Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 16. Krigsfartyg - Lepanto / 695-696 (1929-1955) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagan - Lagarde, Paul Anton de - Lagas, Lagasj - Laga skifte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

finnas betydande och delvis väl utnyttjade
vattenkrafttillgångar, vilkas värde ökats genom
reglering av sjöarna Furen-Flåren (1925).
Disponibel medelvatteneffekt 102,000 hkr., utbyggd
effekt 125,000 hkr., varav 109,000 hkr. på
fallsträckan genom Halland, där L. på 44 km.
faller 87 m. Här har en profilreglering
genomförts, så att en trappformig profil
erhållits med 7 av Sydsvenska kraft-a.-b. utbyggda
fall: Majenfors (fallhöjd 11 m., effekt 6,000
hkr.), Bassalt (10 m., 10,200 hkr.), Övre
Knäred (10 m., 8,500 hkr.), Nedre Knäred (9 m.,
8,500 hkr.), Skogaby (13 m., 15,900 hkr.),
Karseforsen (26 m., 44,000 hkr.) och Laholm (8
m., 16,000 hkr.). Bland övriga utbyggda fall
märkas Hörle, Karlsfors, Bro (2,600 hkr.),
Ljungby (1,250 hkr.), Strömsnäs bruk (2,400
hkr.) och Timsfors (3,600 hkr.) samt i Skålån
Åby (1,200 hkr.). Ett betydande laxfiske har
förr bedrivits i L., men lekplatserna ha
förstörts genom fallens utbyggnad, varför en
laxodlingsanstalt anlagts vid Laholm. Flottleder
funnos 1930 till 113 km. längd. Kungsådra
finnes i L. från Vidöstern, i Bolmån från
Kafiosjön. — Litt.: ”Förteckning över Sveriges
vattenfall. 98. L.” (1919 och 1929).
S.E-s.

Lagarde [-gaˊrd], Paul Anton de, tysk

orientalist och
teolog (1827—91), hette
urspr. Bötticher
men upptog 1857 sin
mors namn L., prof.
i teologi i Göttingen
1869, känd för en
konservativ
åskådning och
antisemitism. Bland L:s
många skrifter
märkas texteditioner av
targumer och av
syriska, arabiska,
koptiska och grekiska övers. av bibliska böcker
samt ”Gesammelte Abhandlungen” (1866).
G.O-r.

Lagas, Lagasj, stad i s. Babylonien
(Sumer), nu Tello, mellan Eufrat och Tigris. L.
spelade under sumerisk tid under olika perioder
en ledande roll, särsk. under konung Gudea o.
2400 f.Kr., men förföll på Hammurapis tid
(1900-talet f.Kr.). Utgrävinngar av E. de
Sarzec 1877—1901 och G. Cros 1903—09 blottade
palats, tempel och en mängd lösa fynd och
texter, som lämnat en stor del av vår kunskap
om det äldsta Babylonien. — Litt.: G. Cros,
”Nouvelles fouilles de Tello” (3 bd, 1910—14);
E. Briem, ”Kultur och religion i Babylonien
och Assyrien” (1926).
Th.P.

Laga skifte, jorddelningsform, som infördes
Sverige genom 1827 års skiftesstadga (i vissa
delar reviderad 1866) och bibehållits i nu
gällande 1926 års lag om delning av jord å
landet, som ersatt skiftesstadgan och trädde i
kraft 1/1 1928. Enl. skiftesstadgan innebar l.s.
oskiftade el. ock redan skiftade men
sammanblandade ägors utbrytning i så stort
sammanhang, som deras beskaffenhet och belägenhet
utan någon delägares förfång möjl. medgåve.
L.s. verkställdes enl. skiftesstadgan endast på
hela skifteslag (oftast = by) el. förut
oskiftad mark; delning efter andelstal av genom
l.s. utbruten ägolott kallades hemmansklyvning
(se d.o.). Detta ändrades genom 1926 års
jorddelningslag, enl. vilken även hemmansklyvning
benämnes l.s. Enl. jorddelningslagen förstås
med l.s. delning av oskiftade el. omdelning av
förut skiftade ägor i ändamål att utan någon
delägares förfång åstadkomma en för ägornas
brukande så lämplig indelning, som deras
beskaffenhet och belägenhet medgiva. L.s.
utgör således ett grundvillkor för utveckling och
framåtskridande av jordbruket o.a. utnyttjande
av jorden. Rättsligt utgör l.s. även ett
ordnande av äganderättsförhållanden och grundvalen
för senare, ytterligare jorddelning. L.s.
verkställes av lantmätare med biträde av gode män
(se God man) och innebär avgörande av en
mångfald frågor av ekonomisk, rättslig och
teknisk natur, bland vilka må nämnas
bestämmande av skifteslagets omfång, frågan om
skiftet kan och får äga rum, sammanläggning av
två el. flera fastigheter till en, ägokartas
upprättande, bestämmande av gränserna kring
skifteslaget, ägoutbyte med angränsande,
ägornas gradering (värdering), hävdeförteckning
(se d.o.), delningsgrund (se d.o.), undantag av
mark för samfällt behov, ersättningsfrågor
mellan delägarna, bestämmande av nya
ägolotternas läge och gränser samt utflyttning av
åbyggnader. L.s. granskas av överlantmätaren
samt prövas och fastställes av
ägodelningsrätten el. ägodelningsdomaren, över vilkas beslut
besvär kunna anföras hos Högsta domstolen.
L.s. har genomförts inom största delen av den
jord i Sverige, som kan bli föremål för sådan
åtgärd; dock finnas inom nästan alla delar av
landet enstaka oskiftade byar. Talrika sådana
finnas i Dalarne, där särsk. åtgärder under
det senaste årtiondet blivit nödvändiga för att
få byarna skiftade. L.s. ha varit en mäktig,
om ock i det tysta och långsamt verkande
hävstång till landets utveckling, och de ha
genomförts på ett i många hänseenden radikalare
och grundligare sätt än motsvarande åtgärder
i de flesta andra länder. Jfr Lantmäteri,
By 2), Storskifte och Enskifte. —
Litt.: ”Sv. lantmäteriet 1628—1928” (1928).
O.B.-J.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>