Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lakonien - Lakonisk - Lakonism - Lakota - Lakrits - Lakritsrot - -laks - Laksefjorden - Lakselv - Laksevåg - Lakshmi (Çri) - Laktacidogen - Laktas - Laktat - Laktation - Laktator - Laktobutyrometer - Laktoglobulin - Laktokrit - Laktometer - Laktos - Laktoskop - Laktuk - Lakun - Lakunärt blodkärlsystem - Lakustrina avlagringar - Lalaing, Jacques - Lalande (La Lande), Joseph Jérome Le François de - Lalique, René - Lalitavistara - L’Allemand, Fritz - Lallerstedt, släkt - Lallerstedt, 1. Jakob - Lallerstedt, 2. Gustaf - Lallerstedt, 3. Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAKONISK
(1928) . L:s centrala del utgöres av floden
Euro-tas’ gravsänka, i n. begränsad av Arkadiens av
sänkningsfält genomsatta platåland, i v. av
Tay-getos’ 2,409 m. höga horstrygg, i ö. av Parnons
1,940 m. höga, svagt veckade kalkplatå.
Eurotas-slätten skiljes från Lakoniska bukten av en låg
bergrygg, som Eurotasfloden passerar i en trång
genombrottsdal. Slätten består av flera smärre
sänkningsfält, av vilka Sparta-bäckenet är det
största. Den präglas av mediterran vegetation
och kultur med olivlundar i den mera torra
centrala delen och apelsinkultur vid foten av
bergssluttningarna, där vattentillgången är
större. J-F.
Huvudstaden var i antiken och är ännu
Sparta (7,190 inv.). Andra städer voro Amyklai
nära Sparta, Gythion, dess hamnstad, och
Sel-lasia. L. har sedan urgammal tid varit bebyggt.
Den mykenska befolkningen undanträngdes av
de c:a 1,000 invandrande dorerna, som
underkuvade slättbygdens folk till livegna och
till-läto bergsinvånarna liksom ock främlingar att
leva som s.k. perioiker i frihet men utan
politiska rättigheter. L:s historia sammanfaller i
övrigt med Spartas (se d.o.). Under medeltiden
var Mistra strax v. om Sparta en betydande
kyrko- och klostermetropol, vars ruiner ännu
väcka beundran. Engelska och tyska
utgrävningar ha bragt i dagen talrika fynd, som
belysa L:s historia. Under medeltiden och senare
tid ha korsriddare och turkar innehaft L. och
lämnat talrika spår efter sig. N.V.
Lako’nisk, om uttryckssätt: knapp och
koncis, kort och fyndig, fåordig, kärnfull. Se L
a-k o n i s m.
Lakoni’sm, eg.: egendomlighet i dial. i
Lako-nien; kort och kärnfullt uttryck el.
uttryckssätt (eg.: av det slag, som spartanerna i
Lako-nien älskade och odlade).
Lako’ta, indianstam, se Dakota.
Lakrits (ytterst mlat. liquiri’tia, ombildning
av grek, glykyrriza, eg.: sötrot), se
Lakrits-r o t.
Lakritsrot, Radix glycyrrhi’zæ, utgöres av de
skalade rötterna och stolonerna av Glycyrrhi’za
glabra y glanduli’fera, inhemsk i s. Ryssland
* (Kaukasus, Ural), Polen och Syrien, s.k. rysk
1. Från en annan art, G. glabra a ty’pica, odlad
i s. Italien och Spanien, erhålles spansk 1.,
som till övervägande del utgöres av stoloner
och är oskalad. Denna användes mest till
framställning av lakritsextrakt, som kommer i
handeln i block el. tjocka stänger. —
Beståndsdelarna i I. äro glycyrrhizin (kalium- och
kalciumsaltet av glycyrrhizinsyra) 4—8°/o, glykos 17°/o,
sackaros 10 °/o, asparagin 4 °/o samt 20—30 °/o
stärkelse. L. har expektorerande och svagt
taxerande verkan, och särsk. extraktet har
vid
sträckt användning i form av grövre el.
smalare stänger (engelskt lakrits) som
medel mot katarrer i andningsorganen. Den
pulvriserade 1. ingår jämte senna, fänkål,
svavelblomma och mjölksocker i sammansatt 1 a
k-ritspulver, Pulvis glycyrrhi’zæ
compo’situs, ett allmänt använt laxeringsmedel, och
användes dessutom som fyllnadsbeståndsdel i
piller. J.H.
-laks, i finska ortnamn, se L a h t i.
Laksefjorden, öppen, c:a 80 km. lång och
8—30 km. bred fjord i Finnmark fylke, n.
Norge, med flera mindre bifjordar särsk. på ö.
sidan. L. har sitt största djup, 325 m., vid
mynningen. Jfr Fjord, sp. 662. Ax.S.
Lakselv, vanligt namn på floder i Norge. —
L. i Kjstrand hd, Finnmark fylke, flyter till
Porsangen. Ax.S.
Laksevåg, hd i Hordaland fylke, Norge, s.v.
om Bergen; 31,63 kvkm.; 9,130 inv. (1930), de
flesta i förstäder till Bergen vid Puddefjordens
v. strand. Ax.S.
Lakshmi (C r i), i indisk mytologi lyckans och
skönhetens gudinna. L. skall ha kommit till ur
det mjölkhav, ur vilket gudarna kärnade jorden.
Förmäld med Vishnu (se denne), kan L.
liksom denne uppenbara sig under olika
inkarnationer. När Vishnu inkarneras i Krishna (se
denne), är L. hans älskade, R a d h a. Som
skönhetens gudinna är L. skönhetens ideal, och
ordet lakshmi kan även betyda blott
”skönhet”, ”lycka”. L. avbildas sittande på en lotus
med en lotusblomma i handen. Th.P.
Laktacidoge’n, en förening mellan druvsocker
(och ev. små mängder fruktsocker) och
fosforsyra, som bildar en mellanled vid glykogenets
nedbrytning till mjölksyra under muskelarbetet.
Wk.
Lakta’s, ett enzym, som klyver mjölksocker i
druvsocker och galaktos.
Lakta’t, mjölksyrans salter.
Laktation [-Jo’n], (tiden för) mjölkens
avsöndring ur mjölkkörteln; digivningsperioden;
även barnets diande, se Digivning.
Lakta’tor, se Mjölkningsmaskin.
Laktobutyrome’ter, butyrometer, se d.o. och
Mjölkprovning.
LaktoglobulFn, kem., se G1 o b u 1 i n e r.
Laktokri’t, se Butyrometer.
Laktome’ter, se A r e o m e t e r, sp. 194.
Laktos [-tå’s], kcm., se Mjölksocker.
Laktoskop [-skå’p], se Mjölkprovning.
Laktu’k (lat. lactu’ca, sallat, till lac, mjölk,
på gr. av den ymniga mjölksaften i de gröna
växtdelarna), särsk. förr: sallat.
Laku’n (lat. lacu’na, pöl, fördjupning,
etymo-logiskt = sv. lagun), tomrum (t.ex. i en text),
ihålighet, lucka, brist.
— 763 —
— 764 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
