Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagun - Laguna, La - Lagunareservoaren - Lagunda härad - Lagunda och Hagunda kontrakt - Lagunöarna - Lagus, släkt - Lagus, 1. Wilhelm Gabriel (jurist) - Lagus, 2. Jakob Johan Wilhelm - Lagus, 3. Wilhelm Gabriel (litteraturhistoriker) - Lagus, 4. Ernst Wilhelm - Lagutskott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAGUTSKOTT
som omslutes av en atoll. Jfr Kust, sp.
351. J.C.
Laguna [-70’-], La, stad på Tenerife,
Kanarieöarna, v. om Santa Cruz; 17,650 inv. (1930).
Biskopssäte. En högre läroanstalt, Universidad
de San Fernando, upprättades 1927. L. var till
1821 ögruppens huvudstad. M.P.
Lagu’nareservoaren, en genom den 1,5 km.
långa Lagunadammen bildad
konstbevattnings-reservoar i Coloradoflodens nedre lopp, 25 km.
från mexikanska gränsen. Härigenom
bevattnas 260 kvkm., som ligga 25—45 m.ö.h. På
senaste tid har man därjämte börjat genom
pumpning bevattna även högre liggande
områden. Huvudsaki. odlas här bomull och alfalfa.
Trakten, som blott har 80 mm. årlig nederbörd,
ligger inom Yumaområdet, som delas mellan
Kalifornien och Arizona. M.P.
Lagunda härad, i Uppsala län, mellan Ekoln
och gränsen till Västmanlands län; 196,se kvkm.,
därav 193,47 land; 3,929 inv. (1933; 20 inv. pr
kvkm.); 107,78 kvkm. åker (1927; 55,7 °/o av
landarealen), 60,69 kvkm. skogsmark. L.
omfattar socknarna Långtora, Nysätra,
Biskops-kulla, Fröslunda, Giresta, Hjälsta, Kulla, Holm
och Fittja. L. genomflytes av örsundaån och
är till största del småkuperad slätt med leende
natur vid Mälarfjärdarna. I de lägre delarna
finnes övervägande lera, i övrigt morän och
sand. 1920 levde 75,0 °/o av befolkningen av
jordbruk med binäringar, 8,8 °/o av industri och
hantverk. Enda större egendom är Sjö. L.
korsas av Uppsala—Enköpings järnväg. L. tillhör
Uppsala läns s. domsaga, Trögds tingslag och
fögderi samt L. och Hagunda kontrakt,
Ärkestiftet. M.P.
Lagunda och Hagunda kontrakt, i Ärkestiftet,
omfattar 7 pastorat: Balingsta, Hagby och
Ram-sta; Järlåsa, Skogs-Tibble och Åland;
Biskops-kulla och Fröslunda; Giresta och Gryta;
Långtora och Härkeberga; Hjälsta, Fittja, Holm och
Kulla; Nysätra. 8,366 inv. (1933). M.P.
Lagu’nöarna, ögrupp i Stilla havet, se E 11
i-c e ö a r n a.
Lagus, finländsk släkt. 1) W i 1 h e 1 m G a
b-riel L., jurist och historiker (1786—1859),
efter studier i Uppsala 1813 jur. adjunkt, 1823
prof, i Åbo, verkade ss. univ.-lärare i allmän
lagfarenhet 45 år dels i Åbo, dels i Helsingfors
och utövade stort inflytande på
ämbetsmanna-utbildningen i Finland. För eftervärlden har L.
mest betydelse som personhistoriker. Han
utgav ”Åbo hofrätts historia”, 1 (1843),
”Handlingar till upplysning i Finlands kyrkohistoria”
(3 h., 1836—38), ”Handlingar och uppsatser
rörande Finlands kyrkohistoria” (5 h., 1845—50).
Postumt utkom ”Undersökningar om finska
adelns gods och ätter” (1860). E.K.
2) Jakob Johan Wilhelm L., den
föregåendes son, orientalist och historiker (1821—
1909), utgav först en mängd avh. om latinska
och grekiska ämnen men ägnade sig senare åt
studiet av de orientaliska språken och företog
en lång studieresa till s. Ryssland, Grekland
m.fl. länder. L. erhöll 1857 professuren i
orientalisk litteratur vid Helsingfors’ univ., vilken
han 1866 utbytte mot professuren i grekisk
litteratur. Han var 1878^—84 univ:s rektor. L:s’
huvudsaki. intresse gällde dock Finlands
historia, som han behandlade i en mängd arbeten.
Sina ungdomsminnen berättade han i ”Från
pojkåren och gymnasiet” (1904). Adlad 1880,
deltog L. som representant för sin ätt i flera
lantdagar. E.Ed.
3) Wilhelm Gabriel L., den
föregåendes bror, litteraturhistoriker och förf. (1837
—96), fil. d:r 1860, var anställd som skollärare
i Borgå och Viborg. L. utgav lyriska och
episka dikter, som visa formell begåvning, och
uppträdde även som dramatisk förf, med
”Drottning Filippa” (uppförd 1870), ”Den nye
adjunkten” (uppförd 1881) m.fl. L:s’ mest
betydande verk är ”Den finsk-sv. litteraturens
utveckling” (2 bd, 1866—67). — Litt.: O.
Ho-mén, ”G. L.”, 1 (1919). E.Ed.
4) Ernst Wilhelm L., son till L. 2),
skolman och litteraturforskare (1859—1923), rektor
vid Privata sv. flickskolan i Helsingfors sedan
1892. Som medl. av Sv. litteratursällskapets i
Finland styrelse var L. mycket verksam, utgav
i dess skrifter bl.a. ”Bref från H. G. Porthan
till samtida” (2 bd, 1898—1912), ”Mikael
Cho-raei valda dikter med en lefnadsteckning” (1901)
och ”Bref, tal o.a. skrifter” (1903) av samme
förf., ledde i många år dess folkloristiska
insamlingsarbete och förberedde från 1908
utgivningen av ”Finlands sv. folkdiktning” (1917 ff.)
A.W-n.
Lagutskott. I 1810 års R.O. nämnes bland
de ständiga utskotten ett 1. på 16 led., 4 från
varje stånd. Med det nya riksdagsskickets
införande kom detta 1. att fortfarande bestå av
16 led., av vilka nu 8 utsågos från vardera
kammaren, med det antal suppleanter, som varje
kammare för sin del bestämde. 1918 blev på
gr. av den ökade arbetsbördan antalet 1. två.
”första lagutskottet” och ”andra 1.”, vartdera
med 16 led. L. skola enl. R.O. § 42 ”meddela
utlåtanden och avgiva förslag i anledning av
de, ss. icke tillhörande annat utskotts
behandling, från kamrarna dit hänvisade’ frågor om
stiftande, ändring, förklaring el. upphävande av
civil-, kriminal- och kyrkolag, likasom ock av
andra lagar och författningar, som stiftas av
konung och riksdag samfällt”. Ett av 1. skall
även granska och avge utlåtanden över
justi
— 749 —
— 750 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
