Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lavendelolja - Lavendelsläktet - Lavera - Laveracksetter - Laveran, Charles Louis Alphonse - Laverna - Lavery, Sir John - Lawes, Sir John Bennet - Lavett - Lavettage el. lavett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAVENDELSLÄKTET
des i parfymindustrien samt som välluktande
beståndsdel i farmaceutiska och kosmetiska
preparat. J.H.
Lavendelsläktet, Lava’ndula (till lat. lava’re,
tvätta; för sin vällukt använt vid bad och
tvättning), av fam. läppblommiga växter, omfattar
o. 20 arter, aromatiska, fleråriga örter,
halvbuskar el. buskar med i axlika knippen samlade
blå el. violetta blommor, huvudsaki. i
Medelhavsområdet; utbreda sig även från Kanariska
öarna till Främre Indien. L. spica (L. vera),
lavendel, som allmänt odlas i Sverige i
trädgårdar och på kyrkogårdar, samt L. latifo’lia
äro de viktigaste arterna, vilka mångenstädes
och särsk. i Frankrike odlas för beredning ur
blomställningarna av en gul, eterisk olja,
lavendelolja (se d.o.). Blommorna ha medicinsk
användning under namn av flores lavandulæ.
Torkade blommande lavendelgrenar nyttjas ofta
som medel mot mal o.a. skadliga insekter. A.V-e.
Lave’ra (fra. laver, till lat. lava’re, tvätta),
att med flytande, starkt utspädda färger (tusch,
sepia, bläck el. någon akvarellfärg) utfylla el.
tona en linjeteckning. Tekniken söker ej som
den färglagda teckningen att ernå koloristisk
effekt utan endast växling i valör. Lavering,
teckning, åstadkommen med denna taktik. G.V.
Laveracksetter [lä’varäk-], detsamma som
engelsk setter, se Hundar, sp. 461.
Laveran [lavarä’], Charles Louis
Alphon s e, fransk läkare och bakteriolog (1845
—1922), med. d:r
1867, militärläkare
under tysk-franska
kriget, därefter
överläkare i Lille och
Paris, prof, och
avd-föreståndare vid Inst.
Pasteur. I Algeriet
påbörjade L. 1878 de
undersökningar, som
senare kröntes med
upptäckten av
malarians smittoämne.
Han var den förste,
som 1880 påvisade malariaplasmodierna i
människans blod. Upptäckten, som till en början
mottogs med misstro, bekräftades snart genom
undersökningar av sumpfebern på romerska
kampagnan. L. har vidare utfört viktiga
undersökningar berörande olika
trypanosomsjukdo-mar. Han erhöll 1907 Nobelpriset i medicin och
fysiologi. Bland hans skrifter märkas ”Traité
des fièvres palustres” (1884), ”Traité du
palu-disme” (1897), ”Trypanosomus et
trypanoso-miases” (1904). A.Fl.
Lave’rna, rom. myt., antagl. en
underjords-gudomlighet, med altare på Aventinen i Rom.
L., vars kult är föga känd, framställes hos de
romerska diktarna som skälmarnas och
tjuvarnas beskyddarinna. W.N.
Lavery [lä’vari], Sir John, engelsk målare
(f. 1856), impressionist, influerad av Lepage
och i sitt porträttmåleri av Velazquez. L.
målade i början av sin bana huvudsaki. landskap,
främst från trakten av Glasgow och från
Marocko, där han flera vintrar uppehöll sig, samt
historieskildringar. En av staden Glasgow
beställd monumentalmålning, ”Drottning Victorias
besök på internationella utst. 1888”,
fullbordades 1890. L. blev snart en av Englands mest
uppskattade porträttmålare och har med åren
alltmera övergått till denna gren av måleriet.
Förutom i engelska museer är L. representerad
i samlingar i Paris, Berlin, München, Rom,
Sidney, Philadelphia m.fl. G.S.
Lawes [läz], Sir John Bennet, engelsk
agrikulturkemist (1814—1900), anlade 1834 på
sitt gods Rothamsted i Hertfordshire en inst.
för jordbruksförsök, vilken fått världsrykte.
För att trygga inst:s framtida existens donerade
han 1872 en lämplig jordareal och 100,000 p.st.
Resultaten av försöksarbetet publiceras i ”The
Rothamsted memoirs on agricultural chemistry
and physiology”. H.Fqt.
Lave’tt, se Lavettage.
Lavettage [-a’J] el. lavett (ty. Lafette,
förvrängning av fra. 1’affüt, 1’affütage), underlag
för eldrör vid art.-pjäser och kulsprutor. L:s
uppgift är dels att vid skjutning uppbära
eldröret, möjliggöra dess inriktande och upptaga
rekylen, dels (vid vissa rörliga 1.) att vid
förflyttning tjäna ss. transportmedel (vagn) för
Fig. 1. Släplavettage.
eldröret. L. indelas i fasta och rörliga
1. Bland de förra märkas block-, släp-,
själv-sänkande, vagg-, pivå- och torn-1.; de senare
kunna vara bärbara, hjul-, band-, motor- el.
järnvägs-1. Man skiljer även mellan stela 1.
med lavettrekyl och elastiska 1. med
rekyl inom lavetten (vanl. eldrörsrekyl). — L.
ha utvecklats ur de enkla trästockar, vari
1400-talskanonerna vilade (se fig. 1 vid
Kanontillverkning), och som småningom
utbildades till s.k. b 1 o c k-1. med två lavettsidor,
först av trä, senare av järn el. stål,
sinsemellan förenade av ”kalvar” (jfr Bröstkalv).
— 1067 —
— 1068 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
