Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köping (stad i Västmanlands län) - Köping (socken i Kalmar län) - Köpinge - Köpingebro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖPING
för Skinnskatteberg och järnbergen vid sjön
Barken; dessa områden torde näml, ha blivit
exploaterade vid denna tid. I konkurrensen
med de äldre städerna Västerås och Arboga
stod dock K. tillbaka. Ett tecken på dess
betydelse är, att o. 1375 ett slott, Köpingshus,
här uppfördes invid ån som residens för kungl.
fogdar. Det stormades och brändes 1434 av
Engelbrekt. K:s äldsta kända stadsprivilegier
utfärdades av Sten Sture d.ä. 1474. 1641
skänkte drottning Kristina Prästgärdet ö. om ån till
tomtplatser, och småningom uppväxte här ”nya
staden” med eget torg, Hökartorget el. Lilla
torget. Snart klagas emellertid över K:s
tillbakagång, beroende på bergslagens
åsidosättande av dess handelsprivilegier. Stort avbräck
vållade även krigen med dryga inkvarteringar.
Frihetstiden medförde en viss industriell
blomstring, i det att en trikå- och yllefabrik
med hjälp av statsmedel grundades 1734. O.
1750 räknade K. 216 hushåll. Sjöfarten
uppehölls av stadens 18 fartyg, men godset måste
på pråmar fraktas ned till Mälaren. En stor
mekanisk verkstad anlades 1856 och har nu o.
330 arbetare; av övriga industrier må nämnas
Karmansbo masugn (1897), en av de största i
Sverige. 1866 öppnades järnväg till Uttersberg,
1880 utsträckt till Riddarhyttan;
järnvägsförbindelse med Örebro erhölls 1867 och med
Tillberga över Västerås 1875. K:s folkmängd var
1805 1,232, 1850 1,501, 1888 3,733, 1910 4,801,
1920 6,725. — K:s utsträckning bestämmes av
åns n.v.—s.ö. riktning. 1889 eldhärjades stora
partier v. om ån; dessa äro nu regelbundet
bebyggda med två- och trevåningshus vid breda
gator. De delar, som skonades av branden, ha
däremot ofta en ålderdomlig prägel med
oansenliga trähus kring smala, krokiga gator.
Villaområden ha uppstått i stadens utkanter, ss.
Tunadal i n.ö. En av de få bevarade
stads-idyllerna är den gamla prostgården invid ån.
Vid Stora torget v. om ån ligga rådhuset (från
1870-talet) och kyrkan, som stammar från
medeltiden men ombyggts på 1700-talet; här
finnes ett ståtligt altarskåp från 1500-talets början.
I en plantering vid kyrkan står en av Milles
1912 utförd staty över C. W. Scheele, som 1775
—86 var apotekare i K. Till den ö. stadsdelen
leda 4 broar; här ligga bl.a. järnvägsstationen
och Åkerbo hds tingshus. I s.ö. och ö.
utbreder sig den vackra Lärkskogen. 1,5 km. n. om
det stadsbebyggda området ligger den sedan
1700-talet bekanta brunnsorten Johannisdal. —
Gamla hamnen är belägen i Köpingsån 3 km.
från dess mynning. Hamnen och farleden
förbättrades med statsbidrag 1837 samt 1855—58
till 3 m. vattendjup, genom muddring
sedermera ökat till 3,6 m. i hamnens innersta och
— 623 —
till 4,5 m. i dess yttre del samt i tillfartsleden.
Vid 3,6 m. djup finnas o. 400 m. kajer och vid
4,5 m. djup o. 800 m. kajer, försedda med
järnvägsspår. Nya hamnen el. djuphamnen är
belägen nedom den gamla vid åns h. strand.
Den har 195 m. kaj vid 6,2 m. vattendjup, till
vilket djup även den o. 4 km. långa farleden
från allmänna farleden i Galten är
uppmuddrad. För omlastning av massgods, huvudsaki.
järnmalm och kol, finnas två 6 tons brokranar.
Djuphamnen är byggd med statsbidrag för en
kostnad av 1,007,000 kr. och blev färdig 1932.
K. har lotsuppassning, lydande under Mälarens
lotsplats i Södertälje. — Antalet ankomna och
avgångna fartyg uppgick 1931 till 818 om
95,098 nettoton, därav 72 om 14,287 nettoton
i utrikes fart; främst utföras malm, järn och
stål, huvudsaki. från Kolsva järnverk och
Rid-darhyttans gruvfält. — 1931 hade K. 26
industriella anläggningar med sammanlagt 580
arbetare. K. har bl.a. samrealskola, lasarett,
epidemisjukhus och elektricitetsverk med
kraftstation vid Ekeby i Hedströmmen. I K. utgivas
”Köping-posten” och ”Bärgslagsbladet”, båda 3
gånger i veckan. — Taxeringsvärde å
fastighets-skattepliktig jordbruksfastighet 4,222,900 kr., å
annan fastighet 13,664,000 kr.; till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst: sv. a.-b. m.fl.
293,230 kr., andra skattskyldiga 5,777,740 kr.
(1931). — Sedan 1919 äro K. s:n och en del
av Kungs-Barkarö s:n inkorporerade med K.,
som bildar ett pastorat i K. kontrakt, Västerås
stift. — Litt.: G. Gustafsson, ”K.” (i ”Sveriges
städer”, 5, 1915). M.P.;E.W.;Fr.E.;E.Hg.
Köping, s:n i Slättbo hd, Kalmar län, på
Ölands västkust, närmast ö. om Borgholm;
46,16 kvkm., allt land; 997 inv. (1932; 22 inv.
pr kvkm.); 19,12 kvkm. åker (1927; 41,4% av
arealen), 2,38 kvkm. skogsmark. I K. finnas
talrika fornlämningar, särsk. kummel, av vilka
Blårör är bland Ölands största,
järnåldersgrav-fält, stensättningar, hustomtningar, fornborgar
och ett 10-tal runristningar. — Pastorat: K. och
Ekby, Ölands n. kontrakt, Växjö stift. M.P.
Köpinge. 1) S:n i Gärds hd, Kristianstads
län, s. om Kristianstad; 42,ie kvkm., allt land;
1,812 inv. (1932; 43 inv. pr kvkm.); 25,13 kvkm.
åker (1927; 59,6% av arealen), 2,si kvkm.
skogsmark. K. har en kyrka från den äldre
medeltiden, i romansk stil, med brett västtorn,
i det inre senmedeltida målningar. Intill
kyrkan ligger det Urupska gravkoret. Egendom:
Ugerup (med tegelbruk); flera brännerier. —
Pastorat: K. och Lyngsjö, Gärds kontrakt,
Lunds stift. M.P.;E.W
2) S :n i Malmöhus län, seStoraKöpinge
3) F.d. municipalsamhälle, se R a m 1 ö s a.
Köpingebro, stations- och industrisamhälle i
— 624 —
Artiklar, som ieke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
