Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 16. Krigsfartyg - Lepanto / 717-718 (1929-1955) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagerheim, 1. Carl Erik - Lagerheim, 2. Gustaf Adolf - Lagerheim, ätter - Lagerheim, 1. Elias - Lagerheim, 2. Alfred - Lagerheim, 3. Gustaf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kammarskrivare i Kammarkollegium 1764. En
outtröttligt arbetsam och duglig
ämbetsmannanatur, kom L. under sin verksamhet i
Kommerskollegium, från 1770 som kamrer, från 1772
som assessor, att utarbeta flera av den
gustavianska regimens viktiga näringsförfattningar;
1792 blev han kommerseråd. Vid 1792 års
riksdag var han sekreterare i Hemliga utskottet.
Den nya regeringen utnämnde honom till led.
av Rikets allmänna ärendens beredning samt
av Statsberedningen s.å. Bankofullmäktig 1792
—1800, chef för Statskontoret från 1794, blev
han ämbetsmannavärldens främste finansielle
expert. Sekreterare i Hemliga utskottet vid
1800 års riksdag genomförde han jämte M.
Rosenblad 1803 års realisation. Då L. saknade
förmåga till muntlig framställning, kom han
ej att framträda i partistriderna; eftergiven och
smidig, kunde han ställa sin kapacitet till de
växlande regimernas förfogande. 1809 blev L.
led. av konseljen. Vid riksdagen i Örebro 1812
var han led. av Statsutskottet.
P.N-m.

2) Gustaf Adolf L., den föregåendes
son, kanalbyggare (1788—1845), 1813
löjtnant-mekanikus, 1837 överste i Flottans mekaniska
kår, 1812 nivellör vid Göta kanalbyggnad, 1819
övermekanikus samt 1827 överstelöjtnant och
chef för Ö. kanaldistriktet. L. uppgjorde planer
till ett flertal kanal- och hamnbyggnader,
sjösänkningar m.m., däribland till Säffle och Väddö
kanaler, Hälsingborgs hamn och till förbättrad
förbindelse mellan Mälaren och saltsjön.
E.R.S.

Lagerheim, adliga och friherrliga ätter,
stammande från borgmästaren i Söderköping Arvid
Larsson (d. 1647), vars ättling, dåv. led. av
Kammarkollegium Olof Elias Weidman (1741—
1823), som jämte sin kollega Carl Erik
Bergquist (se föreg. släktartikel Lagerheim)
hade i uppdrag att granska tullförfattningarna,
liksom denne 1777 adlades L. Han blev senare
president i Kammarkollegium och 1812 friherre
enl. R.F. § 37. En son till honom var
nedannämnde L.1). På farbroderns adliga namn och
nummer adopterades 1805 O. E. Weidmans
brors, Skarabiskopen Thure Weidmans barn.
L.3) tillhörde denna gren. — Litt.: E.
Lagerheim, ”Arfwedh Larsson och Karin Utter samt
deras afkomlingar släkterna Weidman, L.,
Weidenhielm” (1910).
C.

1) Elias L., friherre, diplomat (1791—
1864), kansliexamen i Lund 1809, 2:e
sekreterare i Utrikesdep. 1813, 1:e sekreterare 1819,
kammarherre 1822, kabinettssekreterare 1825,
överpostdirektör 1831, minister i Köpenhamn
1836, utrikesstatsminister 1856—58.
Th.

2) Carl Herman Theodor Alfred L., den
föregåendes son, ämbetsman (1843—1924).
L. avlade i Uppsala kansliexamen 1860

och kameralexamen
1861. Därefter
inträdde han i den
diplomatiska karriären,
blev 1862 attaché i
Paris, 1870
legationssekreterare i
Petersburg, 1871 chef för
Utrikesdep:s politiska
avd. samt 1876
kabinettssekreterare. 1886
—99 var han envoyé
i Berlin. Under
krisen med anledning av
den norska flagglagen, varigenom unionsmärket
borttogs ur norska handelsflaggan, hemkallades
han och var under de orosfyllda slutåren av
sv.-norska unionen utrikesminister (1899—
1904). Liksom tidigare under sin
verksamhet, bl.a. som led. av sv.-norska
konsulatkommittén 1875—76, sökte han föra en
politik, som i betydligt högre grad än den
förhärskande, särsk. den konservativa, sv.
opinionen önskade, gick ut på att
tillmötesgå norrmännens krav på full likställighet i
unionellt avseende. Så tillsattes på hans
begivande 1902 års sv.-norska kommitté för att
undersöka möjligheterna av att med bibehållande
av gemensam diplomati upprätta ett särsk.
konsulatväsen för vardera landet. L., som varit
ordf. i 1883—84 års kommitté ang.
Kommerskollegium och ang. industri- och handelskamrar
1884—85, blev vid sin avgång från
utrikesministerposten generaldirektör och chef för
Kommerskollegium (1905—13). För detta
ämbetsverks omdaning och modernisering var han
oavlåtligt verksam, bl.a. som ordf. i en
kommitté för Kommerskollegii omorganisation
(1908). Under sina senare verksamhetsår var
han även ordf. i kommittén ang. nyorganisation
av utrikesdep., ordf. i Handelshögsk:s styrelse
(från 1909) samt led. av Stockholms
stadsfullmäktige (1905—17), där han tillhörde den
liberala riktningen.
E.Ths.

3) Nils Gustaf L., botanist (1860—1926),

konservator vid
naturhistoriska museet
i Lissabon 1889 och
s.å. prof. i
kryptogamsystematik vid univ. i
Quito, lämnade av
hälsoskäl denna
tjänst 1892 och blev
konservator vid
Tromsö museum, fil.
hedersd:r i Uppsala
1893, prof. i
botanik vid Stockholms

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>