Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lavater, Johann Kaspar - Lavatera - Lavbyggnad - Lave - Lavedan, Henri - Laveleye, Émile de - Lavemang, klysma, klystir - Lavén, Albin - Lavendel - Lavendelolja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAVENDELOLJA
åren framträdde hos L. en viss dragning åt
osunt fromleri och okritisk underverkstro (han
trodde sålunda blint på en svindlare som
Cag-liostro). Hans omvändelsenit måste ock i
längden stöta många av hans vänner. Goethe har i
”Dichtung und Wahrheit” tecknat ett ypperligt
porträtt av L. — ”Sämtliche Werke” i 6 bd,
1834—38; ”Briefe an Hamann” (1894). — Litt.:
E. v. d. Hellen, ”Goethes Anteil an L:s
Physiogno-mische Fragmente” (1888); H. Funck, ”Goethe
und L.” (1901); ”J. K. L.” (1902); R. Petersen,
”J. K. L:s Liv” (1903); C. Janentzky, ”L:s Sturm
und Drang” (1916); E. Castle, ”L. und die
Sei-nen” (1922); A. Vömel, ”J. C. L.” (1923). A.Bd.
LavateTa, växtsläkte, se
Poppelros-släktet.
Lavbyggnad, se G r u v b r y t n i n g, sp. 1,004.
Lave. 1) Brits (i badstuga), enkel väggfast
liggplats (t.ex. i kolkoja).
2) Gruvtekn., se Gruvbrytning, sp.
1,004.
3) Trädg., en jordbädd, inramad av bräder
el. dyl., ofta täckt av fönster el. annat skydd,
närmast avsedd för uppdragning av frö- el.
sticklingsplantor, i vissa fall även för drivning
av lökväxter, konvalje, odling av champignoner
o.s.v. L. inne i växthus äro ung. detsamma som
föröknings- el. drivbäddar, utomhus utgöra de
ett slags kallbänkar. C.G.D.
Lavedan [lavadä’], Henri, fransk förf. (f.
1859), till en början verksam som journalist
och romanskribent,
debuterade 1891 som
dramatiker (”Une
fa-mille”) och har ss.
sådan haft stor
framgång i den lättare
genren. Komedierna
”Le prince d’Auiec”
(1894), ”Cathérme”
(1897) och ”Le vieux
marcheur” (1899) äro
utförda med smidigt
handlag, pikant
situationskomik och
kvick dialog men sakna eg. djup i
person-och konfliktskildring. Efter sitt inträde i
Franska akad. 1898 försökte L. höja sig till
den högre komedien i ”Le marquis de Priola”
(1902), ”Le duel” (1905) och ”Servir” (1913).
Det moraliska patos, han här ger uttryck åt,
övertygar dock knappast. L. var under en följd
av år uppskattad medarbetare i ”LTllustration”.
Sina krönikor har han samlat i ”Bon an, mal
an” (1908—13) och ”Les grandes heures” (1915
—21). G.A-m.
Laveleye [lavalä’], Émile de, belgisk
nationalekonom (1822—92), prof, i Liège från 1864.
L., som besatt ett
en-cyklopediskt vetande
inom skilda
samhällsvetenskaper, var en
av sin tids mest lästa
ekonomiska förf. Han
torde närmast få
betraktas som
katedersocialist och ansåg
visserligen
privatäganderätt betydelsefull för det
ekonomiska framåtskridandet
men krävde långt
gående statsingripanden för att borttaga den
privata företagsamhetens sociala
skadeverkningar. K. var starkt demokratisk och ansåg
en jämnare inkomstfördelning önskvärd för
nående av ekonomisk demokrati. Bland hans
skrifter märkas: ”De la propriéte et de ses
formes primitives” (1873; 5 éd. 1901), ”Le
socia-lisme contemporain” (1881; 6 éd. 1891; sv.
övers. ”Den moderna socialismen”, 1886),
”Elé-ments d’économie politique” (1882) och ”Le
gouvernement dans la démocratie” (1891). T.E-r.
Lavema’ng (fra. lavement, till lat. lava’re,
tvätta, skölja), klysma, klystir, ingjutning
av vätska i ändtarmen. Till större 1. använder
man sköljkanna med slang och pip, till mindre
en därför lämpad spruta. L. kunna indelas i
avförande, närande och medikamentella;
dessutom begagnas 1. inom röntgendiagnostiken
samt som mekaniskt medel för att lösa
invagi-nationer (se d.o.). Till avförande 1. användas
t.ex. vatten, såplösning, olja, glycerin; till
närande 1. sockerlösning, varvid ingjutningen sker
långsamt, s.k. dropp-I.; vid medikament-1.
tillsätter man önskade läkemedel i 1.-vätskan.
B.S-ll.
Lavén, Isidorus Albin, skådespelare (1861—
1917). L. var 1880—90 anställd vid olika
sällskap i landsorten, 1890—95 vid Stora teatern i
Göteborg och 1895—1903 vid Alb. Ranfts
teatrar i Stockholm, ledde 1903—06 jämte Axel
Engdahl Folkteatern i Göteborg samt var 1906
—11 anställd vid Dramatiska teatern och från
1911 vid Intima (nuv. Komedi-) teatern. L. var
en elegant och ogenerad resonör i komedien och
lustspelet. Hans konst präglades helt och
hållet av hans även utom scenen ytterst populära,
originella och slagfärdiga humor. G.K-g.
Lave’ndel, se Lavendelsläktet.
Lavendelolja, Aetheroleum lava’ndulæ,
genom destillation av blommande grenar av
La-va’ndula spica erhållen flyktig olja av svagt
gul el. gröngul färg och angenäm lavendellukt.
Den består av 30—60 °/o linalool, geraniol,
ku-marin, borneol, cineol och terpener. L. använ-
— 1065 —
— 1066 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
