Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ladikîje, Latakia - Ladiner - Ladin(o), ladinska språket - Ladislaus - Ladmirault, Louis René Paul de - Lado - Ladoga - Ladogiska formationen - Ladore gate (canyon) - Ladronerna - Ladugård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inv. 1929) i franska mandatområdet Syrien, vid
Medelhavet; 21,404 inv. (1931), mest araber. L.
har en dålig hamn med bl.a. utförsel av tobak
(o. 500 ton årl.); silkesodling och svampfiske.
Ruiner från romartiden. L. är antikens
Laodicea ad mare.
M.P.
Ladiˊner, italienare och schweizare, som tala
ladino, se Rätoromaner.
Ladiˊn(o) (av lat. latiˊnus), ladinska
språket, detsamma som rätoromanska (se
d.o.).
Ladislaus, latiniserad namnform för
Vladislav.
Ladmirault [-miråˊ], Louis René Paul
de, fransk militär (1808—98), officer vid inf.
1829, överste 1844, brigadgeneral 1848,
divisionsgeneral 1853, avsked 1878. L. tjänstgjorde 1832
—53 i Afrika, deltog ss. fördelningschef i 1859
års krig (sårades svårt vid Solferino), blev 1867
chef för 2:a och 1870 för 4:e armékåren, med
vilken han blev krigsfånge vid Metz. Han
erhöll efter krigets slut befälet över
Versailles-arméns 1:a kår, inträngde i Paris och besegrade
kommunarderna. 1871—78 var L.
militärguvernör i Paris, 1876—91 senator.
E.Bz.
Lado, ort i prov. Mongalla, Engelsk-egyptiska
Sudan, vid Vita Nilen. 1878 förlade guvernören
Emin Pascha sitt högkvarter till L. L. var jämte
ett kringliggande område,
Lado-enklaven (c:a 39,000 kvkm., 250,000 inv.), 1894—
1910 utarrenderat till Belgiska Kongo.
M.P.
Laˊdoga (urspr. ett fornnordiskt ord, eg. den
svallande, se Aldeigjuborg), fi. Laatokka,
sjö i s.ö. Finland (se karta vid d.o.) och n.v.
Ryssland, Europas största sjö, längd 207 km.,
bredd 130 km., 18,004 kvkm.,
nederbördsområde 276,164 kvkm., 5 m.ö.h., största djup 260
m. I L. utfalla Saimavattnen genom Vuoksen,
Ilmen genom Volchov, Onega genom Svir samt
talrika andra tillflöden. L. har genom Neva
avlopp till Finska viken. Sjön är i n. mycket
djup, flerstädes 150—200 m. Stränderna äro
höga och klippiga, sönderskurna av fjordartade
vikar och mycket natursköna. Vid n.v. kusten
finnes en rätt vidsträckt skärgård och på något
avstånd från kusten den vackra
Valamoögruppen. Bland övriga större öar märkas
Mantsinsaari i n.ö. och Konevits i v. I mitten av sjön
är djupet 40—80 m. I s. är L. grundare; de
två stora bukter, som sjön bildar här, ha ett
medeldjup av endast 10 m. Stränderna äro i s.
flacka och sumpiga. Vattnet i L. är klart och
kyligt. Sjön är fiskrik; dessutom fångas där
en sälart. Vid L:s stränder ligga på finländska
sidan städerna Sordavala och Kexholm, på
ryska sidan bl.a. Schlüsselburg och Nya Ladoga.
För underlättandet av sjöfarten har längs
kusten från Schlüsselburg byggts en serie kanaler
ända till Svirflodens mynning. — Under
Litorinatiden hade L. ett vid Viborg mynnande
utlopp, som delvis sammanföll med den nuv.
Vuoksendalen. Sedermera höjde sig stranden
i n. mer än i s., varvid vattenmassan försköts
mot s. och Neva uppstod. Jfr kartorna vid
Istider. — Bild se pl. vid art. Finland.
Mdn.
Ladogiska formationen, en i finska och
ryska Karelen befintlig, efter Ladoga benämnd,
till urberget hörande formation av
glimmerskiffer, kalksten och amfibolit, vilande på och
möjl. yngre än det äldre urbergets
granitgnejser men genombruten av och äldre än de yngre
urgraniterna. L.f:s ställning i det geologiska
systemet är dock mycket omstridd.
G.Fn.
Ladore gate [lədå̄ˊ ge͡it] (el. canyon), se
Green river.
Ladroˊnerna, ögrupp i Stilla havet, se
Marianerna.
Ladugård. 1) Kam., gård, anlagd av
säteriägare för kreatursskötsel. Även Kronan ägde l.
Jfr Kungsladugård.
2) Lantbr., kostall, fähus, bostad
huvudsakl. för nötboskap. För att djuren skola
trivas och hålla sig friska, bör l. vara högt
belägen på fast grund med fasaden mot ö. Väggar
och tak skola bestå av poröst material, t.ex.
furuträ, tegel, murbruk o.d., som möjliggör
naturlig luftväxling. Om l. är försedd med skulle
till förvaring av hö och halm m.m., måste
innertaket vara så lufttätt, att det lagrade fodret ej
blir fördärvat av fukt. Till täckning av
yttertaket användas vanl. tegelpannor, eternitplattor,
plåt, vassrör el. halm. Golvet bör vara
vattentätt, så att det lätt kan rengöras och
desinficeras. Dörrarna skola vara så stora, att djuren
bekvämt kunna gå ut och in. Mest användas
dubbeldörrar, som öppnas utåt. Under
sommaren är det lämpligt att ha spjälgrindar i
dörröppningen. Fönstrens storlek och placering
anpassas så, att ljus och frisk luft kunna insläppas
utan svårighet. Helst bör fönstrens
 |
| Interiör av ladugården vid Lindenäs. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
