Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lapporörelsen - Lappo älv - Lappri - Lappsalva - Lappsjuka - Lappska missionens vänner - Lappskatt - Lappskogräs, lappskostarr - Lappsparv - Lappsvenska - Lapptrumma, troll- el. spåtrumma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAPPTRUMMA
Lapporörelsen (fi. Lapuan liike),
högerakti-vistisk rörelse, som i nov.—dec. 1929 uppstod
i Lappo i Österbotten, där den konservativa,
pietistiska bondebefolkningen starkt upprördes
över att kommunisternas propaganda ostört fick
fortgå, ehuru kommunistpartiet ss.
landsförrä-diskt upplösts 1925. L. vann en överraskande
stor och snabb anslutning över hela Finland,
då den vädjade till patriotiska stämningar från
frihetskrigens tider och utlöste en växande
par-lamentsleda ävensom högermissnöjet med
vänsterpartiernas stora inflytande (av riksdagens
200 medl. voro då 59 socialdemokrater och 23
kommunister). Aktivt verksamma i L. blevo
främst personer, vilka tagit del i frihetskrigets
organisation men sedan upphört att spela en
politisk roll, bland dem jordbrukaren Vihtori
Kosola i Lappo, som snart blev L:s mest
framskjutna gestalt. L. krävde, under hot att
tillgripa utomparlamentariska medel, omedelbara,
kraftiga åtgärder mot kommunismen ävensom
riksdagsupplösning. Avsikterna demonstrerades,
då ett kommunistiskt tryckeri i Vasa 28/s 1930
förstördes och L. ställde sig solidarisk med
förövarna. Regeringen bemödade sig att hålla
L. inom lagens råmärken och sammankallade
till % en urtima riksdag för lagstiftningsåtgärder
mot kommunismen. Då ministären Kallios
auktoritet var undergrävd, efterträddes den % av
en med L:s syften sympatiserande borgerlig
samlingsministär Svinhufvud, vari dock ingen
av L:s ledare var med. Vi visade L. sin styrka
genom ett 12,000 utvalda män omfattande
bondetåg till Helsingfors. 15/i upplöstes riksdagen,
då kvalificerad majoritet för undantagslagarna
icke erhållits. Nyval ägde rum Uio—2/io, varvid
kommunisterna uteslötos och de borgerliga
er-höllo nödig 2/s majoritet för undantagslagarnas
antagande. Emellertid fanns inom L.
aktivis-tiska och rent äventyrliga element, vilka bl.a.
organiserade ”enleveringar” i bil av
misshagliga kommunister, över hundra dylika
enleveringar ägde rum sommaren 1930, och det
har senare uppdagats, att i tre fall offren
dödats. När den borgerliga vänsterns främste
man, f. presidenten K. J. Stålberg, 14/io utsattes
för en dylik meningslös enlevering och
gene-ralstabschefen M. Vallenius befanns vara
inblandad i dådet, uppstod en stark opposition
mot L., och vid presidentvalet i febr. 1931
segrade Svinhufvud med blott 2 röster över
Ståhl-berg. L. fortsatte 1931 mindre offentligt sin
agitation på landsbygden, där den ekonomiska
krisen skapat oro, och denna oro jämte
agitationen framkallade det s.k. Mäntsälä-upproret
”/a—6/s 1932, då väpnade skaror samlades i
Mäntsälä i n. Nyland ävensom på enstaka andra
orter och krävde att få tillsätta en ny regering
efter sitt sinne. Skarorna förmåddes att
upplösa sig utan anlitande av våld, och 102 av
deras ledare åtalades. L. förklarades upplöst
och har sedan splittrat sig i olika fraktioner,
därav ett par nationalsocialistiska. Den eg.
arvtagaren, den av Kosola ledda ”Fosterländska
folkrörelsen”, har trätt i samverkan med
Finska samlingspartiet. H.S-m.
Lappo älv, fi. Lapuanjoki, i Finland, i sitt
nedre lopp kallad Nykarleby älv,
upprinner på Suomenselkä, mynnar i Bottniska
viken nära Nykarleby stad; längd 166 km.;
nederbördsområde 4,619 kvkm. Mdn.
La’ppri (från mlty. lapperi, eg.: lappande,
fuskverk), strunt, bagateller.
Lappsalva (holl. lapzalven, urspr.:
kvack-salva, eg. om en, som smörjer plåster, sedan
uppfattat som: smörja med en lapp), sjöv.,
tjära ett fartygs vant, barduner m.m.
Lappsjuka, det deprimerade sinnestillstånd,
som uppkommer i trakter särsk. ovan
polcirkeln, beroende på klimatologiska förhållanden
samt på tryckande känsla av isolering. Gldt.
Lappska missionens vänner är en av
prinsessan Eugénie med biträde av P. Fjellstedt
1880 stiftad förening med uppgift att genom
predikoverksamhet, skriftspridning och skolor
främja den kristna odlingen bland lapparna.
Föreningen har endast kvinnliga medl. G.W.L.
Lappskatt, se Lappar, sp. 927.
Lappskogräs, lappskostarr, bot., äldre
namn på biåsstarr, se Starrsläktet.
Lappsparv, Calca’rius lappo’nicus, av fam.
finkfåglar, har huvud, hals och bröst svarta,
rygg, vingar och stjärt brunsvarta med ljusare
fjäderkanter, undersidan vitaktig. Den
förekommer cirkumpolärt i arktiska och
subark-tiska trakter. I Sverige häckar 1. i
fjälltrakterna från Lappland till Jämtland. Flyttfågel.
De 5—6 gråbruna, med bruna och svarta fläckar
försedda äggen läggas i ett av mossa och
grässtrån byggt bo. Den lever av frön och
insekter. Y.Ln.
Lappsvenska, se Lappland, dialekt.
Lapptrumma, även kallad troll- el. s
påtrumma (norska runebomme, sydlapska
giev-re el. geure, nordlapska kåbdes, kåptes el.
goav-des, fi. kannus), de lapska nåidernas el.
scha-manernas exaltations- och divinationsredskap.
Till konstruktionen företer 1. två huvudtyper:
ramtrumman, en med övriga cirkumpolära
folks schamantrummor besläktad form med
trumskinnet spänt över en oval ram, vanl. en
till en ring sammanböjd träspjäla, och
skåltrumman, en pukaliknande lapsk specialform,
som utmärkes av en äggformigt oval skålbotten,
skuren ur masurartat trä och ofta dekorativt
utsirad. Ramtrumman har med två skilda va-
— 945 —-
— 946 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
