Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpenhamn - Stadsbeskrivning - Administrativ indelning, förvaltning och kommunal styrelse - Kyrklig indelning - Befolkningsförhållanden - Hamn, handelsflotta, järnvägar, handel m.m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖPENHAMN
berg under Fredrik VI :s tid. Oaktat
Frederiks-berg helt och hållet omgives av Stor-K., är det
alltjämt en självständig kommun. Sedan 1900
är det avskilt från K:s län och står i samma
förhållande därtill som övriga städer. H.G.;R.Nln.
Administrativ indelning, förvaltning och
kommunal styrelse. K. står som kommun utanför
den allmänna indelningen i amt och därav följ,
förbindelse med övriga städer och deras
myndigheter. Kommunen styres av magistraten i
förening med Borgerrepresentationen under
uppsikt av regeringen. Overpresidenten,
utnämnd av konungen, utövar den staten
tillkommande överuppsikten över den kommunala
förvaltningen. Alla till magistraten inlöpande
ärenden överlämnas till honom, som fördelar
dem och bestämmer, om de skola behandlas
inom magistraten. Han har uppsikt över alla
kommunala tjänstemän och är ordf, i
magistraten, som består av överpresidenten, 5
borgmästare och 5 rådmän. Varje borgmästare
handhar självständigt och på eget ansvar de till
hans avd. hörande ärendena; vid varje avd. är
anställd en rådman. — Borgerrepresentationen
utövar i förening med magistraten den
beslutande myndigheten. Den består av 55 medl.
Försörjningsväsendet i K. sorterar under
magistratens 3:e avd.; staden är indelad i 4
kretsar, envar med sin kretschef, och 4 distrikt med
var sin distriktchef. 22 distriktläkare finnas.
Under försörjningsväsendet lyda fattighjälp,
ål-dersräntor, understöd av faderlösa barn,
sjukkassor m.m. Sjukvårdsväsendet sorterar under
magistratens 2:a avd. Följ, sjukhus äro
kommunala: Balders, Bispebjerg, Blegdams-,
Bose-rup sanatorium invid Roskilde, Barnsjukhuset
på Fuglebakken, Kommunehospitalet, Rudolph
Berghs, S:t Hans invid Roskilde
(sinnessjukhus), Sundby, öresundshospitalet. Utom de
kommunala sjukhusen finnes Rigshospitalet
(urspr. Frederiks Hospital), grundat 1756 och
inrymmande förutom sjuksalar nödiga
laboratorier, auditorier o.s.v. för univ:s undervisning.
K:s skolväsen är ordnat genom lagar av 1844
och 1857. Skolstyrelsen består av
överpresidenten, borgmästaren för magistratens l:a avd.
samt en av stadens prostar el.
församlingspräster. I de kommunala skolorna meddelas
allmän elementarundervisning, vid flera dessutom
mellanskoleundervisning. Därtill finnas
kommunala gymnasier. Under kommunen lyda även
skolor för barn med svag syn, dålig hörsel o.d.,
som äro i behov av spec. undervisning.
H.G.jR.Nln.
Kyrklig indelning. K. är säte för biskopen
över K:s stift. Staden är indelad i tre
proste-rier: Vor Frue, Holmens och Vestre Prosteri
Varje prosteri är uppdelat i församlingar, vilkas
— 613 —
antal under de senaste årtiondena stigit
betydligt, och man har ivrigt arbetat på byggandet
av nya kyrkor. — Utom de kyrkobyggnader,
som tillhöra statskyrkan, finnas flera
romerskkatolska kyrkor, en grekisk-katolsk, en
reformert, en metodistkyrka, kyrkor och bönehus
för olika frikyrkliga församlingar samt en
synagoga. Den svenska kolonien har en egen kyrka
(Gustavskyrkan, vid Kastelvolden), likaså den
engelska och den tyska. H.G.;R.Nln.
Befolkningsförhållanden. Vid Danmarks
första folkräkning 1769 uppgick K:s folkmängd till
c:a 70,500 (om garnisonen medräknas, till c:a
92,500). Ända fram till mitten av 1800-talet
ökades inv.-antalet relativt långsamt (100,975
1801, 129,695 1850), men från 1870—80-talen
började K. utveckla sig hastigare, och en stark
inflyttning till staden ägde rum. 1890 hade K.
312,859 inv. och har under tiden 1890—1930 i
det närmaste fördubblat sin folkmängd. 1901
inkorporerades Brönshöj och Valby, 1902
Sund-byerne. Folkökningen faller till väsentlig del på
de yttre stadsdelarna, medan de inre centrala
delarna liksom i alla andra större städer
avfolkas och övergå i mer el. mindre rena
affärs-kvarter (citybildning). Den för storstäderna
karakteristiska sammansättningen av befolkningen
efter kön och ålder, näml, kvinnornas och de
produktiva åldersklassernas starka övervikt,
återfinnes också i utpräglad grad i K. Av 1,000
personer voro 1930 i Hovedstaden endast 452
män. I Stor-K. (K. jämte alla förstäderna)
levde s.å. 38,2 °/o av Danmarks hela stads- och
22,4 °/o av landets hela befolkning. J.C.
Hamn, handelsflotta, järnvägar, handel m.m.
K. ligger vid Danmarks och hela Nordens
viktigaste sjöfartsled, Öresund. Under äldre tider
gick praktiskt taget all trafik mellan Östersjön
och Nordsjön genom Sundet. Danmark
utnyttjade länge sitt herravälde däröver till att
utkräva tull av de främmande fartyg, som
seglade därigenom, öresundstullen upptogs
emellertid vid Helsingör, som ligger vid Sundets
smalaste del och där det sedan gammalt fanns en
överfart till Skåne. Att ej denna stad utan K.
blev Danmarks huvudstad torde bero på att
Helsingörs hamnförhållanden aldrig varit så
goda som K:s och att dess läge varit mera
utsatt för anfall från sjösidan. K. har växt upp
vid Öresunds bästa naturhamn. Först
tjänstgjorde vattnet mellan några kustholmar, sedan
det väl skyddade farvattnet mellan Själland och
Amager som hamn. K:s utveckling ss. hamnstad
har kanske i någon mån hämmats genom att
Öresund s. om K. är för grunt för de moderna,
mycket djupgående oceanångarna och genom
Nord-Östersjökanalens tillkomst, men genom
frihamnen (öppnad 1894) har K:s kommersiella
— 614 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under Q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
