Svensk uppslagsbok / Första upplagan. 16. Krigsfartyg - Lepanto / 731-732 (1929-1955) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagförklaring - Lagförslag - Lagg - Lagga - Laggdike - Laggkärl - Laghlösaköpung - Laghouat - Laginitiativ - Lagklok - Lagkommissioner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som tillkommer lagstiftning (se d.o.). Högsta
domstolen kan visserligen enl. R.F. § 19 på
förfrågan av domstolar el. ämbetsmän meddela
l. ang. ”lagens rätta mening i sådana fall, som
till domares åtgärd höra”, men denna l. kan
underkännas av följ. riksdag, och sedan
riksdagarna blivit årl. sammanträdande, har l. genom
Högsta domstolen kommit alldeles ur bruk. Jfr
Lagtolkning.
E.K.

Lagförslag, förslag till tillämnad lag. Avses
ej att lämna ett slutligt l., benämnes det
”förberedande” l. el. ”utkast”. I flertalet länder utom
U.S.A. och England (formellt) kan initiativet (se
d.o.) utgå såväl från regering som från riksdag.
L. blir som regel föremål för en förberedande
granskning i ett av folkrepresentationens
utskott (se Lagutskott). Härefter går det till
behandling i riksdagen. I England och de
stater, som tagit dess författning till mönster,
behandlas l. i flera omgångar, s.k. läsningar, och
kan då bli föremål för tillägg el. ändringar (eng.
amendements). I Sverige förekomma ej dylika
läsningar. Här utarbetas l. oftast inom
vederbörande dep. el., ännu oftare, av en särsk.
kommitté, varefter det kan utsändas till olika
myndigheter för granskning och yttrande och
undergår så ny genomgång i dep., innan l.
förelägges el. får vila t.v. Är l. av den art, att
lagstiftning i detta ämne tillkommer konung och
riksdag gemensamt, behandlas det först i ett
för båda kamrarna gemensamt ordinarie el.
tillfälligt utskott, varefter båda kamrarna om
möjligt samtidigt votera om l., ev. med däri
vidtagna ändringar. Tillhör l. området för
konungens ekonomiska lagstiftning (se d.o.), går
det till behandling i tillfälliga utskott, först
hos ena kammaren, så hos den andra, och
slutbehandlas därefter av ena kammaren, som
anmäler sitt beslut för medkammaren. Jfr
Lagstiftning.
E.K.

Lagg, se Mosse.

Lagga, s:n i Långhundra hd, Stockholms län,
s.ö. om Uppsala; 46,11 kvkm., därav 45,62 land;
707 inv. (1933; 16 inv. pr kvkm.); 16,53 kvkm.
åker (1927; 36,3 % av landarealen), 20,93 kvkm.

Lagga kyrka.

skogsmark. Egendomar: Örby och Kasby. I
kyrkan från 1300-talet finnas kalkmålningar
från o. 1500. Se även Mora stenar. —
Pastorat: L., Östuna och Funbo, Vaksala kontrakt,
Ärkestiftet.
M.P.

Laggdike, lantbr., se Backdike.

Laggkärl, tunnor el. andra kärl av trä,
sammansatta av bottnar och laggar el.
stäver. Laggarna basas i ånga och formas
medelst pressning. Ändarna infästas i en
skåra i bottnen. L. sammanhålles av tunnband
av hassel, pil el. björk, större kärl av
bandjärn. Täta l. göras av ek el. bok, halvtäta av
fur el. gran.
v.S.

Laghlösaköpung, se Köping. Om namnets
bet. se H. Lindroth i ”Fornvännen”, 1918.

Laghouat [lago̯aˊt], huvudstad och oas i
Ghardaïaterritoriet, Algeriet, vid s. foten av
Djebel Amour, 350 km. s. om Alger; 7,978 inv.
(1931).
M.P.

Laginitiativ, statsr., se Initiativ.

Lagklok, enl. N. T.:s språkbruk (Matt. 22:35,
Luk. 10:25 o.a.) en som ägnade sig åt den
judiska lagens (jfr Lag 3) uttolkning, detsamma
som skriftlärd (se d.o.).
S.N.

Lagkommissioner, under 1600- och 1700-talen
verksamma kommissioner för den sv. lagens
omarbetande, helt el. delvis. En 1604
sammankallad l. resulterade i 2 skilda lagförslag o.
1609, kallade ”Rosengrens” och ”Konung Karl
IX:s”. Intetdera av dem antogs emellertid.
Sedan några representativa hovrättsjurister 1640
avgivit betänkande i 17 förelagda rättsfrågor,
framlades 1643 av en l. om 19 jurister
”Betänkande öfver några punkter uti
justitieväsendet”. J. Stiernhöök och G. Stiernhielm jämte
2 andra led. i l. utarbetade så förslag till 1)
”Tingmålarätt”, 2) ”Processus i missgerningom
och högmålom”, 3) ”Om straff i missgerningom
och högmålom”, 4) ”Rådstugoprocess”. Intet
av dessa förslag föranledde dock någon
regeringens åtgärd, ej heller ett förslag 1665 till
straffordning. En av riksdagen begärd allmän
revision av lands- och stadslagarna
avstannade med Stiernhööks död 1675. Sedan
riksdagen 1686 emellertid hemställt, att ”lagen
måtte öfverses, bättras och bringas i god ordning”,
tillsattes s.å. en ny l., ”den stora l.”, först
under E. Lindskölds ordf.-skap. Denne
efterträddes vid sin död 1690 av Nils Gyldenstolpe,
vilken verkade till sin död 1709. Efter förslag
av l. utkom så 1695 ”Stadga... till
vidlyftighetens afkortande och lindring uti rättegångar”.
Sedan l. i G. Cronhielm 1710 fått en ny driftig
ordf., framlade l. 1723 fullst. förslag till
lagbok, avsedd att ersätta både lands- och
stadslagarna med undantag för konungabalken,
vilken efter de nya R.F. 1719 och 1720 ansågs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>