Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lallerstedt, 3. Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LALLERSTEDT
Lakunä’rt blodkärlsystem, öppet
blodkärlsystem, se B 1 o d k ä r 1, sp. 182
Lakustri’na avlagringar, sediment i insjöar,
vanl. med sött vatten. De äro ant. mekaniska
sediment (t.ex. klapper, sand, lera), kemiska
sediment (t.ex. saltavlagringar i saltsjöar) el.
organogena sediment (ss. gyttja, torv).
G.Fn.
Lalaing [lalå’], Jacques de, greve, belgisk
konstnär (1858—1917), debuterade som målare,
huvudsaki. med genrebilder, men började o.
1884 även skulptera och odlade därefter båda
konstarterna. Huvudarbeten: i målning
”Krigsfången” (1883) och ”Forntida jägare” (1885);
i skulptur (1890) Waterloomonumentet, på stora
kyrkogården i Brüssel, m.fl. G.S.
Lalande [lalä’d] (La Lande), Joseph
JéromeLeFranfois de, fransk astronom
(1732—1807), sändes
1751 av franska
ve-tenskapsakad. till
Berlin för att utföra
månobservationer,
vilka i förening med
de samtidigt av
La-caille på Goda
hoppsudden utförda lades
till grund för en
bestämning av månens
parallax. 1761 blev L.
prof, i astronomi vid
College de France i
Paris, 1768 direktor för observatoriet vid École
militaire. L. var en synnerligen skicklig och
flitig observatör och har bl.a. utg. en
omfattande astronomisk lärobok (1764) och
”Biblio-graphie astronomique, avec 1’histoire de
l’astro-nomie depuis 1781 jusqu’en 1802” (1803). Sin
största ryktbarhet har han vunnit som
organisatör av ett stort katalogiseringsarbete,
omfattande bestämning av positioner för o. 50,000
stjärnor mellan n. himmelspolen och
Stenbockens vändkrets, samlade i ”Histoire céleste
fran-?aise” (1801). Dessa observationer, till största
delen utförda av L:s brorson Michel Jean
JéromeLe FranQois de L. (1766—1839),
ha sedermera reducerats till år 1800 och
sammanställts i en katalog av F. Baily (1847).
Denna katalog är fortfarande av stor betydelse för
bestämning av stjärnornas egenrörelser. M-t.
Lalique [lali’k], René, fransk konstnär (f.
1860), omskapade juvelerarkonsten genom
användandet av naturalistiska former och nya,
ofta färgrika material, bl.a. halvädla stenar
och emalj. O. 1927 åstadkom han en förnyelse
på glaskonstens område, i det han lanserade
en art vanl. opal- el. rökfärgat, gjutet glas,
som bär hans namn. G.S.
Lalitavistara, en legendarisk sanskrittext,
behandlande Buddhas liv, dock endast fram till
förlossningen under bodhi-trädet (se B u d d h a,
sp. 256). L. är redigerad inom den
mahayanis-tiska riktningen av buddismen och innehåller
element från vitt skilda tider. Fransk övers,
av Ph. E. Foucaux i ”Annales du musée
Gui-met”, 6 (1884), 19 (1892). Th.P.
L’Allemand [lalama’g], Fritz, österrikisk
målare (1812—66), åtnjöt stort anseende som
framställare av historiska bilder, särsk.
bataljstycken, t.ex. från kriget i Danmark 1864. —
Hans brorson Siegmund L. (1840—1910)
gick i farbroderns fotspår och blev även en
eftersökt porträttmålare. E.W.
Lallerstedt, från Lalleryd i Järstorps s:n,
Jönköpings län, stammande släkt.
1) Jakob L., antog namnet L e 11 e
r-s t e d t (se d.o.).
2) Sven Gustaf L., den föregåendes
brorson, publicist och politiker (1816—64),
sekreterare i Allm. brandförsäkringsverket 1842—56,
under åtskilliga år delägare i tidn. ”Bore” och
”Aftonbladet”. Som riksdagsman i
borgarståndet 1856, 1859 och 1862 framträdde L. som
entusiastisk anhängare av tidens frihetsrörelser,
verkande särsk. för vidgad handels- och
näringsfrihet, för bankväsendets reformering o.d.
Även gjorde han sig bemärkt genom att yrka
på att Sverige skulle stödja de italienska
en-hetssträvandena och på diplomatisk väg verka
för kungariket Polens upprättande. Ivrig
främ-jare av den politiska skandinavismen,
inspirerade han 1856 en fransk broschyr, ”La
Scandi-navie, ses craintes et ses espérances”, som
senare även utkom i sv. och engelsk övers. På
gr. av undergrävd ekonomi begick han
självmord 1864. C.
3) Erik Julius L., den föregåendes
halvbrors son, arkitekt (f. 19/4 1864), har utfört
ritningar till bl.a.
Konst-akad:s byggnad,
Mat-teuskapellet, livförsäkringsanstalten
Tryggs hus vid
Engel-brektsplan, livförsäk-rings-a.-b. Thules
hus, Kungsholms
församlingshus samt
Tekniska högsk:s och
Stockholms högsk:s
nybyggnader i
Stockholm jämte
telegraf-och bankhus m.m. i
landsorten. L. var 1907—29 prof, i arkitektur
vid Tekniska högsk. Han har i stor
utsträckning anlitats ss. prisdomare i
arkitekttävlingar. G.W.W.
— 765 —
— 766 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
