Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lacy, 2. Frantz Moritz von - Ladakh - Ladanumharts - Ladd, George - Laddbrygga - Laddflaska - Laddning - Laddningsförhållande - Laddningskapacitet - Laddningsläge - Laddningsrum el. laddningsläge - Laddningstäthet - Laddram - Laddstock el. laddstake - Laddtyg - Lade - Ladejarlar - Ladenburg, Rudolf - Ladesteder - Ladikîje, Latakia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hovkrigsrådspresident. I bajerska
tronföljdskriget var han som Josef II:s generalstabschef
den eg. ledaren av krigsrörelserna. Detsamma
var fallet 1788, men efter det misslyckade
fälttåget drog sig L. tillbaka.
P.S.
Ladaˊkh, distrikt i ö. Kashmir, kring övre
Indus. Huvudstad Leh. Se Kashmir.
Laˊdanumharts, se Cistus.
Ladd [läˊd], George Trumbull,
nordamerikansk filosof (1842—1921), prof. vid Yale
univ., New Haven, 1881—1920; företrädde en av
Lotze och Wundt påverkad personalistisk
idealism, byggd på bred erfarenhetsanalys.
Huvudarbeten: ”Elements of physiological
psychology” (1887), den första amerikanska läroboken
i experimentell psykologi, ”A theory of
reality” (1899), ”Philosophy of conduct” (1902),
”Philosophy of religion” (1905), ”Knowledge,
life and reality” (1909).
E.Å-n.
Laddbrygga, anordning vid tunga art.-pjäser
av grövre kaliber (t.ex. 21 cm. haubitser) för
underlättande av pjäsens laddande. L. tjänar
som glidbana för projektilen vid dennas
införande i loppet.
R.Sbg.
Laddflaska, se Leidenflaska; jfr även
Elektrisk kondensator och
Elektrisk kapacitet.
Laddning. 1) Fys., elektrotekn., den
elektricitetsmängd, som uppsamlas på en isolerad
ledare, vanl. en kondensators plattor el. den
elektriska energi, som uppsamlas i en elektrisk
ackumulator. Elektrisk laddning mätes i
coulomb el. elektrostatiska enheter (se
Elektriska enheter). — L. användes också som
beteckning för själva uppsamlandet av
elektricitet.
A.B.L.
2) Krigsv. a) förfarandet att ladda ett
eldvapen: laddandet; b) krutmängd, avsedd
för ett skott: drivladdning,
krutladdning, strids- och excercis-l.; c)
sprängmedelsmängd, avsedd för en projektils, minas el. dyl.
sprängladdning. — a) Laddandet
(jfr Fram- och Bakladdning) utföres vid
automatvapen automatiskt, vid en del grövre
art.-pjäser medelst fjäderkraft el. pneumatiskt,
eljest i regel för hand. — b)
Drivladdningar av kemiskt krut inneslutas i karduser,
laddnings- el. patronhylsor. Förhållandet
mellan l:s och projektilens vikt,
laddningsförhållandet (L/P), är vid kanoner vanl.
0,1 à 0,2, vid gevär 0,2 à 0,3 men kan närma sig
1,0 vid specialvapen med stor utgångshastighet.
— c) Sprängladdningar utgöras av
brisant sprängämne (t.ex. trotyl) i spräng- och
mingranater, minor, torpeder o.s.v., av svartkrut
i granatkartescher och övningsprojektiler. Jfr
Granat och Sprängladdning.
R.Sbg.
Laddningsförhållande, se Laddning 2).
Laddningskapaciteˊt, en elektrisk
ackumulators förmåga att magasinera
elektricitetsmängder. Se även Elektrisk kapacitet och
Elektrisk kondensator.
A.B.L.
Laddningsläge, se Laddningsrum.
Laddningsrum el. laddningsläge, den
del av ett eldrörs lopp, som ligger bakom
projektilläget och där drivladdningen (krutet)
placeras. Jfr Krutkammare. Förhållandet
mellan laddningens vikt och l:s volym,
laddningstätheten (L/V○), vid svartkrut nära 1,0,
överstiger vid kemiska krut sällan 0,8. Jfr
Maximitryck.
R.Sbg.
Laddningstäthet, se Laddningsrum.
Laddram, se Patronknippe.
Laddstock el. laddstake, en på
undersidan av ett framladdningsgevär ofta i särsk.
s.k. rörkor fästad stång, avsedd för nedförandet
av laddningen i pipan samt för dess rengöring,
varvid på densamma fästes en krats.
G.W.F.
Laddtyg, vid art. använda redskap för
rengöring av loppet och för utförande av laddning.
Ex. viskare, rymnål, rengöringskolv, ansättare.
R.Sbg.
Lade (fno. Hlaðir), norsk gård i Strinda hd,
2 km. ö. om Trondheim, var tidigt en
centralpunkt i Tröndelagen med ett berömt gudahov,
som skall ha förstörts av Olav Tryggvason. I
L. residerade fram till början av 1000-talet
Ladejarlarna (se t.ex. Jarl och Håkon
Ladejarl). Sedan 1922 är L. säte för norska
statens lærerhöiskole.
E.No.
Ladejarlar, se Lade.
Laˊdenburg [-bork], Rudolf, tysk fysiker
(f. 1882), prof. i fysik vid univ. i Breslau 1914,
vid univ. i Berlin 1924, vetenskaplig medl. av
Kejsar Wilhelmsinst. för fysikalisk kemi och
elektrokemi i Berlin-Dahlem 1924—33. L. har
utfört omfattande såväl teoretiska som
experimentella arbeten över dispersionsfenomenet och
har spec. undersökt emissionsförmågan och
dispersionen hos gaser, som på elektrisk väg bragts
till ljusemission. Bland L:s skrifter märkas
”Plancks elementares Wirkungsquantum und
die Methoden zu seiner Messung” (1921), ”Die
Grundlagen der Quantentheorie und ihre
experimentelle Prüfung” (1923).
N.R-e.
Ladesteder (”lastageplatser”), i Norge, kallas
sådana vid kusten liggande stadsliknande
samhällen, som ej äro köpstäder. L. tillhöra vid
val, judiciellt och administrativt, de
landskommuner, inom vilka de ligga, men kunna
organisera egen kommunalstyrelse. Norge har 24 l.
Ax.S.
Ladikîje, Latakia, fra. Lattaquié,
huvudstad i autonoma guv. L. (6,500 kvkm., o. 286,920
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
