Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laird, John - Lairesse, Gerhard - Lais (slott) - Laïs (hetär) - Laisan - Laisser aller - Laistrygoner - Laisälven - Laitaure, Laidaure - Laka, urlaka - Lake (lösning) - Lake (fisk) - Lake (sjö)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAIRD
Laird [lä’ad], John, engelsk filosof (f.
1887), prof, i Belfast 1915, Aberdeen 1925.
Efter studier i Edinburgh och Cambridge för bl.a.
W. E. Johnson och G. E. Moore har L. kritiskt
och självständigt utvecklat en modern realism
i en rad stilistiskt högtstående verk, bl.a.
”Problems of the self” (1917), ”A study in realism”
(1920), ”A study in moral theory” (1926), ”The
idea of value” (1929), ”Knowledge, belief, and
opinion” (1930), ”Hume’s philosophy of human
nature” (1932). Självbiografi i ”Contemporary
british philosophy”, 1 (1924). — Litt.: R.
Kre-mer, ”La théorie de la connaissance chez les
néo-réalistes anglais” (1928). E Å-n.
Lairesse [lärä’s], Gerhard, nederländsk
målare och grafiker (1641—1711), utbildade sig
i Poussins riktning, verkade i Holland i
akademiskt klassicerande anda samt utförde stora
bilder med bibliska, mytologiska och historiska
motiv, t.ex. sju väggmålningar i domstolshuset
i Haag, tre takmålningar i muséet i
Amsterdam o.s.v. I Nationalmuseum, Stockholm,
finnes ”Akilles igenkänd vid Lykomedes’ hov”. Ett
arbete med L:s etsningar utgavs 1694. Som
konstskriftställare uppträdde han — sedan han
redan 1690 blivit blind — bl.a. med det
konstteoretiska arbetet ”Het groot schilderboek”
(1707; flera uppl. och övers.). E.W.
Lais, slott, numera ruin i Estland, 25 km.
v om sjön Pejpus, 45 km. n.n.v. om Dorpat,
grundlagt 1423. Karl XII hade där sitt
vinterkvarter dec. 1700—maj 1701. P.S.
Lais, grekisk hetär från Korint vid tiden för
peloponnesiska kriget, berömd för sin
behagfullhet, som skall ha tjusat bl.a. filosofen
Aris-tippos. W.N.
Laisan [läl’-], fjällsjö i Västerbottens län,
3 km. n. om Tärna kyrka, genomflytes av
Umeälv, som vid inflödet bildar ett delta,
avdelande L:s v. del, kallad Västansjön; 452
m.ö.h.; 18 kvkm. S.E-s.
Laisscr aller [läse’ ale’] (fra.), låta gå utan
att ingripa; numera stundom: för långt driven
sorglöshet; likgiltighet. L. a. liksom Laisser
faire [fär], låta göra, laisser passer [pase’], låta
passera, var ett slagord, som sammanfattade
fysiokraternas krav på att näringslivet skulle
frigöras från statliga band. Uttrycket torde
tidigast ha använts av Fr. Legendre 1680 och
uppträder i den vetenskapliga litteraturen hos
d’Argenson 1735. Under 1800-talet betecknade
L.a.-systemet manchesterliberalismen och den
extrema frihandelsriktningen. — Litt.: A.
Onck-en, ”Laissez faire et laissez passer” (1886).
T.E-r.
Laistrygo’ner, grek, myt., enl. Homeros ett
folk av människoätande jättar, boende i ett
land, där dag och natt lågo varandra så nära,
att natt knappt brutit in, förrän det åter
ljusnade till dag. L. förstörde Odysseus’ flotta;
endast hjälten själv lyckades undkomma. Ang.
l:s land funnos i antiken flera teorier; i allm.
lokaliserades det till Sicilien, enl. Krates från
Mallos vore det däremot att söka i n. W.N.
Laisälven, biflod till Vindelälven (se d.o.).
Laitaure [läl’-], L a i d a u r e, fjällsjö i
Norrbottens län, 30 km. n.ö. om Kvikkjokk, strax
ö. om Sareks nationalpark; 498 m.ö.h.; 13 kvkm.
L. genomflytes av Rapaätno, ett tillflöde till
Lilla Luleälvs biflod Blackälven. Vid inflödet
i L:s v. ände bildar Rapaätno ett betydande
delta. S.E-s
Laka, urlaka, kem., geol., att ur ett fast
ämne genom lösningsmedel urskilja vissa av
dess beståndsdelar, t.ex. extrahera metaller ur
malmer el. utlösa kolsyrad kalk ur jordens
översta lager. Bildningen av podsol (se d.o.)
är även att betrakta som en urlakningsprocess.
K.A.G.
Lake är den saltlösning, i vilken saltad sill,
salt kött o.a. födoämnen förvaras. L:s
huvudbeståndsdel är koksalt, som förhindrar
bakterie-växt och sålunda verkar konserverande. Den
innehåller även ringa mängder av födoämnets
extraktivämnen (se d.o.) och fett. Wk.
Lake, Lota vulga’ris, art av fam. torskfiskar
(se d.o.), har ganska brett, nedtryckt huvud,
små fjäll, slemmig hud, skäggtöm under hakan,
Lake, Lota vulgaris. Efter Brehm.
två ryggfenor och en analfena. L. är gröngul
med svarta fläckar och marmorering, på buken
gråvit. Leken äger rum under vintern. Äggen
äro små men talrika och flyta något över
bottnen el. ligga löst ovanpå denna. L. är en glupsk
rovfisk, som förekommer i sötvatten över större
delen av Europa, ö. ut in i Sibirien samt i bräckt
vatten, bl.a. utmed Sveriges ostkust. En
närstående form finnes i Nordamerika. Både köttet
och rommen äro välsmakande. L. fångas mest
med ryssjor och krok. N.E-n.
Lake [lélk] (eng., av lat. lacus), sjö, ingår
— 759 —
— 760 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
