Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lantmäterikontor - Lantmäteristaten - Lantmäteristyrelsen - Lantpartiet - Lantraser el. naturraser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANTMÄTERISTATEN
originalen till de kartor och handlingar, som
upprättats av länets lantmätare. Under 1700- och
1800-talen voro dessa kontor anslutna till
länsstyrelserna. Numera äro kontoren direkt under
Lantmäteristyrelsen lydande inst. — Litt.: ”Sv.
lantmäteriet 1628—1928” (1928). — Jfr L a n
t-m ä t er is t a t en och Lantmäteri. O.B.-J.
Lantmäteristaten. En statlig inst. för
lantmäteri tillkom i Sverige 1628, då Anders Bure
fick i uppdrag att anställa lantmätare för
arbetenas bedrivande. Numera ledes
lantmäteri-väsendet av lantmäteristyrelsen med
en generaldirektör som chef, 3 byråchefer, 6
Lantmäteribacken, Stockholm med
Lantmäteri-styrelsens hus t.h.
ord. och ett 20-tal e.o. befattningshavare.
Arbetet fördelas på 3 byråer, lantmäteribyrån,
administrativa byrån och utredningsbyrån, den
sistn. för utredningar i jorddelningsmål åt
domstolar o.a. myndigheter. Styrelsens arkiv
rymmer en utomordentligt värdefull kartsamling,
utgörande de viktigaste av genom lantmätare
sedan 1628 upprättade kartor till ett antal
av inemot 300,000, fördelade på o. 700,00 blad
(o. 50X60 cm.) och 175,000 foliosidor
(beskrivningar). I varje län finnes som chef en
överlantmätare, vilken utövar sin verksamhet
i länets lantmäterikontor, biträdd av
erforderligt antal assistenter (lantmätare)
samt skriv- och ritbiträden. överlantmätaren
har att övervaka länets lantmätares arbeten,
granska och delvis fastställa av dem utförda
förrättningar, föra jordregister o.a.
fastighetsregister m.m. överlantmätaren utför icke
arbeten åt enskilda. I lantmäterikontoren
förvaras alla sedan början av 1700-talet genom
lantmätare upprättade kartor och handlingar,
utgörande för hela riket o. 750,000
förrättnings-akter med o. 600,000 kartor.
Lantmäterikontoren äro, vart och ett i sitt län, centrala inst.
för alla frågor, som sammanhänga med jords
delning och redovisning. Den med
lantmäteri-förrättningars utförande sysselsatta personalen
utgöres av distriktslantmätare och
extra lantmätare samt hos dem
anställda aspiranter och tekniska biträden. Hela riket
är indelat i 199 lantmäteridistrikt,
vart och ett med sin lantmätare, som har att
utföra i distriktet förekommande
lantmäteriför-rättningar. Distrikts- och extra lantmätare
åtnjuta lön och arvode av Staten samt därjämte
arvode för utfört arbete enl. av K.m:t fastställd
taxa. Antalet extra lantmätare uppgår 1933
till o. 160. Lantmäteripersonalen i länen står
numera icke, som förut varit fallet, under
länsstyrelsens tillsyn. — I fråga om lantmätarnas
utbildning stadgades redan på 1630-talet,
att ingen fick arbeta på egen hand utan att
vara vederbörligen examinerad, och från slutet
av 1600-talet finnas detaljerade föreskrifter om
fordringarna i lantmäteriexamen, som avlades
vid lantmäterikontoret i Stockholm. Under
1700- och 1800-talen utgjordes utbildningen av
några års elevpraktik hos lantmätare samt
därefter viss tids studier och examen inför
styrelsen i Stockholm. 1848 stadgades
studentexamen som villkor för inträde som elev vid 1.
1910 blev utbildningen provisoriskt ordnad med
1 års elevpraktik efter studentexamen och
därefter 3 års studier vid den under
lantmäteristyrelsen ställda lantmäteriundervisningen. Från
1932 är utbildningen förlagd till en 4-årig
fack-avd. för lantmäteri vid Tekniska högsk.,
varefter följa 2 års aspiranttjänstgöring i 1. —
Litt.: ”Sv. lantmäteriet 1628—1928” (1928). —
Jfr Lantmäteri och
Lanmäterikon-t o r. O.B.-J.
Lantmäteristyrelsen, se
Lantmäteristaten, Lantmäterikontor och
Lantmäteri.
Lantpartiet, en under 1700-talet vid flera
tillfällen använd partibeteckning; närmast en
övers, av ”patrioter”, ”patriotparti”. Vid 1760
/62 års riksdag benämnde sig en fraktion av
hattpartiet, missnöjd med den härskande
råds-oligarkien och ledd av K. F. Pechlin, 1. Den
sprängdes vid Pechlins övergång till
rådsfraktionen inom hattpartiet 1761.
Adelsoppositionen vid 1786 års riksdag benämndes också 1.
i motsats till hovpartiet. P.N-m.
Lantraser el. naturraser av husdjur ha
huvudsaki. uppkommit genom naturligt urval
och blott i ringa grad varit föremål för
planlagt avelsarbete. De äro i regel mera senvuxna,
härdiga och förnöjsamma än ädla raser men
föga produktiva. På sina ställen ha djuren
anpassat sig efter miljön, så att ganska konstanta
kreatursslag av l.-typ uppstått, ss. en del fjord-,
ö-, stäpp-, skogs- och fjällraser. Några sådana
1. ha tilldragit sig särsk. intresse och använts
som material vid förädlingsarbete. Jfr
Förädling. H.Fqt.
— 903 —
— 904 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
