Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lavettage el. lavett - Lavigerie, Charles Martial Allemand - Lavignac - Lavik - Lavin - Lavinia - Lavinium - Lavisse, Ernest - Lawn-tennis - Lavoar - Lavoisier, Antoine Laurent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAVIGERIE
För att pjäsen skall stå stilla vid skottlossning,
måste eldröret glida tillbaka (rekylera) inom
lavetten. Rekylrörelsen hejdas och eldröret
återföres till skjutläge av en på 1. anbragt r
e-kylhäminrättning. Se Rekyl. R.Sbg.
Lavigerie [lavizari’], Charles Mar t ial
Allemand, fransk katolsk teolog (1825—92),
ledare för den katolska missionen i Afrika, till
vars fromma han 1868 stiftade kongregationen
”de vita fäderna”, kardinal 1882, primas för
den katolska kyrkan i Afrika 1884. L.
bekämpade slaveriet och sökte i hemlandet medla
mellan kyrkan och republiken. — Litt.: Biogr
av G. Tournier (1913) och G. Goyau (1925). S.N.
Lavignac [lavina’k], Alexandre Jean
Albert, fransk musikskriftställare (1846—1916),
elev av konservatoriet i Paris, 1882 prof. där.
L. har utg. kompositioner för piano samt flera
skrifter ss. ”Cours complet théorique et
prati-que de dictée musicale” (1882), en förträfflig
mindre encyklopedi med titel ”La musique et
les musiciens” (1895), ”Le voyage artistique å
Bayreuth” (1897) m.m. 1902 påbörjades under
L:s ledning arbetet med den stora
”Encyclopé-die de la musique et dictionnaire du
conser-vatoire” (11 bd, 1913—31). N.B.
Lavik, hd i Sogn og Fjordane fylke, v. Norge,
vid yttre delen av Sognefjorden; 239,63 kvkm.;
1,023 inv. (1930). Ax.S.
Lavi’n (ty. Laivine, ytterst till lat. labi, glida,
falla, fra. och eng. avalanche), snöskred, en
En lavin vid Petites Sables, Oisans, i
december 1922. Lavinen har gått genom skogen utan
att göra någon skada.
från branta bergsluttningar nedstörtande
snömassa. Orsaken till att snömassan kommer i
rörelse kan vara mycket obetydlig, men väl i
gång växer l:s massa och hastighet våldsamt;
stenar, träd, hus kunna ryckas med. L.
förekomma huvudsaki. inom alpina bergstrakter
(Alperna etc.) och åstadkomma ej sällan stora
förödelser i dalgångarna. Man har på olika
sätt sökt skydda sig mot 1. — Litt.: A. Allix,
”Avalanches” (i ”The geographical review”,
1924). J.C.
Lavi’nia, se L a n u v i u m.
Lavi’nium, forntida stad i Latium, enl.
romersk tradition grundad av Aeneas och
uppkallad efter dennes maka Lavinia. W.N.
Lavisse [lavi’s], E r n e s t, fransk historiker
(1842—1922), studerade vid École normale
su-périeure, där han
sedermera en tid var’
maitre de
conféren-ces, och blev
kejsar-prinsens lärare. Fil.
d:r 1875, blev han
1883 e.o. och 1888
ord. prof, i Paris och
var 1904—19 rektor
för École normale
supérieure. L.
spelade en stor roll för
den historiska
vetenskapens uppsving un-
der slutet av 1800-talet, både som lärare,
organisatör och skriftställare. Av hans arbeten
märkas särsk.: ”Études sur 1’histoire de la
Prusse” (1879); ”Trois empereurs d’Allemagne”
(1888); ”La jeunesse du Grand Frédéric” (1891);
”Le grand Frédéric avant 1’avènement” (1893).
Mest bekant har L. blivit som utgivare av
viktiga historiska samlingsverk: ”Histoire
géné-rale du IV:e siècle jusqu’ä nos jours” (12 bd,
1893—-1900; jämte A. Rambaud); ”Histoire de
France depuis les origines jusqu’å la
révolu-tion” (9 bd, 1908—11) och ”Histoire de France
contemporaine” (10 bd, 1920—22). L. blev 1892
medl. av Franska akad. och var från 1894 en
lång tid utg. av ”Revue de Paris”. P.S.
Lawn-tennis [län-], sportv., se Tennis.
Lavoar [-oa’r el. la’v-] (fra. lavoir, till laver,
tvätta), tvättställ, kommod.
Lavoisier [lavpazje’], AntoineLaurent,
fransk kemist (1743—94). Utan att eg. själv
göra några nya upptäckter bearbetade L.
tidigare samlat material och gav tack vare sin
goda matematiska och fysikaliska skolning den
riktiga förklaringen till ett flertal kemiska
processer. I kemiens historia dateras också den
nyare kemiens tidevarv fr.o.m. L. Han
betonade särsk. betydelsen av viktsförhållandena
— 1071 —
— 1072 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
