Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lappar - Bostäder och förrådshus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAPPAR
tervid öppning för röken, och strax nedanför
rökfånget anbringas mellan ett par motställda
kåtastänger en horisontal stång, grytås, i vilken
grytan medelst en järnkätting el. lång träkrok
hänges över elden. Dörröppningen kommer
självfallet mellan ett par av kåtastängerna.
Denna kåtatyp hör skogslandet till och
förekommer med smärre variationer bland skogs-1.,
allmänt i Vittangi skogslappby och
angränsande ti akter i de övre Tornedalssocknarna samt,
som tillfällig sommarbostad, i skogbeväxta
fjäll- och fjorddalar även av fjäll-1.; den
jämtländska riskåtan är en variant av samma typ,
täckt med risflätning och torv. Den duktäckta
formen är till hälften flyttbar, enär vid
boflyttningen duken medföres, under det att
ställningen lämnas kvar; i skogslandet är det i allm.
lätt att anskaffa nytt resvirke, varför det är
onödigt att släpa med sig kåtaställningen
mellan lägerplatserna. — Det koniska stångtältet
är utan tvivel ursprungsformen för den allmänt
kända, flyttbara fjällappskåtan, vilken utgör
en för flyttningarna över de trädlösa
fjällvidderna synnerligen väl anpassad och i all sin
enkelhet sinnrikt konstruerad bostadsform.
Från den krokigt växande fjällbjörken ha
hämtats två par mot ena ändan krumböjda smäckra
stänger (åtnårisah el. baelljek). Medelst ett
borrhål i den krokiga änden trädas dessa
stänger parvis mot varandra på ändarna av
grytåsen (aute- el. suovva-muorra) och resas, så
att de bilda två ung. parallella el. uppåt något
divergerande bågar, sammanhållna av grytåsen.
Bågarna förenas ytterligare av ett par tvärslåar,
och på grytåsen trädas utanför bågparen 2
saxformigt ställda stänger på den ena änden,
bildande dörrposter, och en enkel stång på den
andra, utgörande ett motsvarande stöd. Mot
denna lätta men starka stomme ställas de
övriga stängerna runt om utan att mötas i
toppen, varför kåtan med den pålagda duken får
formen av en stympad kon. Kåtans diam, är
3,5—4,5 m. och höjden 2—2,5 m. Även fasta
torvkåtor (näver- och torvtäckta timmerkåtor)
uppföras enl. samma konstruktion; resvirket
göres då grövre. — I kåtorna av de båda
beskrivna typerna är inredningen täml. likartad.
Mitt på golvet, under rökfånget, finns
eldstaden, en ring av stenar; mellan denna och
dörren har medelst en på vardera sidan liggande
stock ett litet rum avbalkats som förstuga,
med plats för den inburna veden; rakt
innanför eldstaden är köks- och skafferiavd. och på
ömse sidor rummet för kåtans folk med de
upplagda bäddarna av hudar och filtar som
en vall utmed väggen. Hela golvet, utom i
förstugan, täckes av en tjock, välstuvad rismatta.
— Den skogslapska timmerkåtan med
under
rede är en säreget utvecklad form, som
förekommer både i Lapplands sydligare delar och
hos de finska och ryska lapparna.
Underredet består av en fyrkantig, vertikal timring
av 3 el. 4 på varandra horisontalt lagda
stockar; på denna låga vägg vila taket el. väggens
övre, lutande 4 sidor, bildande en stympad
pyramid. Dörren är anbringad mitt på ena
väggen och eldstaden som vanligt mitt på
golvet, under rökfånget. Även sex- och
åttakantiga kåtor av liknande typ äro kända från
äldre tider. — Den norska g a m m e n är en
avrundat rektangulär, torvtäckt
timmerbyggnad, som synes ha uppstått genom en
sammansmältning av lappkåtan och en fornnordisk
husform.
För matförråd och det lösöre, som ej kan
hysas i kåtan, uppföra 1. ställningar och
förrådshus av skilda slag. Suonger består av 3
mot varandra lutade och sammankopplade,
vanl. klykförsedda stänger; på denna primitiva
ställning upphängas kött, påsar med olika
matvaror, remtyg och klövjedon m.m. Luovve
är en lave, som ung. vid manshöjd vilar på
pålar, suonper-liknande stöttor el., i
skogslandet, närstående träd; över laven finns vanl. ett
skynke, på vissa håll lagt över en ås av en el.
flera stänger, till skydd för de upplagda
föremålen. Njalla är en mindre, spec. som depå
använd förrådsbod, uppburen av en enda kraftig
stolpe, en kapad, rotfast trädstam, och aite el.
bure en större visthusbod, vilande på 4 fötter.
Husgeråd och redskap. Liksom bostaden är
l:s husgeråd enkelt men praktiskt, väl anpassat
efter levnadssättet. Under flyttningarna
medföres endast det nödvändiga. I en kåta finns icke
något skrymmande möblemang; man sitter på
rismattan el. på utbredda renhudar och sover
insvept i fällar och filtar på golvet, på sina
håll under ett i kåtastängerna över bädden
uppspänt myggtält (rakkas). I köksavd. finnas
skinnpåsar och träaskar för olika slags
livsmedel samt av rottågor flätade korgar (numera
sällsynta); för maten användas fat, skålar och
brickor av trä, helst skurna ur masur, och för
kokning el. stekning grytor, kittlar,
kaffepannor och steklaggar; i kåtastängerna är en
osthylla fastbunden, och i grytkättingen hänger
alltid en järngryta el. större kopparkittel, under
det att kaffepannan ställes på glöden el. på
en flat sten intill elden. Man äter med hjälp
av slidkniv och en sked av horn och dricker
ur en liten masurskopa. Numera har även
porslin blivit allmänt, ävensom kärl av
emalje-rad plåt och aluminium. Grövre kläder
förvaras i skinnsäckar, finare plagg jämte
smycken och allehanda småsaker i ett slags stora
askar el. skrin (sing. kisa). Synnerligen
prak
— 921 —
— 922 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
