Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Latenstid - Latent - Latent bild - Latent värme el. bundet värme - Lateral - Lateralplan - Lateralskleros - Lateranen - Lateransynoder el. Laterankonsilier - Laterit - Laterna magica, trollykta - Lateur, Franciscus (Stijn Streuvels) - Latham, Hubert - Lathræa - Laths el. lats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LATHS
ningsvågens fortplantning genom nerver och
gangliceller tar näml, mätbar tid i anspråk. Wk.
Late’nt (till lat. late’re, vara dold), dold,
förborgad. — Med. En sjukdom säges vara latent,
då den ej visar de för densamma karakteristiska
symtomen, ant. beroende därpå, att dessa ännu
ej hunnit framträda, el. därpå, att den
sjuk-domsalstrande orsaken (t.ex. vitaminbrist) ej
varit tillräckligt stark. Wk.
Latent bild, se Fotografi, sp. 1,183.
Latent värme el. bundet värme kallas
det vid fasförändring av en kropp under
konstant temp. och tryck bundna värmet. Ex.
härpå är den värmemängd, som åtgår för att utan
förändring av trycket överföra en fast kropp
vid sin smältpunkt till flytande tillstånd. L.v;s
storlek beror av substansens mängd och
kemiska natur (jfr Smältvärme). Det
frigö-res åter, då den smälta kroppen stelnar. Andra
ex. på l.v. äro de värmemängder, som bindas
vid ångbildning, lösning och omvandling. Jfr
Ångbildningsvärme,
Lösnings-värme och Omvandlingsvärm e. N.R-e.
LateraT (till lat. latas, sida), sidoställd, sido-.
— Språkv., sidljud, vid vars bildande
luftströmmen banar sig väg ut vid sidorna av en
avspärrning. L-ljuden äro lateraler. E.H.
LateraTplan, projektionen av ett fartygs el.
en båts undervattenskropp på medelplanet. L:s
tyngdpunkt användes vid segeljakters och
segelfartygs konstruktion ss. centrum för laterala
motståndet (se Segling). Såvida ej särsk.
an-gives, ingår härvid den i vattnet nedsänkta
delen av roderarean i 1. T.Hrn.
Latera’lskleros [-å’s], eg. förhårdnad av
ryggmärgens sidosträngar, en degeneration av
de banor, som gå i ryggmärgens laterala delar,
varvid dessa ersättas av ett slags ärrvävnad.
L. kan orsakas av olika sjukliga processer i
ryggmärgen, dess hinnor el. i kotpelaren. Man
känner emellertid en primär 1., den
spastiska spinalparalysen, en degenerativ,
ofta ärftlig, kroniskt fortskridande
nervsjukdom, vid vilken särsk. pyramidbanorna (se d.o.)
skleroseras. Sjukdomen ter sig som en spastisk
förlamning, vilken börjar i benen och skrider
uppåt. Verksam terapi finnes ej. — Vid
a m y o t r o f i s k 1., en nervsjukdom av samma
art som föregående, förstöras utom
pyramidbanorna även de motoriska cellerna i
ryggmärgens framhorn. Sjukdomsbilden karakteriseras
av en spastisk förlamning i benen jämte en
slapp förlamning med muskelatrofi i armarna.
Även inför denna sjukdom står terapien
maktlös. B.S-ll.
Latera’nen, palats i Rom (se d.o.).
Latera’nsyno’der el. Laterankonsilier
kallas kyrkomöten inom den romersk-katolska
— 1009 —
kyrkan, hållna i Laterankyrkan i Rom. Följ. 5
L. räknas av romersk-katolska kyrkan ss.
ekumeniska (se Ekumeniska möten): 1)
1123, då bl.a. konkordatet i Worms (se
Inve s t i t u r) bekräftades; 2) 1139, då
Innocen-tius II slutgiltigt erkändes ss. påve, varvid den
första påveschismen bildades; 3) 1179, då vissa
kätterier fördömdes och ett påvevalsdekret
antogs, där kardinalernas röster blevo avgörande;
4) 1215, den mest berömda L., ett ytterst
lysande kyrkomöte, där bl.a. dogmen om
transub-stantiationen (se d.o.) fastställdes, korståg
förkunnades mot albigenserna (se d.o.),
förordningar om inkvisitionen (se d.o.) och förbud
mot inrättande av nya munkordnar utställdes;
5) 1512—17, då med upphävande av flera
tidigare kyrkomötesbeslut kurialismen (se d.o.)
hävdades mot episkopalismen (se d.o.). S.N.
Lateri’t (till lat. later, tegel), en i tropiskt
klimat bildad vittringslera el. jordmån av starkt
röd färg. I tropikerna, där på gr. av den höga
temp. humusbildning genom snabb förmultning
av de avdöda växtlämningarna förhindras,
består den kemiska av klimatet betingade
jord-månsbildande vittringsprocessen av oxidation
och hydratbildning, medan kaolinbildningen
träder tillbaka. I 1. ingår därför väsentligen
järn- och aluminiumhydroxid. G.Fn.
Late’rna ma’gica, trollykta, en trol. av
den danske matematikern Wolgenstein 1665
uppfunnen apparat för projiciering av bilder.
L.m. torde vara den tidigast kända
projektions-apparaten (se d.o.). I den l.m., som numera
användes, huvudsaki. ss. leksak, utgöres bilden
av ett med en stark ljuskälla belyst diapositiv,
som medelst en projektionslins avbildas på en
skärm. N.R-e.
Lateur [latö’r], Franciscus (Frank),
belgisk förf. (f. 1871), känd under pseud. Stijn
Streuvels, en frodig representant för
modern flamsk-belgisk prosaepik, intim och högt
konstnärlig tecknare av den flandriska folk- och
landskapssjälen. Hans mest berömda arbete är
romanen ”De Vlaschard” (1907). — Sami,
skrifter i 17 bd (1919—21). — Litt.: A. de
Rid-der, ”Stijn Streuvels” (1912). Lff.
Latham [lata’m], Hubert, fransk flygare
(1883—1912), en av flygkonstens pionjärer;
innehade vid flera tillfällen världsrekordet i höjd,
men misslyckades med den första
Kanalflygningen. L. var på sin tid jämväl en av
Frankrikes främsta militärflygare. F.Az.
Lathræ’a, växtsläkte, se
Vätterossläk-t e t.
Laths [läps] (eng.) el. lat s, sv. exportvara,
utgörande 4—8 fot långa ribbor av furu el.
gran, avsedda till byggnadsändamål, emballage
o.d. v.S.
— 1010 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
