Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laxdœla saga - Laxenburg - Laxera - Laxfiskar - Laxfiske - Laxgård - Laxkar - Laxkista - Laxknut - Laxman, Erik - Laxmand, ätt - Laxmand, 1. Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAXENBURG
men sedan grupperar sig skildringen kring hans
son Kjartan och den fagra Gudrun
Osvifsdot-ter. Dessa älska varandra, men förledd av
falska uppgifter och starkt påverkad av sin
fader, förmås hon att äkta Kjartans kusin och
fosterbroder Bolie Thorleiksson. Fiendskap
utbryter mellan de två familjerna, Kjartan
dräpes av sin fosterbror, vilken i sin ordning
dödas av den förres fränder, varefter Bolies
son Bolie utkräver blodshämnd. Gudrun blev
gift 4 gånger. Sagans komposition och
karaktärsteckning äro utmärkta och framställningen
fängslande; dess kronologi och historiska
vederhäftighet lämna däremot åtskilligt att
önska. Sannolikt har den avfattats o. 1200. Utg.
av K. Kålund 1888—-91 (kritisk uppl.) samt
1896 i ”Altnordische Sagabibliothek”; sv. övers,
av A. U. Bååth (”Sagan om Gudrun”, 1900). E.H.
La’xenburg [-bork], liten ort i Österrike 17
km. s. om Wien (o. 1,250 inv.), bekant för sina
2 kejsarslott, det gamla från medeltiden,
ombyggt i barock, det nya (Blauer Hof) från 1752
med rokokoprägel; i den väldiga parken
byggdes 1801 ett 3:e slott, Franzenburg, i nygotik.
E.W.
Laxe’ra, intaga avförande medel (se d.o.).
Laxfiskar, Salmo’nidæ, fam. bland de äkta
benfiskarna, ha en vanl. liten fettfena baktill på
ryggen. De sakna äggledare. Äggen falla från
äggstockarna ut i bukhålan, varifrån de utföras
genom en öppning (genitalporen), belägen
bakom tarmöppningen. L. visa mycket stor
variationsförmåga. Olika meningar ha därför gjort
sig gällande rörande släktenas och arternas
begränsning. L. uppdelas ibland i flera fam. Till
1. höra åtskilliga av de ur ekonomisk och
sportsynpunkt mest värderade fiskarna. De i sv.
vatten förekommande släktena äro: lax-, nors-,
guldlax-, sik-, siklöje och harrsläktena (se
d.o.). L. tillhöra med enstaka undantag n.
halvklotet. N.R-n.
Laxfiske är i ett flertal länder av mycket stor
ekonomisk betydelse, på gr. av att laxens kött
är högt uppskattat och betingar högt pris. L.
idkas praktiskt taget överallt, där lax
förekommer. Det är merendels inriktat på att fånga
laxen, då den söker sig upp i floderna för lek,
ant. i saltsjön el. uppe i floderna, men kan
även, ss. fisket utanför skånska kusten och vid
Bornholm, avse laxen under dess uppehåll i
havet. L. i Sverige bedrives huvudsaki. med
fasta redskap, ss. laxgårdar, laxkistor, laxminor,
laxpator, laxryssjor, laxsätt, laxtinor och
bottengarn (se d.o. och Fiskredskap) men
även med sätt- och drivgarn, not och krok.
Genom ett flertal lokala fiskeristadgar är 1. i
Sverige reglerat. Dessa regler innebära
framförallt förbud att fånga lax under viss längd, vanl.
50 cm., och under viss tid. Statistik rörande 1
i Sverige finnes för senare år endast i fråga om
1 i saltsjön, visande en årsfångst av o. 200,000
kg. med ett värde av 600,000—700,000 kr. I
Norge idkas 1. både i saltsjön och i de talrika
vättendrag, vari laxen uppgår. Även i Finland
är 1. av betydelse, medan det i Danmark är
mindre omfattande. Bland I. på kontinenten
märkas särsk. de i Elbe och Rhen. Omfattande
1. idkas i Storbritannien. De största 1. finnas i
Nordamerika. Vid Atlantkusten fiskas den
vanliga laxen, medan 1. vid Stillahavskusten avser
andra arter (se Lax). 1930 uppgick 1. i U.S.A.
och Alaska till över 250 mill. kg. med ett värde
av över 16 mill. $. Av denna fångst kom över
200 mill. kg. på Alaska. S.å. beräknades
värdet av den konserverade laxen uppgå till o.
43 mill. $. Även i Canada idkas betydande
laxfiske liksom även i Japan och Sibirien. N.R-n.
Laxgård, större fast laxfiske, bestående av
landarm av spjälverk med laxkar (jfr
Laxkista). N.R-n.
Laxkar, fiskrummet i en laxkista (se d.o.).
Laxkista, för lax avsedd fast fiskebyggnad i
starkt strömmande vatten, bestående av
spjälverk med en ingångsöppning vänd nedåt
strömmen samt ofta av stenkistor till stöd för dem
och ledarmar av spjälverk. Vattnet rinner
genom 1. och lockar laxen att gå in, varefter den
upptages med huggkrok. N.R-n.
Laxknut. 1) Detsamma som skotstek, se
Knut 1).
2) Byggn., se Knut 2). Jfr L a x n i n g.
Laxman, Erik, finländsk naturforskare och
forskningsresande (1737—96), student i Åbo
1757, prästvigd i Petersburg, präst i s. Sibirien
1764, prof, vid vetenskapsakad. i Petersburg
1770, anställd vid Nertjinsk gruva i ö. Sibirien
1780, avsatt från denna post något år senare
men utnämnd 1784 till mineralog vid kejserliga
kabinettet med Irkutsk som förläggningsort. L.
företog vidsträckta forskningsfärder, bl.a. i
Sibirien och till Japan, samt hopbragte betydande
naturaliesamlingar. Han underhöll brevväxling
med flera naturhistoriska samfund och forskare.
Biogr. av W. Lagus (1880). Mdn.
Laxmand [-man], dansk adelsätt, känd sedan
1300-talets början, med sina gods huvudsaki.
i Skåne, där alltjämt gårdsnamnet Laxmans
Åkarp (Torna hd) minner om släkten;
utslocknad 1640. — Litt.: ”Danmarks Adels Aarbog”,
19 (1902). C.
1) Hans L., ärkebiskop av Lund,
providerad därtill 1436, d. på Flyinge 1449, nämnes
1410 ss. kanik i Lund, 1419 ss. dekan där,
studerade under årh:s andra och tredje decennier
i Prag, Erfurt och Köln. I samband med av
vecklingen av Eriks av Pommern konungadöme
— 1083 —
— 1084 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
