Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpmannaföreningar - Köpmannebro - Köpmålabalken - Köppen, Vladimir - Köprülü (stad) - Köprülü, Köprili, släkt - Köprülüzade, Mehmet Fuat - Köpry-Su (Eurymedon) - Köpskål - Köpstad - Kör, kor, chor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖPMANNEBRO
över insolventa gäldenärers ställning.
Ackords-avd. arbeta inom var sitt område. På avd. i
Malmö kommer Skåne, Blekinge län och
Kalmar län. På avd. i Göteborg Bohuslän,
Dalsland, Värmland, Västergötland, Halland samt
Jönköpings och Kronobergs län. övriga delar
av landet tillkomma Stockholmsavd. — I
anslutning till Stockholms k. bildades den första
handelskammaren 1902, som blev en fristående
organisation först 1917. — 1922 bildades
Sveriges grossistförbund, en
riksorganisation med uppgift att tillvarataga import- och
partihandelns intressen. Till förbundet äro
anslutna dels branschföreningar inom
grosshandelns område, dels enskilda grosshandlare.
Åtskilliga viktiga frågor ha varit föremål för
förbundets intresse, sålunda försäkrings- och
sjö-lagsstiftningsfrågor, kreditgivning till
detaljhandlande, åtgärder mot utländska leverantörer,
vilka brustit i fullgörandet av avtal m.m.
Vidare söker man lamslå den illojala
konkurrensen genom enhetliga rabattföreskrifter m.m.
Förbundet utger ”Sv. grossisttidn.” — Den
centrala sammanslutningen för främjande av
detaljhandelns intressen är Sveriges
köpmannaförbund, bildat 1918 genom
sammanslagning av Sveriges allmänna
handelsförening och Sveriges minuthandlares riksförbund.
Organisationen vilar på lokalföreningar, som
upptaga köpmän inom olika branscher.
Lokalföreningarna äro sammanslutna i provins- el.
länsföreningar, som välja ombud till
riksorganisationens årsmöte. Förbundets årsmöte utser
en styrelse på 20 personer, som inom sig utser
ett verkställande utskott. Förbundet för kårens
talan inför Staten och myndigheter vid
utredningar o.d., bedriver yrkesundervisning genom
anordnande av köpmannakurser m.m.
Förbundets organ är ”Köpmannen”, som utkommer
varje vecka. J.L-n.
Köpmannebro, station vid Bergslagernas
järnvägar i Holm s:n, Dalsland, ändstation för
Dalslands kanal.
Köpmålabalken, i medeltida sv. lagar
benämning å den avd. som senare kallas
handels-balken (se d.o.).
Köppen [kö’-], Vladimir, rysk-tysk
me-teorolog, klimatolog och geograf (f. 1846),
numera bosatt i Graz, studerade till 1866 i
Petersburg och därefter i Heidelberg och
Leipzig till 1870, assistent vid fysikaliska
cen-tralobservatoriet i Petersburg 1872—73 men
kallades 1875 till Deutsche Seewarte som
avd.-föreståndare. K. är känd för konstruktion av
meteorologiska drakar m.fl. instrument. Han
har arbetat inom de flesta av meteorologiens
och klimatologiens områden och utg. ett
betydande antal avh., varav flera av banbrytande
— 627 —
värde. Jämte sin måg A. Wegener har han
utvecklat kontinentalförskjutningsteorien. Bland
hans större arbeten märkas ”Die Klimate der
Erde” (1923), ”Die Klimate der geologischen
Vorzeit” (jämte A. Wegener, 1924). K. utger
nu jämte R. Geiger samlingsverket ”Handbuch
der Klimatologie”. H.K-r.
Kö’prülü, stad i Jugoslavien, se V e I e s.
Kö’prülii, K ö p r i 1 i, bekant turkisk släkt av
albanskt ursprung, varav ett flertal medl. varit
storvesirer. Den förste K., Muhammed K.
(1585—1661), ingrep 1656 ss. storvesir mot
Turkiets begynnande förfall genom att reorganisera
flottan och med kraft bringa ordning i
förvaltningen. En del av de öar, Venedig tagit,
återerövrades av honom. Han följdes av A h m e d
K. (1635—76), som i fråga om rikets inre
styrelse överträffade sin föregångare men som
hade mindre framgång i det utrikespolitiska.
Mustafa K. (1637—91) blev storvesir 1689.
Han intresserade sig mest för
förvaltningsfrågor, men han förde även med framgång flera
krig. 1690 återerövrade han Belgrad. K. stupade
i slaget vid Slankamen 1691. H u s s e i n K. (d.
1702) var först ståthållare i Belgrad men blev
1697 storvesir och slöt ss. sådan freden i
Karlo-witz 1699. Han genomdrev vissa lättnader för
Turkiets kristna undersåtar och var en
gynnare av vetenskap och litteratur. G.Jg.
Köprü’Iüzade, Mehmet Fuat, turkisk
vetenskapsman (f. 1890), sedan 1913 prof, i
turkisk historia och litteratur vid univ. i Istanbul;
upprättare av och chef för turkologiska inst.
i Istanbul. K. är framförallt bekant som
kännare av äldre turkisk litteratur och för sina
religionshistoriska arbeten rörande både
primitiv turkisk och islamitisk religion. G.Jg.
Köpry-Su (E u r y m e d o n, se d.o.),
vattenrik flod i Turkiet, upprinner mellan Kirli Göl
och Egirdir Göl samt mynnar i Adaliabukten;
längd 180 km. M.P.
Köpskål, drickande el. dryckesgille för att
besegla ett avslutat köp. I sydsv. dial. även
Udköp, fsv. lidhköp (jfr isl. lid, stark, rusande
dryck), omnämnt t.ex. i Bjärköarätten och
Skånelagen. E.H.
Köpstad, urspr. handelsplats, under
medeltiden i Sverige och in på 1800-talet i Danmark
och Norge beteckning för ort med
stadsprivi-legium, vars borgare ägde rätt driva handel och
hantverk i större skala (se Stad). Jfr
Köping. E.K.
Kör, kor, c h o r (grek. choro’s, ital. coro,
fra. choeur), hos de gamla grekerna en
samling män el. kvinnor, som till ledsagning av
instrument (aulos, se d.o.) föredrogo en sång
med dansrörelser. Även dessa sånger, som voro
enstämmiga, kallades k. De odlades särsk. av
— 628 —
Artiklar, som icke återfinnas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
