Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laurentius Petri (Nericius) - Laurentius Petri Gothus - Lauretanska litanian - Lauréus, Alexander - Lauridsen, Peter - Laurids Nilsen (Klosterlasse) - Laurie, André - Laurier, Wilfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAURENTIUS PETRI GOTHUS
”Evang. sv. bönböcker under
reformationstidevarvet” (1929); H. Holmquist, ”Sv. kyrkans
historia”, 3 (1933). R.H-m.
Laure’ntius Petri Gothus (”från
Östergötland”), ärkebiskop (o. 1530—79), blev fil. mag
i Wittenberg 1558 och mottog under fleråriga
studier där avgörande intryck av Melanchthon,
om vilken han i sin inställning till de
konfessionella frågorna starkt erinrar. Efter
hemkomsten 1561 blev han hovpredikant hos Erik
XIV och måg till ärkebiskop Laurentius Petri,
av vilken han särsk. anlitades vid
psalmboks-revisionen 1567 och 1572. En stor poetisk
begåvning, hade han förut framträtt som vår
förste humanistiskt latinske skald med bl.a.
dikten ”Strategerna gothici exercitus” (1559) och
framstår i sina andliga dikter som den
ypperste sv. psalmisten under 1500-talet vid sidan av
Olaus Petri. Sedan 1566 prof, i grekiska i
Uppsala, utnämndes han 1574 till ärkebiskop
av Johan III, som i honom väntade ett stöd för
sina kyrkliga restaurationsplaner. Fridsam och
pietetsfull till sin läggning, med ett starkt drag
av mystisk innerlighet, anslöt sig L. P. G. med
övertygelse till de förmedlingssträvanden, som
fingo uttryck i Johans Nova ordinantia och
liturgi, vars förord han sannolikt författat och
som han på riksdagen 1577 försvarade. Redan
året därpå hade emellertid hans ögon
öppnats för att liturgien användes som
täckmantel för katolsk propaganda. Han bröt nu med
den liturgiska rörelsen och riktade i skriften
”Contra novas papistarum machinationes” en
klar och skarp kritik mot den katolska
åskådningens kardinalpunkter. Kort därefter avled
han. Samtiden kunde aldrig rätt fatta denna
finbildade natur men måste böja sig för hans
oskrymtade fromhet. Se litt. till art.
Laurentius Petri; J. Nordström, ”L. P. G:s
’Strategerna gothici exercitus’ ” (i ”Samlaren”,
1922); E. Liedgren, ”Sv. psalm och andlig
visa” (1926). R.H-m.
Laureta’nska litani’an med namn efter
Lo-reto (lat. Laure’tum), litania till jungfru
Marias ära, till större delen bestående av en
serie hyllningsnamn på henne. Läsandet av
L.l. medför 300 dagars avlat. S.N.
Lauréus, Alexander, genremålare (1783—
1823), föddes i Äbo men inskrevs redan 1802
vid Konstakad. i Stockholm, utreste 1817 på
statsstipendium över Tyskland till Paris,
inträdde s.å. samtidigt med Delacroix i Guérins
atelier samt fortsatte våren 1820 till Rom, där
han stannade till sin död. L:s’ omfångsrika
produktion, i vilken röjas impulser såväl från
det nederländska genremåleriet som från sv.
skildringar ur vardagslivet — t.ex. Hilleström
— omspänner de mest skiftande scener i den
A. Lauréus: Ung kvinna med lykta. 1808.
Nationalmuseum.
mänskliga tillvaron, i helg och söcken, i stad
och på land. Motiven framträda i regel i
nattbelysning, lykt- och månsken framförallt. Hans
förmåga att återgiva svårgripbara
clair-obscur-effekter blir särsk. tydlig under vistelsen i
Italien. Han har även målat Bellmansscener.
L. är representerad framförallt i Ateneum i
Helsingfors (ett tjugotal målningar), i
Nationalmuseum, Stockholm, Göteborgs
konstmuseum samt Lunds univ:s konstmuseum. — Litt.:
Monogr. av T. Stjernschantz (1915). A.A-g.
Lauridsen, Peter, dansk geograf och
historiker (1846—1923), urspr. folkskollärare,
senare militär, folkskoleinspektör 1890—1919,
fil. hedersd:r 1922, har framträtt ss. förf, av
skolböcker samt vetenskapliga skrifter av
geografiskt och historiskt innehåll, bl.a. med den
värdefulla ”Da Sönderjylland vaagnede” (1919
—20). Av särsk. betydelse äro L:s banbrytande
undersökningar över äldre danska
agrarförhållanden, bl.a. ”Om gamle danske
Landsbyfor-mer” (i Aarböger for nordisk Oldkyndighed”,
1896). B.
Laurids Nilsen (K 1 o s t e r 1 a s s e), se
Laurentius Nicolai.
Laurie [låri’], André, pseud för franske
förf. P. Grousset (se denne).
Laurier [lä’riéi el. lå’rio], W i 1 f r e d,
kanadensisk politiker (1841—1919), advokat av
— 1047 —
— 1048 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
