Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lasker, 1. Eduard - Lasker, 2. Emanuel - Lasker-Schüler, Else - Laske-Vedum - Łaski, Jan (Johannes a Lasco) - Laski, Harold - Las Palmas - Laspeyresia - Lassa - Lassalle, Ferdinand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LASSALLE
föresvävade L., hade sin förebild i engelska
för-fattningsförhållanden. L lämnade det
national-liberala partiet 1880. Han har utg. ”Zur
Ver-fassungsgeschichte Preussens” (1874). Postumt
utkom ”Aus E. L:s Nachlass” (1902). — Litt.:
L. Freund i ”Einiges über E. L.” (1885). Arrh.
2) E m a n u e 1 L., schackspelare och filosofisk
förf. (f. 1868), D:r phil. i matematik, har
undervisat vid Victoria university i Mapchester och vid
nordamerikanska högsk. 1889 blev han tysk
schackmästare, 1892 engelsk och 1894
världsmästare (efter Steinitz). L. försvarade
världsmästerskapet 1908 och 1916 mot Tarrasch och
1910 mot Schlechter (oavgjort). Efter segrar i
bl.a. Nürnberg 1896, London 1899, Paris 1900
och Berlin 1910 vann han
stormästarturnering-arna i Petersburg 1914 och New York 1924 (i
båda före Capablanca och Aljechin). 1925 i
Moskva blev L. tvåa före Capablanca och
Bo-goljubov. 1921 förlorade han
världsmästerskapet till Capablanca. L:s spelstil är stundom
paradoxal men ytterligt elegant och effektiv.
Bland hans skrifter märkas, förutom filosofiska
och matematiska arbeten, ”Common sense in
chess” (1895; på ty. med titeln ”Gesunder
Men-schenverstand im Schach”, 1925), ”Die
Anfangs-gründe des Schachspiels” (1918) och ”Lehrbuch
des Schachspiels” (1926). Kj.R.
Lasker-Schüler, E 1 s e, tysk författarinna (f.
1876), debuterade 1903 med diktsaml. ”Styx”
och har sedan på vers och prosa, i ett
tem-peramentsfullt språk och under viss påverkan
av Peter Hille och Stefan George, framträtt som
en av de mest hänsynslöst subjektiva lyrikerna
i 1900-talets Tyskland. Lff.
Laske-Vedum, s:n i Laske hd, Skaraborgs län,
s. om Vara; 24,ei kvkm., därav 24,55 land; 1,163
inv. (1933), därav 452 inom Vedums
municipal-samhälle; 16,33 kvkm. åker (1927; 66,5% av
landarealen), 4,42 kvkm. skogsmark. Egendom:
Häggatorp. — Pastorat: Bitterna, L. och Eling,
Vånga kontrakt, Skara stift. S.
Easki, Jan (Johannes a Lasco), polsk
teolog (1499—1560). L. påverkades under sina
studieår av Erasmus
av Rotterdam och
avbröt 1538 sin karriär
ss. katolsk prelat
(prost i Gnesen) för
att i Nederländerna
ansluta sig till
reformationen. Från
början lärjunge till
Zwingli, närmade han
sig sedan Calvins
uppfattning (med
undantag av
predesti-nationsläran). Från
1543 verkade han i Emden och organiserade
den evang. kyrkan i Ostfriesland
(Emdenkate-kesen 1546). Efter Augsburger-interim (se d.o.)
begav han sig till London och blev där ledare
för en främlingsförsamling, för vilken han
uppställde en trosbekännelse. Hans inflytande
gjorde sig gällande även inom anglikanska
kyrkan. Vid den blodiga Marias tronbestigning
1553 flydde han till Tyskland och verkade bl.a.
i Frankfurt a.M. 1556 kunde han återvända till
Polen, där han gav den redan mäktiga evang.
rörelsen fasthet och kalvinsk prägel. Däremot
misslyckades försöket att ena alla
reformationens anhängare till försvar mot Rom. L:s
samlade skrifter äro utg. av A. Kuyper 1866. —
Litt.: H. Dalton, ”J. a. L.” (1881), ”Lasciana”
(1898); K. Hein, ”Sakramentslehre des J. a L.”
(1904). A.M-n.
Laski, Harold, engelsk statsvetenskapsman
(f. 1890), prof, i London sedan 1926. L., som
sedan 1922 tillhör styrelsen för Fabian society,
har bl.a. utg. ”Authority in the modern State’
(1919), ”An introduction to politics” (1931) och
”Democracy in crisis” (1933). T.E-r.
Las Palmas, huvudstad i prov. L.P.,
omfattande de ö. Kanarieöarna, Gran Canaria,
Fuer-teventura och Lanzarote med småöar. L.P. har
vackert läge på n.ö. kusten av Gran Canaria
och är ögruppens största stad; 72,201 inv
(1930). L.P. har ståtliga byggnader i renässans
och barock. Katedralen, som grundades på
1500-talet, blev först fullbordad på 1800-talet.
L.P. är biskopssäte, har flera högre skolor,
konstakad. och stort museum. Lervaru-,
livsmedels- och textilindustri. Det ovanligt
hälsosamma klimatet (se Kanarieöarna) lockar
talrika främlingar hit. I L a L u z (20,383 inv.) har
L.P. god hamn och stor fiskeflotta. M.P.;E.W.
Laspeyre’sia, fjärilssläkte, se
Grankott-v e c k 1 a r e.
Lassa, huvudstad i Tibet, se L h a s a.
Lassalle [lasa’l], Ferdinand, tysk
socialistisk skriftställare och politiker (1825—64).
Liksom Karl Marx,
den teoretiska
socialismens främste
grundläggare, utgick
L. från den högre
judiska bourgeoisien
och mottog efter
studier i hemstaden
Breslau sina
bestämmande intryck vid
Berlins univ., den
he-gelska filosofiens
högborg. Hans
vetenskapliga förstlings-
Uppslagsbok. XVI. ___ 993 ___
32
— 994 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
