Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantregering - Lantrygg - Lantråd - Lantränteri, Lanträntmästare - Lantvärn - Lanugohår - Lanuvium - Lanza, Giovanni - Lanzarote - Lao - Laoag, Lauag - Laodameia - Laodikeia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LA0D1KEIA
Lantregering, gammal benämning på de
myndigheter — nu länsstyrelserna (se d.o.) —,
vilka utöva styrelsen och förvaltningen inom
rikets delområden, länen. E.Spr.
Lantrygg, stundom använd benämning på
vattendelaren mellan i samma riktning
rinnande floder. L. framställdes ofta i 1700- och
tidigare 1800-talets kartografi. E.O.B.
Lantråd (ty. Landrat), ledande preussisk
ämbetsman i det förvaltningsområde, som kallas
”krets” (se d.o.). L. utses av preussiska
regeringen med förslagsrätt för kretsdagen. L.
tillhör de s.k. politiska ämbetsmännen, vilkas
verksamhet anses böra stå i samklang med den
sittande regeringens allmänna politik. Till
samma kategori hör även l:s närmaste överordnade,
”regeringspresidenten”, inom närmast högre
förvaltningsdistrikt. — På Åland kallas
land-skapsnämndens ordf. 1. J.E.N.
Lantränteri, Lanfräntmästare, se
Länsstyrelse.
Lantvärn, urspr. den besuttna jordägare
påvilande skyldigheten att med sina vapenföra
underlydande deltaga i hemlandets försvar.
Med uppkomsten av stående härar gick
1.-skyldigheten tillbaka, och det var eg. först
med värnpliktshärarnas uppkomst, som
behovet av en 2:a linje föranledde, att
benämningen 1. flerstädes återinfördes, vanl. i fråga om
ett antal äldre årsklasser. I Österrike-Ungern
organiserades under Napoleonkrigen ett 1. till
hemlandets försvar; efter 1867 utvidgades 1.
till att bli en för vardera Österrike och Ungern
(honveds) med aktiva armén jämnställd
organisation, ehuru med svagare kadrar än den
förra. I Tyska riket bildade 1. 2:a linjen inom
krigsmakten och omfattade, delat på 2 uppbåd,
11 årsklasser närmast efter aktiva armén och
dess reserv; marinens 1. benämndes Seeivehr;
vid mobilisering uppsattes särsk. l.-trupper. De
värnpliktigas redovisning påvilade
l.-myndig-heterna. Motsvarande organisationer voro i
Storbritannien och Frankrike territorialarmén,
i Ryssland reservens 2:a uppbåd, i Italien
mobilmilisen, i Japan kobi. — I Sverige framhävde
intrycken av de franska revolutionskrigen och
händelserna under 1808 års krig
indelningsverkets främsta brist: saknaden av reserver. Den
allmänna värnplikten återupplivades, och 1808
beslöts, att alla ogifta män mellan 18 och 25
år skulle inskrivas i 1. Av de inskrivna uttogos
30,000 man, 1808 års 1., som på gr. av
bristande övning och utrustning till stor del gick ett
sorgligt öde till mötes (jfr Finska kriget).
— I vad mån 1. el. däremot svarande
kategorier ingå i de nutida härordningarna, se art.
om resp, stater. E.O.B.
Lanu’gohår, den fina hårbeklädnad, som
un
der en del av fosterlivet bekläder hela
männi-skofostret och som under loppet av första
levnadsåret ersättes med den under hela livet
kvarsittande fjunlika, glesa hårbeklädnaden. I
mycket sällsynta fall kan 1. fortfara att tillväxa
under hela livet. Wk.
Lanu’vium, fornlatinsk stad vid en avväg
från Via Appia mellan Genzano och Velletri;
numera kallad C i v i t a L a v i n i a på gr. av
förväxling med kuststaden Levinium. L.
införlivades med romerska väldet 338 f.Kr. Det hade
en berömd ålderdomlig kult av Juno Sospita.
Templet jämte marknadsplatsen ha frilagts
genom moderna utgrävningar. Bland fornfynd
från platsen märkes en försäkringsförenings
stadgar från 100-talet e.Kr. Ax.Bs.
Lanza [la’ntsa], Giovanni, italiensk
politiker (1815—82), läkare från Piemonte,
anhängare av Cavour, flera gånger minister i
Cavours och La Marmoras regeringar,
verkställde som konseljpresident och inrikesminister
1869—73 införlivandet av Kyrkostaten. P.Dhl.
Lanzarote [lan|>arå’tä], en av Kanarieöarna
(se d.o.).
Lao, folkslag, se Laos.
Laoag, L a u a g, hamnstad på n. Luzon,
Filippinerna; 40,879 inv. (1930). Utförsel av
bomull, ris och indigo. M.P.
Laodameia [-el’a], grek, myt., dotter till
Akastos, maka till Protesilaos (se d.o.), som
hon följde i döden, då han offrade sitt liv
framför Troja. W.N.
Laodikeia [-el’a], namn på flera städer i
antiken. 1) L. vid Lykos-floden i s.v. Frygien, s.
om Hierapolis, grundat av Antiochos II (261—
246), nuv. Eski-Hissar-platån. Genom sitt läge
mellan två floder behärskade L. handelsvägen
mellan Lydien och Pisidien och var på Ciceros
tid säte för bankväsendet, för en betydande
ylleindustri och för en berömd läkarskola, som
grundats redan under Herofilos (330—250). Ett
tempel åt Men, en stor judisk koloni och efter
romarnas erövring 130 f.Kr. en romersk koloni
med senare livlig kejsarkult vittna om L:s
betydelse, liksom de trots medeltidens förödelser
bevarade ruinerna av bl.a. en vattenledning, två
teatrar och en rännarbana. — I vissa latinska
bibelhandskrifter finnes ett föregivet brev från
Paulus till invånarna i L. Brevet, som torde ha
tillkommit senast på 300-talet e.Kr., är en
tydlig förfalskning, vars uppkomst torde kunna
hänföras till Kol. 4:16, där ett brev till L.
om-nämnes. I Västerlandet ansågs det s.k.
L.-bre-vet länge ss. äkta. Det finnes i tysk övers, i
”Neutestamentliche Apokryphen”, utg. av E.
Hennecke (2 Aufl. 1924). N.V.;S.N.
2) L. vid havet s. om Orontes-flodens
mynning, grundat av Seleukos I och huvudstad i en
— 905 —
— 906 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
