Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lassalle, Ferdinand - Lassell, William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LASSE LUCIDOR
Utsikt över Las Palmas. I mitten katedralen, i förgrunden stora bananfält.
verk var en studie över Herakleitos, i vars lära
om den eviga rörelsen han såg en motsvarighet
till Hegels dialektiska utvecklingsfilosofi. Men
L. var aldrig helt teoretisk forskare; redan som
20 års man visade han sin utomordentliga
förmåga att behärska praktiska uppgifter. Som
försvarsadvokat för grevinnan Sophie v.
Hatz-feldt i en mångårig skilsmässoprocess
åstadkom han en för klienten förmånlig förlikning.
Han visade därvid icke blott sin stora
talarebegåvning utan även omfattande insikter i
juridik. Från denna verksamhet fördes han över
till rättsvetenskapliga forskningar, som
utmynnade i det stora verket ”Das System der
erwor-benen Rechte” (2 bd, 1861). Det innehåller
djupgående rättshistoriska undersökningar och
vilar på en uppfattning av rättens väsen, som
man med ett modernt uttryck kan kalla
sociologisk. I skarp polemik mot tanken på absoluta,
en gång för alla givna individuella rättigheter
hävdar han, att rätten är ett uttryck för
samhällets liv och förändras med det sociala
medvetandets omvandling. Men sin viktigaste
insats gjorde L. på det politiska området. Han
debuterade som radikal agitator under det
stormiga året 1848, och hans revolutionära
förkunnelse ådrog honom en kortare tids
fängelsestraff. Under sina sista levnadsår kastade han
sig åter in i den politiska kampen; 1862
inledde han sin offensiv mot den borgerliga
liberalismen, och innan sin död framstod han
som den tyska arbetarklassens korade hövding.
Våren 1863 lyckades han organisera ett
självständigt arbetarparti, den s.k. allmänna tyska
arbetarföreningen, som gjorde bestämd front
mot de liberala framstegsvännerna. Hösten s.å.
företog han en propagandaresa i Rhenlandet,
där hans agitatorsbegåvning firade enastående
triumfer. Han trodde sig stå nära målet för
sina storhetsdrömmar, då hans meteorliknande
bana fick en hastig avslutning. Hans
kärleksförhållande till en adelsfröken, Helene v.
Dön-niges (se d.o.), förde till en duell med hennes
trolovade, i vilken han föll.
Utgångspunkten för L:s politiska uppfattning
är hans skarpa opposition mot
Manchesterlibe-ralismens ”nattväktarstat”, som upprätthåller
formell ordning och f.ö. ger de ekonomiska
krafterna fria händer. Tron på arbetarnas
ekonomiska höjande på självhjälpens väg är en
farlig illusion; under nuv. förhållanden måste
lönerna alltid tendera mot existensminimum
(”den järnhårda lönelagen”). I stället tänker
sig L. det sociala problemets lösning genom
stora produktionsföreningar av arbetare med
statskredit. Men för att vinna detta mål måste
arbetarna först tillkämpa sig politisk
maktställning; allmän rösträtt var därför första punkten
på hans program. Hans socialistiska åskådning
hade f.ö. en stark nationell färg i motsats till
Marx’ utpräglat internationalistiska inställning.
Bland L:s politiska föredrag och stridsskrifter
märkas: ”Macht und Recht’ (1863), ”Offenes
Antwortsschreiben an das Zentralkomitée” (s.å.)
och ”Herr Bastiat-Schulze von Delitzsch, der
ökonomische Julian, oder Kapital und Arbeit”
(1864). — ”Gesammelte Reden und Schriften”
i 12 bd (1919—20), ”Nachgelassene Briefe und
Schriften” i 6 bd (1921—25). — Litt.: G.
Brändes, ”F. L.” (1881); F. Mehring, ”Geschichte
der deutschen Sozialdemokratie” (1897—98).
G.A
Lassell [lä’sal], William, engelsk
amatörastronom (1799—1880), började 1820 att för
eget bruk förfärdiga spegelteleskop och nådde
efter hand stor färdighet i denna konst. 1844
— 995 —
— 996 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
