Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laon - Laos - Lao-tsï (Laotse) - Lapaluoto - Laparotomi, buksnitt - La Paz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LA PAZ
Utsikt över La Paz.
I bakgrunden Illimani.
Vid L. ägde strider rum mellan Napoleons
och Blüchers arméer ®/s—10/s 1814. I det
franska fasta försvaret 1914 bildade L. jämte Reims
och La Fère ett bakre fästningssystem,
täckande Paris. L. utrymdes emellertid, liksom de
båda andra fästningarna, utan strid och
besattes V» s.å. av 2:a tyska armén. T.H-m.
Laos, protektorat, utgörande n. och v.
delarna av Franska Indokina; 214,000 kvkm.;
837,364 inv. (1924). Mekong, som till större
del bildar gräns mot Siam, är den viktigaste
trafikleden men är bitvis ej segelbar, varför
L:s’ naturtillgångar (guld, tenn, bly) blott med
svårighet kunna utnyttjas. Ris, bomull, tobak
och teakträ äro L:s’ viktigaste produkter.
L:s’ äldre historia sammanfaller helt med
Kambodjas; det härskande folkelementet var
khmer (se d.o.), som på 1200-talet
undanträngdes av 1 a o s, ett från s. Kina invandrat
tai-folk. Så gott som hela det av laos bebodda
området lydde från 1353 under det stora
laos-riket Lan-xang, som var säte för en
jämförelsevis hög kultur och 1707 sönderföll i delstaterna
Luang-Prabang i n. och Vien-chan i s.; den
senare underlades 1828, den förra 1885 Siam.
1893 tilltvang sig Frankrike protektorat över
hela L., varvid Vien-chan ställdes omedelbart
under en fransk resident, medan fursten av
Luang-Prabang erhöll bekräftelse på sina
rättigheter. Vid gränsreglering mellan Frankrike
och Siam 1907 erhöll Siam en mindre del av
L. tillbaka. — Litt.: É. Aymonier, ”Notes sur
le Laos” (1885); C. Bock, ”Tempel och
elefanter” (s.å.); C. Gosselin, ”Le Laos et le
protec-torat fran^ais” (1900); L. de Reinach, ”Le
Laos” (2 bd, 1902); G. Maspéro, ”LTndochine”,
1 (1929). M.P.;C.F.;G.B-r.
Lao-tsii (La o t se), kinesisk filosof,
grundaren av taoismen (se Kin a, religiösa
förhållanden). En tradition förlägger L:s födelseår
till 604 f.Kr., och trol. levde han på 500-talet
f.Kr., men ehuru det finns ett stort antal
legender om hans liv, vet man ingenting med
visshet. Han anses ha förf, taoismens heliga bok
”Tao tö king”. — Litt.: R. Wilhelm, ”Lao-tse
und der Taoismus” (1925); W. R. Soothill, ”The
three religions of China” (3 ed. 1929). Th.P.
La’paluoto, uthamn till Brahestad (se d.o.).
Laparotomi’, b u k s n i 11, det kirurgiska
ingrepp av vanligtvis förberedande art, som
består i bukhålans öppnande. Wk.
La Paz [pap] (spa., freden), officiellt La Paz
de Ayacucho, sedan 1898 huvudstad i Bolivia
och i dep. L.P. (105,405 kvkm., 736,985 inv.);
146,930 inv. (1926). L.P. ligger i floden La
Paz’ djupa dalgång, o. 3,700 m.ö.h., mellan
Illimani (6,457 m.ö.h.) och Titicacasjön.
Staden grundades 1548 av Alonzo de Mendoza på
platsen för det gamla Chuquiapu. De äldre
— 909 —
— 910 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
