Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landsting - Landstingsdirektör - Landstingsförbundet - Landstingsman - Landstingsmannaval - Landstingsmedel - Landstingsområde - Landstingsskatt - Landstorm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDSTORM
utse minst 3 revisorer jämte erforderligt antal
suppleanter.
Kommun el. medl. av kommun inom
l.-om-rådet äger rätt att hos K.m:t i regeringsrätten
överklaga l:s beslut, om den klagande
förmenar, att beslutet kränker enskilds rätt el. eljest
vilar på orättvis grund, står i strid med allmän
lag el. författning el. annorledes överskrider
l:s befogenhet.
L:s samlade inkomster uppgingo 1929 till
87,579,870 kr., därav 55,675,347 kr. i l.-skatt
och sjukvårdsavgifter. Utgifterna utgjorde s.å.
92,079,072 kr., därav för lasarett och sjukstugor
36,580,808 kr., för epidemisjukvård 3,882,331
kr., för tuberkulossjukvård 12,476,687 kr., för
annan hälso- och sjukvård 4,563,042 kr., för
fattigvård 8,594,093 kr., för seminarier och
folkhögsk. 3,184,580 kr. o.s.v. L:s tillgångar
utgjorde vid årets slut 292,481,884 kr., deras
skulder 97,670,283 kr. J.E.N.
3) Landstinget är sedan 1849 namnet
på den danska folkrepresentationens första
kammare. Genom författningsändringarna 1866
blev L. mindre folkligt sammansatt än förut,
men den stora författningsrevisionen 1915
medförde demokratisering även av denna
kammare. J.E.N.
Landstingsdirektör, kommunal tjänsteman,
tillsatt av vissa landsting med uppgift att inom
landstingets förvaltningsutskott handha vissa
löpande ärenden och i allm. vara föredragande
beträffande administrativa och finansiella
frågor. J.E.N.
Landstingsförbundet, se Svenska
lands-förbundet.
Landstingsman, medl. av ett sv. landsting.
Före 1918 kunde kvinnor ej inväljas i landsting
men äro numera valbara.
Landstingsmannaval, se Landsting.
Landstingsmedel kallas de av landsting till
uttaxering beslutade medlen. Om landsting så
begär (vilket f.n. är fallet med samtliga),
ombesörjer länsstyrelsen, att 1. genom
vederbörande debiteras och indrivas samt insättas i
Riksbanken. Redovisning skall av landskontoret
avlämnas till resp, förvaltningsutskott senast 15/2.
Kostnaderna för uppbörden gäldas av
landstinget. A.Vr.
Landstingsområde, det område, inom vilket
ett sv. landsting har sin verksamhet. L.
sammanfaller vanl. med ett län; Kalmar län är
dock delat i 2 L, varjämte Göteborg, Malmö,
Norrköping, Hälsingborg och Gävle ej tillhöra
något 1. J.E.N.
Landstingsskatt, se Landsting.
Landstorm, den vanliga benämningen på de
äldsta värnpliktiga årsklasserna, 3:e linjen,
stundom även på oövade yngre årsklasser. Den
är vanl. avsedd för lokala försvarsuppgifter
men även att i utomordentliga fall lämna
er-sättningspersonal till hären. I Preussen
inrättades 1. 1813 och omfattade alla vapendugliga
i åldern 15—60 år, vilka ej tillhörde hären el.
lantvärnet; vid världskrigets utbrott omfattade
den tyska 1. de 3 yngsta och 7 äldsta
värnpliktiga årsklasserna. I Österrike-Ungern
organiserades den sedan 1500-talet befintliga 1. 1886
och omfattade 1914 de 2 yngsta och 10 äldsta
årsklasserna, fördelade på 2 uppbåd.
Motsvarande organisationer voro i Frankrike
territo-rialarméns reserv (7 årsklasser), i Ryssland
riksvärnet (5 årsklasser), i Italien
territorial-n ilisen (7 årsklasser). Vid mobilisering
uppsattes l.-trupper, huvudsaki. inf., under eget
befäl, vilka användes för bevakning av hemorten
och de bakre linjerna. — I vad mån 1. och
motsvarande kategorier finnas i de nutida
härorganisationerna, se art. om resp, stater.
I Sverige har sedan urminnes tider varje
vapenför man varit skyldig att, då fienden
hotade el. härjande inföll i landet, på konungens
kallelse gripa till vapen och deltaga i rikets
försvar. Denna skyldighet att deltaga i allmänt
uppbåd har alltjämt kvarstått, även om den
efter nyare tidens befrielsekrig alltmer sällan
tagits i anspråk. 1800-talets strävanden att
omlägga den sv. härordningen på värnpliktens
grund medförde behovet av en organisation
även av 1. Det första officiella förslaget
framlades ss. en proposition till 1865 års riksdag,
enl. vilken 1. skulle omfatta alla vapenföra män
mellan 20 och 50 år, vilka icke tillhörde armén
el. beväringen. Det dröjde emellertid till 1885,
innan riksdagen antog en värnpliktslag,
varigenom de 8 äldsta årsklasserna värnpliktiga
kom-mo att bilda 1. Så har sedan dess varit fallet.
L. har endast en kort tid efter antagandet av
1914 års härordning varit underkastad en 5
dagars obligatorisk övning i fredstid. — Enl.
gällande värnpliktslag må konungen, sedan
bevä-ringens 1 :a uppbåd el. del därav inkallats för
hemortens försvar, inkalla 1. i samma ordning,
som är föreskrivet för beväringens 2:a
uppbåd. Särsk. skyddsavd. må inkallas tidigare
men ej hållas samlade längre än högst 15 dagar,
såvida ej krig utbrutit före samma tids
utgång. L. må ej föras utom eget el.
angränsande inskrivningsområden. För l:s redovisning är
riket indelat i 161 1.-områden under
I.-områ-desbefälhavare; för 1. avsedd utrustning m.m.
är upplagd i l.-förråd, vid vilka finnas
l.-för-rådsförvaltare. Vid inkallelse av 1. uppsättas
särsk. l.-trupper, vilkas sammansättning liknar
linjeförbandens; bland 1. förordnas el. utses
särsk. befäl; befälsgraderna benämnas från
1.-kapten o.s.v. nedåt t.o.m. l.-vicekopral; de olika
— 841 —
— 842 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
