Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landstorm - Landstormens idrottsmärke - Landstände - Landsverk - Landsväg - Landsänkning - Landtman, Gunnar - Landtmannen, tidskrift för landtmän - Landtmanson, Isak - Landtullen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDSTORMENS IDROTTSMÄRKE
graderna räkna tjänsteställning efter
motsvarande grader vid armén. L:s uniform liknar
arméns äldre gråa uniform. Jfr Beväring
och Sverige, försvarsväsen.
Vid sidan av den statliga l.-organisationen
finnes i Sverige en frivillig organisation,
vars huvudsyfte är att genom utbildning i olika
riktningar göra de l.-män, som erfordras för
l:s befälsposter, skickade härför. De första
frivilliga övningarna började i Stockholm 1903—
04, och 1912 bildades Sveriges
land-stormsföreningars centralförbund. Då l.-mobiliseringen 1914 till fullo
visade, huru mycket som brast i fråga om l:s
utbildning och utrustning, anordnades under
centralförbundets ledning vid sidan av den korta
obligatoriska utbildningen frivilliga
befälskur-ser. och igångsattes om stor offervillighet
vittnande insamlingar för utrustningens
förbättrande (inköp av kulsprutor och kokvagnar,
förfärdigande av persedlar m.m.). — Den
frivilliga l.-rörelsen arbetar nu på 3 linjer:
l.-of-ficers- och specialutbildning,
ungdomsuppfost-ran och kvinnoverksamhet. Landstorm
s-officersutbildningen, som ledes av
från armén beordrade officerare och i enlighet
med av K.m:t utfärdade bestämmelser,
försiggår i form av föreläsningar,
korrespondensundervisning, krigsspel och tillämpningsövningar
i terräng. Ungdomsutbildningen, som
ägt rum sedan 1915, avser att vara en
förberedelse till den lagstadgade
värnpliktstjänstgöringen samt att fostra till fosterlandskärlek,
hjälpsamhet och sinnesnärvaro.
Kvinnornas deltagande i 1.-arbetet (från 1924) avser
beredande av ekonomiskt stöd åt de lokala
förbunden och föreningarna (under
verksamhetsåret 1931—32 insamlades nära 100,000 kr.)
samt ombesörjande av förplägnads-,
marke-tenteri- och sjukvårdstjänst under l:s frivilliga
ö^ningar, men även under större
fälttjänstöv-ningar. skyttetävlingar, gymnastikläger,
hem-bygdsfester m.m. För att förbereda denna
verksamhet äga kurser och övningar rum för
1.-kvinnornas egen utbildning. — Organisationen
omfattar (1933) centralförbundet,
vilket med en från hela riket vald överstyrelse
och ett verkställande utskott handlägger alla
viktigare ärenden, samt 26 landstorm
s-förbund med tillsammans 187 1 a n
d-stormsföreningar (o. 20,300 medl.),
111 kvin no föreningar (o. 13,000
medl.) och 56 ungdomsavdelningar
(o. 3,500 medl.). —För stödjande av
utbildningen har jämväl organiserats en
garantförening, vilken sedan 1921 ställt
sammanlagt över 850,000 kr. till centralförbundets
förfogande; för utrustningens förbättrande
arbe
tar Kronprinsessan
Margaretas landstormsfond. — Litt.:
”Handbok för 1.-befälet” (1930). E.O.B.;Bj.
Landstormens idrottsmärke, se
Idrotts-märke.
Landstände [la’ntftända], se Ständer och
Lantdag.
Landsverk, A.-b., grundat 1899 under namnet
Landskrona nya mekaniska verkstads a.-b.,
nuv. namn sedan 1928; firman urspr. grundad
1872 av fabrikören J. Pettersson under namnet
Pettersson & Ohlsen. Driver rörelse vid
mekanisk verkstad och gjuteri i Landskrona.
Tillverkningen omfattar järnvägsvagnar, grövre
plåtslageriarbeten, järnvägsbroar o.a.
järnkonstruktioner, kranar o.a. lossningsapparater,
maskiner för cellulosa-, cement- och
sockerindustrin m.m. Tillverkningsvärde pr år c:a 3,2 mill.
kr. Arbetarantal o. 400. Omslutning 31/i2 1931
2,987,000 kr., varav aktiekapital 2,170,000 kr.
J.L-n.
Landsväg, av ålder benämning på länens
viktigaste vägar med minst 10 alnars (6 m.) bredd.
Jfr Kungsväg och V ä g. Fr.E.
Landsänkning, en nivåförskjutning till havets
fördel mellan land och hav, s.k. positiv
strandförskjutning (se i övrigt Landhöjning).
G Fn
Landtman, Gunnar, finländsk sociolog (f.
1876), fil. d:r 1905 (”The origin of priesthood”),
blev 1910 docent och 1927 e.o. prof, i sociologi
vid Helsingfors univ. I, har utg. sociologiska
arbeten (”Samhällsklassernas uppkomst”, 1916,
”Kulturens ursprungsformer”, 1918, m.fl.),
idkat folkloristiska studier och medverkat vid
utgivningen av ”Finlands sv. folkdiktning” samt
förf, en populär levnadsteckning över Kant
(1923). L., som tillhör Sv. folkpartiet, var
riksdagsman 1922—24. D.R.
Landtmannen, tidskrift för 1 an d
t-m ä n, veckotidskr., utges i Stockholm sedan
1918 ss. organ för Sveriges allmänna
lantbrukssällskap, utgör forts, på ”Landtmannen, tidskr.
för Sveriges jordbrukare” (1890—1917) och
”Tidskr. för landtmän” (1880—1917). Nuv. red.
äro L. Nanneson och E. Bjelle. W.N.
Landtmanson, Isak Sven, rättslärd (1829—
1901), fil. d:r 1854, jur. kand. 1861, docent i
romersk rätt 1863, jur. adjunkt 1868, prof, i
romersk rätt, jur. encyklopedi och
rättshistoria 1869—94, allt i Uppsala. L. ägnade sig
särsk. åt univ:s inre angelägenheter samt
utgav bl.a. ”Om concursbo” (1866), ”Studier i
arfsrättens historia” (1868), ”Träldomens sista
skede i Sverige” (1897). E.K.
Landtullen el. lilla tullen beslöts av
riksdagen 1622 att ”givas av alla ätliga, slitliga och
förnötliga varor, som föras till torgs och
mark
— 843 —
— 844 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
