Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpenhamn - Musik - Litt. - Köpenhamns Amt - Köpenhamns Amtraadskreds - Köpenhamns Stift - Köpenhamns universitet - Köpenick, Cöpenick - Köpenickiad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖPENHAMNS AMT
kunstnerforeningen, Dansk Organist- og
Kantorsamfund etc. E.A.
Litt.: L. de Thurah, ”Hafnia hodierna”
(1748); E. Pontoppidan, ”Origines hafnienses”
(1760); E. C. Hauber, ”Beskrivelse over den kgl
danske Residentsestad Kiöbenhavn” (1783); R.
Nyerup, ”Kjöbenhavns Beskrivelse” (1800); C.
C. Rosenhoff, ”Kjöbenhavn” (1857); E. Erslev,
”Kjöbenhavn, et topographisk Omrids” (1862);
L. Both, ”Kjöbenhavn, historisk-topografisk
beskrevet” (1865); A. D. Jörgensen, ”Det ældste
Köbenhavn” (1872); J. Plenge, ”Nogle Træk af
Livet i Kjöbenhavn for en Menneskealder siden”
(1873); O. Nielsen, ”Kjöbenhavns
Diplomata-rium” (8 bd, 1877—87), ”Kjöbenhavns Historie
og Beskrivelse” (6 bd, 1877—92), ”Kjöbenhavn
paa Holbergs Tid” (1884); V. Falbe-Hansen &
W. Scharling, ”Danmarks Statistik” (1878—87,
suppl. 1891); J. Davidsen, ”Fra vore Fædres
Tid” (1884), ”Kjöbenhavnerliv i ældre og nyere
Tid” (1889); C. Bruun, ”Kjöbenhavn” (2 bd,
1887—90); M. Rubin, ”1807—14. Studier til
Kö-benhavns og Danmarks Historie” (1892); E.
Schiödte, ”Gamle kjöbenhavnske Huse og
Gaar-de” (1894—97); H. C. B. Liisberg, ”Köbenhavn
i gamle Dage og Livet i Köbenhavn” (1901);
J. P. Trap, ”Statistisk topografisk Beskrivelse af
Staden Kjöbenhavn” (3 Udg. 1906); K.
Bokken-heuser, ”De svandt, de svandt...! Vandringer i
det gamle Köbenhavn” (1906), ”Frederiksberg”
(1912), ”Vejen gaar min Tro over Vesterbro”
(1913), ”Nörrebro” (1917); V. Lorenzen,
”Chris-tianshavns borgerlige Bygningskunst” (1914),
”Gammel dansk Bygningskultur. Köbenhavnske
Palæer” (1922 ff.), ”Gamle köbenhavnske Huse”
(1927); A. Henriques & C. C. Christensen,
”Strö-get” (1931); ill.-verket ”För og Nu” (1915 ff.).
Fredeni K. 1660, mellan Sverige och
Danmark, avslöts 27/s efter direkta förhandlingar
dem emellan, sedan medlarna (se H a a g
konserter) inbördes blivit oense. På det hela
taget bekräftades Roskildefreden, men artikeln
om främmande flottors utestängande från
Östersjön ströks, och Sverige återlämnade
Trond-hjems län och Bornholm, det senare dock mot
ett vederlag, som slutl. bestämdes till 18 större
adliga gods i Skåne. P.S.
Köpenhamns Amt kring Köpenhamn (inom
staden räknas Frederiksberg Kommune till K.A.,
men icke staden själv); 1,173,71 kvkm.; 312,458
inv. (1930; 268 inv. pr kvkm.). K.A. delas i
Frederiksberg Kommune, Köpenhamns
Amts-raadskreds och Roskilde Amtsraadskreds; inom
sistn. städerna Roskilde och Köge. W.P-n.
Köpenhamns Amtraadskreds [-råÖs-] är en
del av Köpenhamns amt och omfattar
Sokke-lund och Smörum härader med ön Amager,
276,9 kvkm.; 142,963 inv. 1930; inom kretsen
ligga alla Köpenhamns förstäder. W.P-n
Köpenhamns Stift omfattar Köpenhamn,
Frederiksberg Kommune, Köpenhamns
Amtraadskreds, Frederiksborgs Amt och Bornholms Amt;
2,505 kvkm., 185 socknar, 1,026,683 inv. (1930).
Till K.S. räknas dessutom den kyrkliga styrelsen
på Färöarna och Grönland, sjömanspräster samt
folkkyrkans präster i Amerika. W.P-n.
Köpenhamns universitet, grundat av Kristian
I 1478, var urspr. beläget i rådhuset, som då
befann sig på biskopsgårdens nuv. plats. På
gr. av dåliga ekonomiska förhållanden fick
univ. icke större betydelse före reformationens
införande 1536. Från en katolsk läroanstalt
blev det då ett verkligt univ. Kristian III ut
färdade 10/s 1539 ett nytt grundläggningsbrev.
Högskolan flyttade till den förre katolske
biskopens gård, belägen på det nuv. univ:s mark.
1601 invigdes en ny byggnad, som nedbrann
1728. Vid bombardemanget 1807 ödelädes ånyo
univ.-byggnaden. Den nuv. invigdes 1836.
Sedan dess har univ. befunnit sig i livlig tillväxt.
En mängd vetenskapliga inst. ha inrättats. 1916
invigdes ”Studiegaarden” invid univ:s annex i
Studiestræde. Genom ett kungl. beslut av 1921
ha nya allmänna bestämmelser rörande univ:s
organisation godkänts. — Antalet lärare och
studenter uppgick 1929/30 till resp. 130
och o. 5,000. — Univ:s myndigheter äro:
konsistorium, rektor, administratör,
fakulteterna och stipendieförvaltningen. 5 fakulteter
finnas: teologisk, juridisk-statsvetenskaplig,
medicinsk, filosofisk och
matematisk-naturveten-skaplig. — Kommunitetet instiftades 1569
av Fredrik II. Urspr. erhöllo här 100 fattiga
studenter fri kost. 1573 uppfördes invid univ.
en särsk. byggnad, där studenterna 2 gånger i
veckan bespisades och höllo
disputationsövning-ar. 1736 förändrades bespisningen till ett
pen-ningestipendium. Regensen (St.
Kannike-stræde 2) är nu bostad för 103 studenter.
Kristian IV lånade Kommunitetet pengar för
uppförandet av en byggnad för 120 studenter. Den
blev färdig 1628. Vid branden 1728 blev den
nästan helt och hållet förstörd.
Återuppbyggandet slutfördes 1748. Regensens nuv. utseende
daterar sig från ombyggnaden och utvidgningen
1908—09. H.G.;R.Nln.
Köpenick [kö’-], Cöpenick, gammal stad
på en ö i Spree, sedan 1920 stadsdel i s.ö.
Berlin. Jfr Köpenickiad.
Köpeniekia’d (ordet bildat som
Münchhau-siad o.d.), uppträdande under föregiven
befogenhet, särsk. i uniform, för att tillvälla sig
pengar el.dyl. Benämningen uppkom 1906, då
skomakaren Wilhelm Voigt (d. 1922),
”Köpe-nickkaptenen”, iklädd preussisk kaptensuniform
— 619 — — 620 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
