Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lahti, Lahtis (stad) - Lai - Laibach och Laibachkongressen - Laicus - Laidaure - Laidoner, Johan - Lainez (Laynez), Diego (Jacob) - Laing, Samuel - Laing, Alexander Gordon - Lainioälven - Laios - Laird
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAIRD
bruk, möbelfabriker m.fl. Staden är ståtligt och
modernt bebyggd. Stadshus av E. Saarinen; stor
radiostation. L. är en besökt vintersportort
(Salpausselkäspelen). Finskt lyceum,
flicklyce-um och samsl^ola. — Vid L. timade Vs—2/s
1918 en av slutstriderna i Finlands frihetskrig
(se d.o.). Mdn;T.H-m.
Lai [lä] (av osäker, möjl. keltisk
härstamning) betecknar urspr. i den medeltida franska
litteraturen bretonska sånger, sjungna till luta
(rote) och behandlande en kärlekshistoria (jfr
Bretonskalitteraturen, Bretonska
romaner och F r a n k r i k e, sp. 117), sedan
franska dikter av liknande art med innehåll
huvudsaki. från Artur-sagan (se d.o.) med dess
naturmystik och dess galanteri. 12 av dessa
lais narratifs tillskrivas Marie de France (se
denna), bland dem några verkligt vackra, ss.
”Le Fraisne”, sagan om en utsatt och
återfunnen dotter, ”Bisclavret”, riddaren, som
förvandlades till varg, m.fl. Slutl. betecknas som 1.
varjehanda lyriska dikter, ofta tillkomma som
text till förefintliga melodier och därför
stro-fiska i motsats till l. narratifs, som voro
avsedda för läsning och ostrofiska. L.-litteraturen
har funnit återklang i engelsk och skandinavisk
litteratur; ”Strengleikar” el. ”Ljéöabök”, från
mitten av 1200-talet, återger en saml. franska 1.
i norsk prosaöversättning. — Litt: A. Ahlström,
”Studier i den fornfranska laislitteraturen”
(1892). J.V.
Laibach [ISFbaz], stad i Jugoslavien, se
Ljubljana.
Laibachkongressen 28/i—12/s 1821,
vid vilken kejsarna av Österrike och
Ryssland och hertigen av Modena personligen
in-funno sig, anordnades på gr. av den 1820
utbrutna revolutionen i Bägge Sicilierna, vars
konung även infann sig i L. och återtog den ed,
han avlagt på den revolutionära konstitutionen;
de flesta europeiska stater voro representerade.
I enl. med Heliga alliansens
interventionsprin-cip uppdrogs åt Österrike att med vapenmakt
återställa självhärskardömet i Bägge Sicilierna
och dessutom kuva den i mars utbrutna
revolutionen i Sardinien. P.Dhl.
La’icus, plur. la’ici (lat., grek. laiko’s,
hörande till folket, till lao’s, folk), lekman (se d.o.).
Laidaure [lai’-], se L a i t a u r e.
Laidoner, Johan, estnisk militär (f. 1884),
officer vid ryska inf. 1905, estnisk överste
1917, generalmajor 1919, avsked 1920. L. deltog
med utmärkelse i världskriget, trädde, då
Estland 1917 förklarades självständigt, i estnisk
tjänst och blev chef för Estlands inf.-division,
som deltog i tyska nordkårens operationer på
våren 1918 mot bolsjevikerna. S.å. chef för
estländska armén, rensade han efter tyskarnas
avtåg landet ånyo från bolsjeviker, ledde 1919
på sommaren
operationerna mot von der
Goltz i Lettland och
besegrade denne vid
Wenden-Lemal 21/e—
23/b s.å. Då
arméchefsbefattningen i
mars 1920 indrogs,
avgick L. ur tjänst
men tillerkändes av
parlamentet en
na-tionalbelöning av en
jordegendom och 1
mill. mark. E.Bz.
Lainez (Laynez) [lal’näp], Diego
(Jacob), spansk jesuit av judisk härstamning
(1512—65), studiekamrat till Loyola i Paris
och medl. av den sammanslutning, ur vilken
jesuitorden (se d.o.) utvecklade sig; dess
främste dogmatiker; ordensgeneral efter Loyola
1558. S.N.
Laing [läp el. lélrj], Samuel, skotsk förf.
(1780—1868), deltog i spanska kriget 1805—09,
företog 1834—38 resor i Skandinavien,
skildrade i ”Journal of a residence in Norway
du-ring the years 1834, 1835 and 1836” (1836) och
”A tour in Sweden in 1838” (1839). L:s kritik
av sv. samhällsförhållanden och av unionen
bemöttes av M. Björnstjerna: ”On the moral
State and political union of Sweden and
Norway” (1840), vilket L. besvarade i ett annat
arbete. L. utgav en övers, av Snorres
”Heims-kringla” (1844). C.V.J.
Laing [lärj el. lélrj], Alexander
Gor-d o n, skotsk upptäcktsresande (1793—1826),
tjänstgjorde som militär i och företog 1822—23
resor till det inre av Sierra Leone. 1825
startade L. en exp. från Tripolis genom Sahara för
utforskande av Nigerområdet. 1826 uppnådde
han som den förste européen Timbuktu men
mördades strax därpå; hans papper gingo
förlorade. L. författade ”Traveis in the Timannee,
Kooranko and Soolima counties in Western
Africa” (1825). M.P.
Lainioälven [lai’-], biflod till Torne älv (se
d.o.).
Laios [läi’-], grek, myt., konung i Tebe,
ättling till Kadmos, blev av oraklet förutspådd
att falla för sin egen sons hand. Spådomen
uppfylldes, då L. dödades av Oidipus (se
denne). W.N.
Laird [lä’ad], den skotska (d.v.s.
nordengelska) formen av eng. lord, kvarlever numera
endast i betydelsen godsägare; ss. adelstitel
användes även i Skottland (sedan 1400-talet)
formen lord (se d.o.). A.Km.
— 757 —
— 758 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
