Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lansett - Lansettbåge - Lansettfiskar - Lansettlik - Lansettstil - Lansing - Lansing, Robert - Lansiär - Lansja - Lansmärket el. yxhugget - Lanson, Alfred Désiré
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANSON
mera huvudsaki. vid vaccinering och för
tagande av blodprov. Wk.
Lansettbåge, byggn., se Båge.
Lansettfiskar, Leptoca’rdia el. Acra’nia, en
djurgrupp, som på gr. av utbildning av
rygg-sträng och ryggmärg hänföres till
ryggradsdjuren men som skiljer sig från dessa bl.a. genom
frånvaro av huvud och hjärta. Gruppen, som
Brachiostoma lanceolatum, sedd från v. sida.
a tentakler, b öppning för gälhålan
(peribran-chialhålan), c analöppning, d gältarm, e lever,
f äggstockar, g ryggmärg, h ryggsträng, i
fensöm, j tarm.
anses förmedla övergången från ryggradslösa
djur till ryggradsdjuren, omfattar 22 små,
varandra mycket lika men på 3 släkten fördelade
arter. Mest känd ärlanse ttfisken,
Bran-chio’stoma (Amphio’xus) lanceola’tum, en 6—7
cm. lång och 8 mm. hög, från sidorna
hoptryckt och i fram- och bakändan tillspetsad,
vitaktig form, som saknar pariga fenor.
Bakändan omgives av en stjärtfena (fig. i), som
på hela ryggsidan och på buksidan fram till
gälporen fortsätter i en låg fensöm. Liksom
hos de ryggradslösa djuren utgöres huden av
ett enkelt epitellager med insprängda
sinnesceller, genom vilket de segmentalt anordnade,
V-formiga sidomusklerna skymta (se fig.).
Stödjevävnaden utgöres av en från fram- till bakändan
förlöpande ryggsträng (fig. h). Ovanför denna
ligger ryggmärgen {g), som framtill bildar en
med en pigmenterad, ljuskänslig fläck försedd
hjärnblåsa. Den i främre kroppsändan belägna
springformiga munöppningen (a) omgives av en
krans tentakler och leder in i en av en mängd
snett ställda gälspringor genombruten gältarm
(d). Längs rygg- och buksidan i denna förlöper
en flimmerränna, i vilken den av småorganismer
o.d. bestående födan föres till den eg. tarmen
(j), som i form av ett rakt, med
leverblind-säck försett rör sträcker sig bakåt i kroppen
och mynnar (c) på v. sida vid stjärtfenan.
Gältarmen omgives av en hålighet,
peribranchial-hålan, i vars yttre vägg könskörtlarna (/) ligga
och som mynnar genom en por på buksidan
(b). Hjärta saknas och ersättes av pulserande
delar av blodkärlen. Utsöndringsorganen ligga
i gälregionen och erinra om maskarnas. L.
förekommer i Atlanten och angränsande
havsområden och finnes även vid Sveriges västkust.
Den är mycket ljuskänslig och lever på
sandbotten, i vilken den ligger nedgrävd. H.B-n.
Lansettlik, om formen hos en växtdel, vanl.
en bladskiva, som på vardera sidan begränsas
av en båge, är mot båda ändarna tillspetsad
och vars längd är 3—4 gånger större än
bredden Jfr Blad, sp. 41. O.Gz.
Lansettstil (eng. lancet style), byggn., se
Engelsk konst, sp. 617.
Lansing [lä’nsip], huvudstad i Michigan,
U.S.A., vid Grand river, c:a 130 km. v.n.v. om
Detroit; 78,397 inv. (1930; 57,327 1920). L. har
en betydande industri, bl.a. automobilfabriker
(Oldsmobile m.fl.). Strax ö. om L. ligger
staten Michigans lantbruksinst. J.C.
Lansing [lä/nsiij], Robert, nordamerikansk
politiker (1864—1928). Urspr. advokat i New
York, anlitades L.
av uniönsregeringen
i flera folkrättsliga
frågor och blev efter
W. J. Bryans avgång
ss. statssekreterare
dennes efterträdare.
Han torde icke ha
haft något verkligt
inflytande över
utrikespolitiken under de
skickelsedigra år 1915
—20, då han var
utrikesminister. 1920
avgick han efter en uppseendeväckande
brytning med Wilson, som förebrått honom
självrådigt uppträdande under en konflikt med
Mexiko. B.
Lansiä’r (fra. lancier, till lance, lans). 1) L.
el. lansryttare benämndes i allm. det vid
nyare tidens början förekommande tunga,
lansbeväpnade rytteriet. Även efter uppkomsten
av annat kav. bibehöllos L, och vid världskrigets
utbrott funnos sådana i samtliga däri
deltagande härar utom den österrikisk-ungerska. Under
kriget bortlades lansen i stor utsträckning, och
efter detsamma bibehöllos 1. endast i Frankrike
och Rumänien. Där ulaner funnos, var detta
kav. av samma art som 1. Jfr Lans. E.O.B.
2) L. el. 1 a n s i ä r k a d r i 1 j (fra. quadrille
des lanciers, jfr L. 1), kontradans, som dansas
i ”carréer” (se F r a n s ä s) om 4 par i 5 turer.
L. var hovdans vid Napoleon IH:s hov. V.F-i.
Lansja, arbets- och transportbåt vid
skeppsvarv.
Lansmärket el. yxhugget kallas hos
hästen den avsats el. fördjupning, som
halskammen bildar omedelbart framför manken och
som uppkommer därigenom, att nackbandets
fäste ligger framför mankens högsta punkt och
således lägre än denna. V.M-r.
Lanson [läså’], Alfred Désiré, fransk
bildhuggare (1851—98), elev av Jouffroy och
Millet. Huvudarbeten: ”Jason med det gyllene
— 877 —
— 878 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
