Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantbruksvecka el. jordbruksvecka - Lantdag - Lanterna - Lanternin - Lantförsvarets kommandoexpedition - Lantförsvarsdepartementet - Lantgreve - Lanthushållning - Lanthushållsskolor - Lanthäst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANTDAG
mån. en sådan I. i Stockholm, dit ett stort antal
föreningar då förlägga sina årssammanträden.
I ”Handlingar till lantbruksveckan” tryckas
föredrag, protokoll m.m. — På en del håll varar
sammankomsten endast en el. ett par dagar,
s.k. jordbrukaredagar. — Även i
Finland och Norge anordnas 1. efter ung. samma
program som i Stockholm. H.Fqt.
Lantdag, benämning på folkrepresentationen
i de tyska delstaterna el. ”länderna”, ss.
termen lyder efter 1918 års omvälvningar. En 1.
fanns även på sin tid i ”rikslandet”
Elsass-Lothringen. Termen 1. användes däremot ej i
de fria städerna Bremen, Hamburg och Lübeck.
Under den monarkiska regimen förekommo
både enkammar- och tvåkammarsystem i de tyska
1. Särsk. bekant var 1. i Preussen med det
beryktade treklassvalsystemet som grund för den
folkvalda kammarens sammansättning. Under
den republikanska tiden efter 1918 är
enkam-marsystemet förhärskande. I riksförfattningen
1919 intogos normativa bestämmelser för
”ländernas” representationer, avseende
förverkligandet i dem alla av republikanska, demokratiska
och parlamentariska principer. En viss
likformighet har blivit följden, särsk. beträffande
rösträtten, som överallt är mycket vidsträckt
och inträder redan vid fyllda 20 år.
Finlands folkrepresentation kallades 1.
från 1809 till 1919. Urspr. sammansatt av 4
stånd enl. gammalt sv. mönster, kom den från
1906 att bestå av en enda kammare med allmän
rösträtt för både män och kvinnor samt
proportionell valmetod som grundval för sin
sammansättning.
I Sverige förekom i äldre tider termen
I. som beteckning för vissa landsortsmöten (se
d.o.) i det eg. Sverige och Finland samt i de
baltiska besittningarna. På 1660-talet höllos i
Malmö 1., där de nyförvärvade skånska
provinsernas angelägenheter avhandlades. J.E.N.
Lanterna [-tä’r-, även la’n-] (ytterst lat.
la[n]te’rna, av grek. lampte’r, jfr Lampa),
en huvudsaki. inom sjöväsendet förekommande
benämning å lykta, i vissa uttryck även å
ljuset från dylik. Jämlikt bestämmelserna för
undvikande av ombordläggning skall fartyg på
väg föra: om styrbord ett ljus med grönt sken
(grön 1.) och om babord ett ljus med rött
sken (röd 1.), var och en på sin sida lysande
från rätt förut till något akter om tvärs.
Maskindrivet fartyg skall därjämte midskepps och
högre än de färgade ljusen föra ett vitt ljus
(v it 1.), lysande åt båda sidorna från rätt förut
till något akter om tvärs. Dylikt fartyg må
akter om och högre än ovan nämnda vita ljus
föra ännu ett på liknande sätt anordnat vitt
ljus. Bogserande fartyg skall jämte sina sido-
Lanterninen på
domkyrkan i Florens.
Ijus föra två vita ljus, det ena över det andra.
För smärre fartyg och båtar finnas
särbestämmelser, avseende vissa lättnader; för
fiskefartyg m.fl. äro för dem utmärkande ljus
fastställda. Fartyg till ankars skall för ut ha hissat
ett vitt ljus (ankar-1.), lysande horisonten
runt; större ankrat fartyg skall även akterut
föra ett dylikt ljus, lägre än det förliga. E.Hg.
Lanterni’n. 1) L.
kallas en om en
lykta (lanterna)
påminnande takbyggnad,
vanl. försedd med
öppningar el. fönster
och avsedd för
insläppande av ljus. Ej
sällan är en klocka
med urtavla anbragt
å 1. Under barocken
var 1. den vanliga
avslutningen på ett
torn, ofta krönt av
en huv (kalott) i st.f.
spira. E.W.
2) L. benämnes inom fyrväsendet det med
glasrutor runt om försedda rum, vari
fyrapparaten har sin plats. E.Hg
Lantförsvarets kommandoexpedition [-Jo’n],
se Kommandoexpeditioner.
Lantförsvarsdepartementet, se
Försvarsdepartement.
Lantgreve, furstetitel i det forna Tyska riket;
under medeltiden en greve, som, förutom
greveämbetet i sitt grevskap, intog en hertigs
snarlik ställning i angränsande område. L.
förekommo särsk. i Franken kring övre Rhenloppet.
Den mest kända 1.-ätten var Ludovingerna i
Thüringen (1130—1247), vars värdighet tillföll
huset Wettin, men titeln 1. och arvegodsen
furstehuset i Hessen, vilket framgent bar denna. E.K.
Lanthushållning, se Lantbruk.
Lanthushållsskolor,
lanthushållnings-skolor, ha till uppgift att meddela unga
kvinnor praktisk och teoretisk undervisning i
huslig ekonomi och de lantgöromål, som i den
ort, där skolan är belägen, utföras av kvinnor.
Kurserna kunna dels vara korta (minst 105
dagar) el. långa (minst 165 dagar). Skolorna
erhålla statsbidrag, och obemedlade el. mindre
bemedlade elever erhålla stipendier. Skolan står
under Statens inspektion. F.n. finnas 38
stycken, de flesta förlagda i samband med
folkhög-el. lantmannaskolor. De första 1. upprättades
1912. Hj.P.
Lanthäst, häst av oförädlad ras (se Lan
t-raser). L. förekommer talrikt i Småland,
— 891 —
— 892 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
