Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagerström, 2. Hugo - Lagerwall, Axel - Lagerväxter - Lageröl - Lagfara - Lagfaren - Lagfarenhet - Lagfart - Lagfartsbok - Lagfartsprotokoll - Lagfors bruk - Lagföra - Lagförare - Lagförklaring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
monografier över sv. boktryckare m.m. L. utger
sedan 1900 tidskr. ”Nordisk boktryckarekonst”.
W.N.
Lagerwall, Axel Julius, filosof och
skolman (1870—1920), fil. d:r i Göteborg 1904
(”Transscendentalfilosofiens problem och
metod hos Kant”), rektor vid Lysekils samskola
1905, Göteborgs stads folkskolinspektör 1913.
Lärjunge till Burman, V. Norström och H.
Rickert, omfattade L. en fichteanskt färgad
värdefilosofi. Som pedagog intresserade han
sig särsk. för Kerschensteiners
arbetsskoleprogram, vilket han självständigt tillämpade vid
Göteborgs högre folkskolor och yrkesbetonade
fortsättningsskolor. L:s ”Skrifter” i filosofiska,
sociologiska och pedagogiska frågor utgåvos
av E. Åkesson (1921).
E.Å-n.
Lagerväxter, Lauraˊceæ, tropisk växtfam. av
ordn. Polycaˊrpicæ, innefattande o. 40 släkten
och 900 arter, med utbredning i Amerika och
Asien, och utgörande högväxta träd el. buskar
med helbräddade, läderartade, i regel ständigt
gröna blad utan stipler, små, regelbundna
blommor av grön, gul el. vit färg, oftast 2-könade
och 3-taliga, ståndare i flera kransar,
enrummig pistill samt bär el. stenfrukt, som ofta vid
basen omgives av den skålformiga, vid
mognaden köttiga blomaxeln. Ståndarknapparna
öppna sig genom 2—4 uppåtriktade klaffar. Särsk.
bladen innehålla slem- el. oljebehållare, vilka
framträda som klara, genomskinande prickar.
L. utgöra en mycket gammal, redan under
tertiärtiden rikt representerad familj. På gr. av sin
rikedom på eterisk olja ha flera användning
som krydd- och läkeväxter. Andra l. lämna
värdefullt virke, några välsmakande frukter.
De viktigaste släktena äro Dicypeˊllium,
Cinnamoˊmum, La͡urus, Nectaˊndra, Saˊsafras och
Peˊrsea. Avvikande från andra l. är den
parasitiskt levande Cassyˊtha genom sina slingrande,
örtartade skott, som erinra om nässelsnärjans.
O.Gz.
Lageröl, se Maltdrycker.
Lagfara, till domstol ingiva ett rättsligt
dokument t.ex. köpebrev, testamente, för dess
intagande i rättens protokoll och i samband
därmed ernå någon domstolens åtgärd el. vissa
andra rättsliga verkningar. Jfr Lagfart.
E.K.
Lagfaren, lagkunnig, förfaren i lagkunskap,
ss. spec. juridisk term endast om den, som
genom avlagda akad. kunskapsprov av visst slag
(jur. kand.- el. förr hovrättsexamen) styrkt sig
äga visst mått av rättskännedom.
E.K.
Lagfarenhet, rättskännedom, stundom även
rättsvetenskap.
Lagfart, inskrivning i domstols protokoll el.
(enl. en lag 1932) fastighetsbok av skett
fastighetsförvärv efter formell prövning därav. L.
kan avse ant. äganderätt el. fideikommissrätt
och går historiskt tillbaka till det
offentliggörande och bekräftande vid domstol av gjorda
fastighetsöverlåtelser, som sedan medeltiden
kallats fasta (se d.o.). För att lämna
bördsberättigade tillfälle utöva sin lösningsrätt
krävde äldre sv. rätt (bl.a. 1734 års lag) 3 uppbud
av förvärvet, innan l., fastebrev, fick meddelas
av domstolen. Enl. nu gällande k.f. 1875 om
l. skall jordägare el. fideikommissinnehavare
inom viss tid efter sitt förvärv hos
inskrivningsdomaren vid underdomstol, där fastigheten är
belägen, söka l. å sitt fång och därvid förete
sin fångeshandling samt styrka förre ägarens
laga åtkomst till jorden. Är fångeshandlingen
ej i behörigt skick, avslås l.; kan förre ägarens
åtkomst ej styrkas, förklaras ansökningen
vilande för ansökningshandlingarnas
komplettering till undanrödjande av befintliga brister i
åtkomsten. Föreligga däremot formellt
förutsättningar för l., har sökanden anspråk på att
få l., och inskrivningsdomaren måste bevilja
l. och inskriva detta i sina längder, därom ett
särsk. lagfartsbevis skall utfärdas.
Förutom att skapa offentlighet ang.
jordförhållandena åsyftar l. att bereda nye ägaren skydd mot
tidigare ägares ev., icke lagfarna, överlåtelser till
andra personer av samma fastighet. L. ger
emellertid ej full trygghet mot utomståendes — rätte
ägarens — anspråk, enär lagligheten av
förvärvet får prövas oberoende av l., men l.
utgör utgångspunkt för 20-årig hävd, och sedan
denna förlupit, sitter nye ägaren i god tro
fullt säker. Jfr Fastighetsbok,
Inskrivning och Hävd.
E.K.
Lagfartsbok, ett register till
lagfartsprotokollen vid underrätterna enl. k.f. 1875.
Lagfartsprotokoll, protokoll vid
underrätterna över lagfartsärenden. Vid de domstolar, där
fastighetsböcker enl. lag 1932 om
inskrivningsärenden upplagts, skola l. ej mera föras.
E.K.
Lagfors bruk, bruksförsamling i Ljustorps
s:n, Västernorrlands län. Vid L. bedrevs 1742
—1877 järnbruksrörelse.
T.E-r.
Lagföra, stämma någon till domstol, särsk.
under ansvarsyrkande.
Lagförare, se Häradshövding.
Lagförklaring, förklaring av ett lagstadgande;
i inskränkt, juridisk-teknisk mening liktydigt
med autentisk l., d.v.s. en sådan tolkning
av ett lagbud, vilken avgives med en lagstiftares
auktoritet och därför för framtiden bör lända
till efterrättelse. En dylik l. stannar emellertid
icke vid en logisk utläggning, tolkning av
lagbudet, utan går vidare, skapar ett nytt
innehåll i lagstadgandet och blir därmed en
lagstiftningsakt. Den sv. R.F., §§ 21, 83, 88, påbjuder
därför, att l. skall försiggå i samma ordning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
