Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Körling, 2. Felix - Körling, 3. Sven - Körnare - Körner, Magnus - Körner, Theodor - Körning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÖRNARE
son, tonsättare (f. 17/i2 1864), verksam som
organist, kantor och musiklärare i Halmstad.
K. har främst genom sina levnadsfriska,
vis-artade sånger (bl.a. gånglåten ”En glad trall”)
vunnit allmänhetens uppskattning. I övrigt
märkas ett flertal operetter och barnvisor
m.m. G.M.
3) Sven Holger K., den föregåendes bror,
tonsättare (f. 27/i 1879), kantor, musiklärare
och kördirigent i Göteborg, har komponerat
solosånger och manskvartetter. G.M.
Körnare, lantbr., se Tröskning.
Körner, Magnus Peter, grafiker (1808—64),
elev av And. Arvidsson och av Konstakad., var
ritmästare vid Lunds univ. från 1849. K.
framträdde tidigt som skicklig djurtecknare, bl.a.
för Sven Nilssons ”Fauna” (2 bd, 1829—40).
1831 inrättade han en litografisk anstalt i Lund,
från vilken en mängd arbeten av olika slag
ut-gingo, särsk. ill. för i Lund utkommande
vetenskapliga verk. Han utgav bl.a. planschverken
”Skandinaviska foglar” (1839—46),
”Skandinaviens däggdjur” (1855) samt en saml. porträtt
av Lunds univ:s professorer (1842). G.V.
Körner [kö’r-], Karl T h e o d o r, tysk skald
(1791—1813). Son till Schillers vän Chr.
Gott-fried K., växte K. upp
i ett litterärt
kultiverat hem, vilket till
en del förklarar hans
brådmogenhet. Efter
lyrisk debut med
”Knospen” (1810)
följde en rad dramer,
som, ehuru omogna
lärospån, gjorde en
viss lycka. Gripen av
den nationella
kampstämningen mot
Napoleon, anmälde sig
K. i mars 1813 som frivillig i Lützows
jägarkår och deltog med tapperhet i flera
strider. Samtidigt skrev han en rad
patriotiska dikter. Litterärt står denna lyrik,
postumt utg. under titeln ”Leyer und Schwert”
(1814), under inflytande av Schiller. K:s
kri-gardöd — han .stupade i en skärmytsling vid
Ga-debusch 26/s 1813 — har skaffat honom en
hedersplats bland befrielsekrigets sångare.
Monument över honom ha rests i Gadebusch,
Dresden och annorstädes. I det samtida
Sverige åtnjöt K. en betydande popularitet;
At-terbom tolkade hans ”Svärdsång”, och Tegnér
påverkades av honom. ”Sämmtliche Werke”
utgåvos 1834. — Litt.: Biogr. av Fr. Jonas
(1882), L. Burmeister (1909), E. Kammerhof
(1911), K. Berger (1912) och H. K. v. Jaden
(1913). A.Bcl.
Engelsk tömhållning.
Körning. 1) K. av hästar. Konsten att köra
ett med hästar förspänt fordon består
huvudsaki. i ett riktigt användande av hjälpmedlen:
hand (töm), röst och piska. K. sker under sam
verkan mellan dessa hjälpmedel, vilka
avpassas efter ändamålet, hästarnas olika känslighet
och grad av utbildning.
Handens inverkan, som
bör vara stadig, lätt
och mjuk, är av tre
slag: förhållande, efter
givande och ledande.
Rösten verkar
framåt-drivande (genom
tungslag el. s-Ijud) el.
lugnande. Piskan
användes huvudsaki. ss.
framåtdrivande medel
samt vid behov ss.
straff. Detta bör dock
städse ske med
varsamhet och lämpas efter
hästarnas lynnen. Tömmarna hållas numera
vanl. enl. den s.k. engelska tömhållningen (se
bild), varvid tömmarna hållas av v. handen,
styrhanden, med den h. ss. hjälphand. Vid god
k. skola hästarna gå med ett stadigt, men lätt
och mjukt stöd på bettet i vacker hållning
med rena, taktmässiga och spänstiga rörelser.
— Med hänsyn till det antal hästar, som äro
spända för fordonet, och sättet härför,
skiljer man på: enspänt, tvåspänt (två hästar
bredvid varandra), tandem (två hästar bakom
varandra) och spann, som kan vara fyr-,
sex-el. åttaspann el. än flera, varvid hästarna i
regel spännas två och två bakom varandra. I
Ryssland köres dock ofta med tre hästar i
bredd. — Körkonsten har gamla anor. Man
har funnit teckningar av 2-hjuliga krigsvagnar
från 15 :e årh. f.Kr. och man vet, att de gamla
perserna åkte efter spann i 4-hjuliga
täckvagnar. Tävlingar i k. intogo under antiken en
framträdande plats vid de olympiska spelen
och ansågos ss. en synnerligen förnämlig sport.
Under medeltiden avstannade körväsendets ut-
Fyrspann.
— 631
— 632 —
Artiklar, som icke återfinnas
under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
