Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - La Vallière, Louise de - Lavandula - Lavangen - Lavansaari (Lövskär) - Lavar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAVAR
Mignard: Louise de La Vallière. Versailles.
tiginna de L., Ludvig XIV:s älskarinna (1644—
1710), blev 1661 hovdam hos Henriette av
Or-léans och s.å. konungens älskarinna. Blond,
blåögd och välväxt, var L. en stor skönhet, fast
hon haltade något. Vek och blyg, hyste hon för
konungen en uppriktig och oegennyttig kärlek
och blandade sig ej i politiken. Med Ludvig
hade hon 4 barn, av vilka 2 nådde mogen ålder
och erkändes av fadern. 1667 undanträngdes
L. av markisinnan de Montespan, men först
1674 beviljades hennes bön att få draga sig
tillbaka till ett kloster. P.S.
Lava’ndula, se Lavendelsläktet.
Lavangen, hd i Troms fylke, n. Norge, kring
L.-fjord, s. om Salangen; 312,24 kvkm.; 1,657
inv. (1930). Ax.S.
La’vansaari, i sv. språkbruk även L ö v s k ä r,
ökommun i Viborgs län, Finland, i Finska
vikens ö. del, ung. 70 km. från Finlands kust och
45 km. ö. om Högland; 16 kvkm.; 1,261 inv.
(1931), finsktalande. L. omfattar tre öar:
La-vansaari, som är den största ön, Suisaari, som
genom ett smalt näs är förenad med huvudön,
samt Penisaari. Mdn.
Lavar, Liche’nes, kryptogama växter, som i
tidigare växtsystem hänförts till en med alger
och svampar jämnställd, självständig grupp,
numera ss. sådan utmönstrats ur
kryptogamsystematiken, emedan de befunnits vara
dubbelorganismer, bestående av alger och svampar, som
i symbios med varandra bilda bestämda
mor
fologiska enheter. Denna uppfattning, 1868
framställd av S. Schwendener, får betraktas
som säkert bevisad, sedan det lyckats att
experimentellt genom dylik symbios syntetisera 1.
De ingående algarterna äro förhållandevis få och
utgöras dels av grönalger (Cystoco’ccus,
Pleu-roco’ccus, Stichoco’ccus, Trentepo’hlia m.fl.),
dels blågröna alger (Nostoc, Chrooco’ccus,
Gleo-ca’psa, Stigone’ma, Scytone’ma och Rivula’ria).
Lavsvamparna äro i allm. askomyceter
(kärn-el. skivsvampar); endast några i tropikerna
förekommande 1. innehålla en basidiesvamp av
gruppen Thelephora’ceæ (se
Hattsvampar). Algcellerna, de s.k. gonidierna (se d.o.),
äro omgivna av svampens hyfer och i lavbålen
ant. likformigt fördelade (homeomera 1.) el., ss.
hos flertalet 1., bildande ett särsk. skikt
(alg-el. gonidielagret), vilket omgives av ett tätt,
pseudoparenkymatiskt barklager utan
intercel-lulärer och på undersidan från det senare skilt
genom ett märglager av luckert förenade hyfer
med luftförande mellanrum (heteromera 1.). I
varje lav ingår i regel en bestämd alg.
Stundom, ss. hos Pelti’gera aphtho’sa m.fl.,
uppträda i lavbålen skilda algarter, varvid bildas
s.k. cefalodier (se d.o.). Med hänsyn till den
yttre formen, vilken växlar hos olika 1., skiljer
man mellan blad-, busk- och skorp-I. (se d.o.).
Som ytterligare grupp ansluta sig härtill de
s.k. gelé-1. (se d.o.). Blad-I. äro ofta genom
särsk. av svamphyfer bildade häftorgan, s.k.
s.k. hapterer (se d.o.), fästa vid underlaget.
Vissa busk-1. utmärka sig genom mera
genomförd vävnadsfördelning, i det att i bålens milt
uppträder en som skelettvävnad fungerande
mekanisk hyfsträng (U’snea); stundom (ss. hos
Ramali’na) finnas flera dylika strängar.
Förökningen sker dels genom sporbildning från
svampen, dels vegetativt genom kroppar,
innehållande både svamp- och algkomponenterna.
Sporerna bildas å fruktkroppar i form av i bålen
insänkta perithecier (Pyrenoca’rpeæ) el.
skiv-formiga apothecier (Discoca’rpeæ), de senare
än insänkta el. oskaftade, än fästa å längre el.
kortare stjälkar (podetier, se Cladonia).
Förutom nu nämnda, för Ascoliche’nes
utmärkande sporbildningstyper, varvid sporerna
utvecklas i sporsäckar, förekommer hos
Basidio-liche’nes sporavsnörning från basidier.
Sporerna äro en- el. flercelliga och spridas i regel
genom vinden som en stoftliknande massa. Hos
ConioccTrpi äro de hopklibbade till en
sammanhängande massa på fruktkroppens ovansida. Då
svampsporerna gro i närheten av fritt levande
alger, med vilka de kunna träda i symbios,
uppstå nya lavindivid. Vegetativ förökning sker
genom särsk., för 1. egendomliga, pulverformiga
kroppar, s.k. soredier, bestående av en el. flera,
— 1061 —
— 1062 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>