Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lappar - Litt. - Lapparent, Albert Auguste Cochon de - Lappby - Lappee - Lappeenranta - Lappegrund - Lappenberg, Johann Martin - L’appétit vient en mangeant - Lappfjärd - Lappfogde - Lappförsamling - Lapphund - Lappi - Lappkattfot - Lappkloärt - Lappland, 1. Sveriges nordligaste landskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAPPLAND
— Antropologi: G. von Düben, ”Crania
lap-ponica” (1910); Y. Kajava, ”Rasseneigenschaften
der Lappen Finlands” (1925); H. Bryn,
”Nor-wegische Samen” (i ”Mitteilungen der
Anthro-pologischen Gesellschaft in Wien”, 1932); H.
Lundborg & S. Wahlund, ”The race biology of
the Swedish lapps”, 1 (1932; demografi m.m.).
— Arkeologi: O. Solberg, ”Eisenzeitfunde
aus Ostfinmarken” (1909); G. Hallström i
”Norrbotten” (1921), ”Sverige”, 6 (1924) m.fl.—
Etnografi: S. Rheen, O. Graan, J. Tornæus
m.fl. i manuskript från 1600- och 1700-talen, utg.
av K. B. Wiklund i ”Sv. landsmål”, 17 (1897—
1909); C. von Linné, ”Iter lapponicum” (2 uppl.
1913; förf. 1732); P. Högström, ”Beskrifning
öfver de til Sveriges krona lydande Lapmarker”
(1747); P. Læstadius, ”Journal” (1831—33);
J. A. Friis, ”Ethnografisk kart over
Finmarkens amt” (1861—62; omarbetad uppl. 1888),
d:o över Tromsö amt (1890); K. B. Wiklund,
”Om l:s tideräkning (i ”Meddelanden från
Nordiska museet”, 1895), ”Om renskötselns
uppkomst” (i ”Ymer”, 1918), ”Om l:s mössor” (i
”Sv. kulturbilder”, 12, 1932); J. Turi,
”Muitta-lus samid birra. En bog om lappernes liv”
(utg. av E. Demant 1910; revid. sv. övers. 1917),
”Från fjället” (1931); G. Hatt,
”Rendyrnoma-dismens elementer” (i Geografisk tidsskr.”, 24,
1918); art. av G. Hallström i ”Fataburen” (1909),
”Ymer” (1911) och ”Rig” (1922), E.
Hammar-stedt i ”Fataburen” (1908), A. M. Hansen i
”Norske geogr. selsk:s aarbog”, 17 (1906), N.
Keyland i ”Fataburen” (1909—10, 1920), E.
Klein i ”Fataburen” (1922, 1926) och
”Jämtländska studier” (1928), K. Nielsen i ”Journal
de la Société finno-ougrienne” (1906), O. P.
Pettersson i ”Sv. landsmål”, 7 (1888) m.fl.;
E. Demant-Hatt, ”Med lapperne i höjfjeldet”
(1913); S. Drake, ”Västerbottenslapparna”
(1918); O. Elgström, ”Karesuandolapparna”
(1922); E. Bergström, ”Karta över renskötselns
utbredning i Sverige” (1923); V. Tanner,
”Skolt-lapparna” (1929); E. Manker, ”Bönder och
nomader” (1931); J. Qvigstad, ”Lappische
Heil-kunde” (1932). — Historia: I. Fellman,
”Handlingar och uppsatser ang. Finska
Lappmarken och lapparne” (4 bd, 1910—15); A.
Hol-ten-Bechtolsheim, ”Laplandenes ældste
befolkning” (i ”Noi disk tidskr.”, 1910); J. Nordlander,
”Lapparnes ålder i s. Norrland” (i ”Sv.
forn-minnesför:s tidskr.”, 10, 1897); J. Qvigstad,
”Historisk oversigt over oplysningsarbeidet
blandt finnerne i Finmarken” (1907); J. Vahl,
”Lapperne og den lapske Mission” (1866); K. B.
Wiklund & J. Qvigstad, ”Dokument angående
flyttlapparna” (2 bd, 1909); K. B. Wiklund,
”Lapparnas forna utbredning i Finland och
Ryssland”(i ”Le monde oriental”, 5, 1911),”Huru
länge har det funnits lappar i Jämtland och
Härjedalen?”^ ”Fornvårdaren”, 2, 1927—30).E.M-r.
Lapparent [laparä’], Albert Auguste
Cochon de, fransk geolog (1839—1908), blev
efter tjänst vid Frankrikes geologiska
undersökning 1875 prof, vid katolska univ. i Paris, 1907
ständig sekreterare vid franska vetenskapsakad.
L. har utg. mycket förtjänstfulla läroböcker i
geologi, på sin tid de mest använda på franska
språket, i mineralogi och fysisk geografi. K.A.G.
Lappby, se Lappar, sp. 925.
Lappee [la’pé], se Lappvesi.
Lappeenranta [Ia’pen-], fi. namn för
Vill-manstrand.
Lappegrund, danskt fyrskepp, stationerat n.
om Helsingör.
Lappenberg, Johann Martin, tysk
historiker (1794—1865), statsarkivarie i Hamburg
1823—63, har bl.a. förf. ”Geschichte von
England” (2 bd, 1834—77); hans namn är i främsta
rummet knutet till en rad källpublikationer,
som han verkställt. Delvis publicerade i
”Monumenta Germaniæ historica”, röra dessa särsk.
nordtysk och baltisk medeltidshistoria. B.
L’appétit vient en mangeant [lapeti’ vja’t ä
mäzä’] (fra.), ”aptiten kommer, medan man
äter”, efter Rabelais.
Lappfjärd, fi. Lapväärtti, kommun i Vasa län,
Finland, vid Bottniska vikens kust; 380 kvkm.;
6,415 inv. (1931), övervägande svensktalande
(1,102 finsktalande 1930).—! L. besegrade 29/s 1808
en arméavd., förstärkt med en landstigningskår
under v. Vegesack, ryssarna under Bibikov. Mdn.
Lappfogde, se Lappar, sp. 926.
Lappförsamling, personell församling, i
vilken sammanförts den lapska befolkningen inom
visst område av Jämtlands län. L. äro:
Hota-gens, Frostvikens, Tännäs’ och Undersåkers 1.
Jfr kungl. regi. 31/i 1896 för Lappmarks
ecklesiastikverk. A.M-n.
Lapphund, se Hundar, sp. 458 och pl.
Lappi, landskap i Finland, se Lappland 2).
Lappkattfot, växtart, se Gnaphalium.
Lappkloärt, växtart, se Kloärtsläktet.
Lappland. 1) Sveriges största och nordligaste
landskap, beläget mellan 63°53’ och 69°3’ n.br.
och mellan 3°43’ v. och 5° 12’ ö. Igd från
Stockholm. Arealen är 117,984 kvkm., därav 109,684
kvkm. land; 113,258 inv. (1932). L. är delat
på Norrbottens och Västerbottens län. J.F.
Innehåll.
Sp.
Geologi........... 931
Höjd- och
terrängförhållanden, vattendrag ............. 932
Klimat ........... 934
Växt- och djurvärld 935
Fornminnen ....... 937
Historia ......... 938
Uppslagsbok. XVI. ___ 929 ___
30
Befolkning,
bebyggelse och
ekonomisk geografi .... 938
Dialekt ........... 940
Folkminnen ........ 941
Vapen ............. 941
Konst ............. 941
Litteratur ........ 941
— 930 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
