Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laxmand, 1. Hans - Laxmand, 2. Poul - Laxmina - Laxning - Laxodling - Laxpata - Laxpest - Laxryssja - Laxränna - Laxsjö (Jämtlands län) - Laxsjön (Dalsland) - Laxsläktet - Laxstjärt - Laxsätt - Laxtina - Laxtrappa - Laxå - Laxå bruks a.-b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAXÄ BRUKS A.-B.
kom han att spela en stor politisk roll och var
mot slutet av sitt liv den ledande mannen i
Danmark och i unionsregeringen; han
inkallade Kristofer av Bayern 1440 och krönte honom
i Ribe 1443. Det danska klosterväsendet och
tiondegivningen reformerades genom L.
Ärkebiskopens i Lund rättigheter lät han genom
konungen starkt vidga och stadfästa. L.W.
2) Poul L., den föregåendes brorsons son,
dansk rikshovmästare (d. 1502), var en av sin
tids mäktigaste adelsmän i Danmark och
innehade stora egendomar, huvudsaki. i Skåne.
1490 utnämndes han till rikshovmästare som
representant för adelspolitiken och övervakare
av kung Hans’ regeringsprinciper. Genom
starka svenska förbindelser blev L. en ledare för
den konstitutionella unionsriktningen. Han
gjorde icke någon betydande insats i
rikspoli-tiken och intog en kritisk ställning till
konungen men förhöll sig lojal. 1502 mördades
L. vid ett gatugräl i Köpenhamn, varefter
konungen indrog hans gods. * E.Lö.
Laxmina, se Fiskredskap, sp. 627.
Laxning, sätt att fästa ett timmerstycke
vinkelrätt mot ett annat därigenom, att det förra
Laxning.
stycket förses med sneda inskärningar, som giva
dess yttersta ända formen av en hel el. halv
1 a x s t j ä r t. Detta stycke införes i en
motsvarande urtagning i det andra. Jfr K n u t 2) med
fig. G.W.W.
Laxodling, se Fiskodling.
Laxpata, brygga av trä el. sten med tinor
för laxfiske (jfr Lax tina). En särsk. typ av
1. äro de i flera norrländska älvar använda s.k.
karsinapatorna (se Fiskredskap), som
bestå av en rektangulär gård av pålar, på vilka
utom i den nedre väggen (”ingången”) nät el.
galler äro fästade. En arm leder till stranden,
varjämte oftast finnes en sidarm på andra
sidan. Vid vittjandet lägges en not utmed
insidan av nedre väggen, som har nedåt strömmen
lutande pålar, varigenom noten tryckes mot
dessa. Därefter dragés med kolknot från övre
till nedre ändan. N.R-n
Laxpest, se F i s k s j u k d o m a r, sp. 637.
Laxryssja, ryssja, huvudsaki. avsedd’ för
fångst av lax, ofta av ansenlig storlek, med
stora maskor, med mynningsgarn (förslag)
och sidoarmar (kronor, mockor) av växlande
form. N.R-n.
Laxränna, i starka forsar el. mindre fall
utsprängd ränna, genom vilken den
uppvand-rande laxen kan taga sig fram. Jfr L a x t r a
p-p a. N.R-n
Laxsjö, s:n i Lits och Rödöns tingslag,
Jämtlands län, kring och n.ö. om s. ändan av sjön
Hotagen; 5 7 3,43 kvkm., därav 526,73 land; 1,184
inv. (1933; 2 inv. pr kvkm.); 5,27 kvkm. åker
(1927; 1 °/o av landarealen), 336,74 kvkm.
skogsmark. — Pastorat: Föllinge, L. och Hotagen,
Ströms kontrakt, Härnösands stift. S.
Laxsjön, sjö i Steneby och Laxarby s:n i
Dalsland, genomfluten av Upperudsälven, 75
m.ö.h.; 17 kvkm.; djup 46 m. L. ingår i
Dalslands kanal. S.E-s.
Laxsläktet, Salmo, omfattar sådana laxfiskar,
som ha små fjäll, kort analfena med mindre
antal fenstrålar än 14, munnen starkt kluven,
nående under el. bakom ögonen och väl
utvecklade tänder på käkben, gom- och plogben samt
på tungan. Bland arterna må nämnas lax,
laxöring, regnbågsforell, röding och bäckröding (se
d.o.). H.W.
Laxstjärt, byggn., se Laxning.
Laxsätt, se Fiskredskap, sp. 627.
Laxtina, tina (se Fiskredskap, sp. 627),
placerad för att motstå vattentrycket i
vattendraget i särsk. uppbyggd ställning och för
upptagning och nedsättning försedd med lyftram el.
upphalningsanordning. Jfr Laxpata. N.R-n.
Laxtrappa, anordning för att möjliggöra
laxens uppgång vid dammbyggnad (se F i s
k-v ä g, sp. 640). Nyligen har av P. Brofeldt i
Helsingfors konstruerats en f i s k h i s s i samma
syfte. N.Rrn.
Laxå, stations- och brukssamhälle i
Ramun-deboda s:n, Örebro län, vid Laxån, 5 km. s.
om sjön Toften; o. 1,100 inv. L., som
huvudsaki. är ett villa- och trädgårdssamhälle, är
knutpunkt för V. och N.v. stambanorna samt
har bibanor till Röfors och Mon, den sistn.
nedlagd. Laxå bruks a.-b. (se d.o.) äger här
valsverk, mekanisk verkstad, sulfit- och
snickerifabrik. Till L. flyttades 1899 Bodarne
intressanta centralkyrka av trä. i barock från
1688. 1 km. s. om L. ligger Laxå
herrgård, nybyggd 1915—16 och numera
tillhörande ”Thore Lindbergs stiftelse
Hemgården” för pauvres honteux. I dess ena flygel
inrymmes L. bruks- och hembygdsmuseum,
skapat av disponent Carl Sahlin. M.P.
Laxå bruks a.-b, driver järnbruks- och
trä-förädlingsrörelse vid Laxå (se d.o.), järnbruk
— 1085 —-
— 1086 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
