K. Här
finnas åtskilliga intressanta gamla hus, dels
privatbostäder, dels offentliga byggnader.
Gatorna skära varandra i räta vinklar, ss. även i
övriga av Kristian IV anlagda stadsdelar, men
kanalerna ge omväxling och måleriska vyer
erinrande om holländska städer. Den mest
framträdande byggnaden här är den under
Kristian V 1688—96 uppförda korskyrkan Vor
Frelsers Kirke. Själva kyrkan är uppförd enl.
ritning av Lambert v. Haven; tornspiran, som
är vida synlig, är helt omgiven av en yttre
spiraltrappa (efter ritning av L. de Thurah).
Chris-tianshavns andra kyrka är Christians Kirke,
urspr. Frederiks Kirke, från slutet av 1700-talet.
Med rätta har Christianshavn, som omgives av
en pittoresk fästningsgördel, med spec. ömhet
— 611 —
omhuldats av köpenhamnarna. Men stadsdelens
egendomliga karaktär håller nu på att
försvinna — åtm. vid huvudtrafikådrorna. Moderna
hus växa upp på alla håll, och breda gator
förmedla förbindelsen mellan det inre K. och de
nya förstäderna ute på Amager.
De kommuner, som under de sista 10 åren
inkorporerats med K., bära prägel av
landsbygdens omedelbara närhet: ljusa, luftiga kvarter
och bostäder inrättade efter de modernaste
principer. Av dessa distrikt utgör Hellerup
plutokratiens och den högre bourgeoisiens område,
medan de övriga bebos av olikartade
befolkningsskikt.
K. präglas i icke ringa grad av det parkbälte,
som under 1870—80-talen anlades på den inre
delen av befästningsgördeln. Från österbro
station sträcka sig dessa anläggningar nästan ända
till Raadhuspladsen; östre Anlæg, Botanisk
Ha-ve, örstedparken. Av andra anläggningar
förtjänar nämnas den berömda Langelinie, som
sträcker sig norrut från Toldboden. Innanför
ligger Kastelvolden, urspr. en fästningsvall
omkr. ”Citadellet Frederikshavn”. På
Bleg-dams- och österfælled anlades o. 1910 en park,
Fælledparken, med öppna platser för möten och
idrottstävlingar. De nämnda allmänningarna
(fælleder) hade en viktig uppgift som luftbälten
omkr. staden, men de hålla nu på att försvinna;
delvis äro de bebyggda, delvis omplanerade till
parker. En större roll som ”stadens lungor”
spela nu ”Söerne”, som, trots bebyggelse på
bägge stränder, alltjämt verka uppfriskande på
kringliggande, tättbefolkade kvarter.
Frederiksberg utgjordes urspr. av marker,
som dels tillhörde byn Solbjærg, dels S:t Jörgens
hospital för spetälska. Fredrik III lät utstycka
och försälja marken åt 20 holländare från
Amager. Härigenom uppstod ”Ny
Hollænder-by” el. ”Ny Amager”, som emellertid
småningom förföll på gr. av invånarnas fattigdom. Vid
1800-talets mitt uppfördes de första villorna i
Frederiksberg, och åtskilliga
ämbetsmannafa-miljer flyttade hitut. Likaså utövade området
dragning på konstnärer och diktare, i sht efter
det Frederiksbergs park och den s.k.
Sönder-marken ombildats från en trädgård i strängt
fransk stil till sitt nuv. utseende av naturpark.
Prägeln av villastad är numera nästan
försvunnen, likaledes Frederiksbergs tidigare egenskap
av idyllisk förstad med trevliga utflyktsplatser
för den köpenhamnska medelklassen. Talrika
fabriker, industriella anläggningar m.m. bidraga
härtill, men över samhället vilar alltjämt på
sina håll en doft av gamla tider. I parken
Frederiksbergs Have ligger Frederiksbergs slott (se
d.o.), v. om detta Zoologisk Have. Särsk.
bekanta blevo slottet, parken och hela Frederiks-
— 612 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
