Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDSTING
nader för förhandlingar med ortsallmogen om
skattebevillning, politiska opinionsyttringar
el. dyl. Allteftersom riksdagen vann
stadga och den gamla folkliga självstyrelsen
fick vika för riksregeringens
ämbetsmanna-förvaltning, försvunno dessa 1. Längst
kvar-levde de i Norrland, till in på 1800-talet;
det sista hölls i Jämtland 1857. I Danmark
höllos 1. sedan äldsta kända tid vid Lund
och Viborg, något senare framträda 1. vid
Ringsted och Urnehoved (Sönderjylland) för
de olika riksdelarna. Här hyllades
danako-nungen och skipades rätt. För sistn. uppgift
fortlevde 1. i Danmark till 1805. Se
Lands-dommer. Sedermera har under 1800-talet
namnet 1 återupptagits för nyskapade
representativa församlingar med skilda uppgifter i
de båda länderna. Jfr L. 2) och 3). E.K.
2) Beslutande organ inom ett sv.
landstingsområde (se d.o.), skapat genom k.f. om 1. 21/s
1862, vilken nu ersatts av lagen om 1. 20/e 1924.
L. tillkommer att ”rådslå och besluta om för
landstingsområdet gemensamma
angelägenheter, vilka avse allmänna hushållningen,
jordbrukets o.a. näringars utveckling, anstalter för
kommunikationsväsendets befordrande,
hälso-och sjukvård, undervisning, allmän ordning och
säkerhet m.m. dylikt, såvitt dessa
angelägenheter icke enl. gällande författningar tillhöra
offentlig myndighets ämbetsåtgärd, ävensom att
handha de ärenden i övrigt, som enl. beslut
av Konung och riksdag skola ankomma på 1.”
Alltsedan sin tillkomst har 1. haft den viktiga
politiska uppgiften att utse led. i riksdagens
F.k. Bland ovan uppräknade för l.-området
gemensamma angelägenheter har särsk.
hälso-och sjukvården kommit att spela en
dominerande roll inom ett l:s verksamhetssfär. För
lösande av särsk. uppgifter kan en 1.-kommun
bilda ett kommunalförbund (se d.o.) med andra
kommunala enheter. — Vissa större städer,
f.n. Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping,
Hälsingborg och Gävle, deltaga ej i 1. Av dessa
ha de 4 sistn. utträtt ur de 1., de tidigare
tillhört. Då 1894 antalet led. i F.k fixerades till
150, bestämdes, att stad med minst Viso av
rikets folkmängd ej skulle tillhöra
vederbörande 1.-område. Nu gällande lagstiftning
stadgar däremot, att stad med en folkmängd av
minst 50,000 inv. äger rätt att utträda ur 1. Då
våra dagars 1.-organisation gör det möjligt att
mera än förr tillgodose även stora
stadssamhällens berättigade intressen, är det ingalunda
säkert, att städer, vilkas folkmängd passerat
nyssnämnda gräns uppåt, skola finna det
lämpligt att utträda ur 1.-gemenskapen. Stad äger
inträda i 1., såvida samstämmande beslut
därom fattats av staden och 1. Beslut om stads
utträde ur el. inträde i 1. skall underställas
K.m:t.
Rösträtt vid landstingsmannaval
tillkommer envar inom l.-området kommunalt
röstberättigad man el. kvinna, som senast
under nästföregående kalenderår fyllt 27 år.
Valbara äro samtliga inom l.-området
röstberättigade personer (före 1918 års reform voro
endast inom vederbörande valkrets
röstberättigade män valbara). Landstingsman kan ej vara:
den som står under förmynderskap, är i
konkurstillstånd, är förklarad ovärdig att i rikets
tjänst vidare nyttjas el. eljest på gr. av honom
ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning, är förklarad ovärdig att inför rätta
föra andras talan. Landshövding,
landssekre-terare, länsassessor samt befattningshavare,
anställda hos 1., kunna på gr. av sin
tjänsteställning icke vara led. av detta. Valperioden är 4
år, och valen äga rum å 3:e söndagen i sept.
(under vissa förutsättningar å annan dag 13—
30 sept.) men kunna utsträckas till att
omfatta 2 dagar. För valet indelas l.-området i
valkretsar, vilka vardera i regel skola utse minst
5, högst 9 landstingsmän. Stad med minst
15,000 inv. bildar en valkrets. Stad med mindre
folkmängd än 15,000 förenas med annan stad
el. andra städer el. med angränsande landsbygd
till en krets; dock bör valkrets ej utan
tvingande skäl bildas av stad och landsbygd.
Området för annan valkrets än den, i vilken 2 el.
flera städer ingå, skall kunna omslutas med en
sammanhängande gränslinje, och delningen
skall för landsbygdens del helst ske efter
domsaga, tingslag el. härad men eljest efter
kommuner. Det lagligen föreskrivna minimiantalet
led. i ett 1. är 20; vid 1930 års val var det lägsta
antalet 21 (Gotlands län och Kalmar läns
norra), det högsta 75 (Malmöhus län). Samtidigt
med de ord. landstingsmännen utses
suppleanter, vilka inkallas vid förfall för ord.
landstingsman el. vid dennes avgång före
mandattidens slut. Beträffande själva valmetoden se
Proportionella val.
L. sammanträder till lagtima möte
varje år den 1 :a måndagen i sept. Till urtima
möte samlas 1. endast i de fall, då K.m:t
omedelbart el. på framställning av länsstyrelsen
därom förordnar el. sådant möte för vissa
bestämda ärendens handläggning beslutas av 3/4
av l:s vid lagtima möte närvarande led., i det
senare fallet dock först sedan 2 mån. förflutit
efter lagtima mötes slut. Landstingsman, som
ej bor å den ort, där 1. hålles, åtnjuter av
landstingets medel dagtraktamente med 12 kr.
pr dag under själva mötet samt därjämte
reseersättning och dagtraktamente under resan
fram och åter; den, som bor å orten för l:s
— 837 —
— 838 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
