Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laxå bruks a.-b. - Laxå—Röfors järnväg - Laxön - Laxöring - Layamon - Layard, Henry - Laynez, Jacob - Layton, Sir Walter - Lazarett - Lazarević - Lazarillo de Tormes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAXÅ—RÖFORS JÄRNVÄG
vid Röfors, lancashiresmedja vid St. Lassåna
och träindustri vid V. Laxsjön.
Årstillverkning-en, som vida understiger
produktionskapaciteten, har de senaste åren varit c:a 3,000 ton
valsjärn, 4,000 ton sulfitcellulosa och 4,000
standards trävaror. Normal arbetsstyrka c:a
l,000< man. Omslutning 1931 9,874,000 kr.,
därav aktiekapital 4 mill. kr. — Bruksrörelsen da-
Lassåna herrgård.
terar sig från 1600-talet, och 1683 övertogs
Laxå av Anton v. Boy, som 1685 byggde St.
Lassåna som huvudsätesgård för de von
Boij-ska verken. L.b. och St. Lassåna ägdes efter
1710 av skilda ägare, tills 1893 det 1872
bildade L.b. a.-b. inköpte Lassåna. Det dåv. bolaget
likviderade 1917 vid uppgåendet i
Vargökon-cernen (nuv. Hellefors bruks a.-b.), till vilket
L.b. a.-b. är ett dotterbolag. T.E-r.
Laxå—Röfors järnväg, byggd av Laxå bruks
a.-b., har 6 km. längd och 1,435 m. spårvidd,
öppnad för endast godstrafik 1886.
Koncessionen upphörde 1924. Fr.E.
Laxön, ö liggande i de av Dalälven bildade
vattenfallen vid Älvkarleö, sedan 1880 lägerplats
för Svea och från 1912 även för Göta
ingenjörkår med övningsplatser dels å själva L., dels
nedanför densamma. Å L., till vilken leder en av
irigenjörtrupperna byggd bro, ha uppförts ba
räcker, mässbyggnader m.m. A.W.G
Laxöring, Salmo trutta (se Laxfiskar),
skiljer sig från laxen (se d.o.) bl.a. därigenom,
att de övre och nedre gälräfständerna på första
gälbågen äro små och korta (knutformade), att
flera svarta fläckar finnas på gällock och nedan
sidolinjen samt över hela ryggfenan. L. uppträ-
Laxöring, Salmo trutta. Efter Brehm.
der i tre huvudtyper; 1) havslaxöring,
som tillbringar vissa tider i havet, vissa i
sötvatten och leker i vattendrag, 2) i n s j ö 1
axöring, som lever i sjöar men går upp el. ned i
vattendrag för att leka, 3) bäcklaxöring
el. f o r e 11, som tillbringar hela livet i rinnande
vatten. Bland lokala benämningar på 1. må
nämnas: börting, börsting, grålax (ibland
benämning på utlekt lax), insjölax, ockla,
stenbit, taimen, öring. N.R-n.
Layamon [leFaman], engelsk förf. (o. 1200),
se Engelska litteraturen, sp. 591.
Layard [lä’ad], Austen Henry, engelsk
arkeolog och diplomat (1817—94). L. företog 1845
—49 betydelsefulla
utgrävningar bl.a. i
Nineve, publicerade i
”Nineveh and its
re-mains” (2 bd, 1848—
49). Med sitt stora
arbete ”Inscriptions in
the cuneiform
charac-ter from Assyrian
monuments” (1851)
grundläde han
utgivandet av de även av
honom själv samlade
kilskriftstexterna i
British museum. Som diplomat tjänstgjorde L
bl.a. som sändebud i Madrid och
Konstanti-nopel. L:s självbiografi utkom i 2 bd 1913. Th.P.
Laynez [laTnäp], Jacob, se L a i n e z,
Diego.
Layton [léTtan], Sir Walter Thomas,
engelsk nationalekonom (f. 1884). L., som vid
olika univ. bedrivit ekonomiska studier, är
sedan 1922 red. för ”The Economist” och tillhör
sedan 1930 ledningen av ”News Chronicle”
Han har ofta anlitats som regeringens
finansexpert och tillhörde brittiska delegationen vid
den ekonomiska världskonferensen 1927, deltog
vid utarbetandet av Youngplanen och tillhörde
det utskott, som förberedde
Londonkonferensen 1933. Sistn. utskott lämnade L. 1932, då
han icke kunde ansluta sig till regeringens
protektionistiska handelspolitik. T.E-r.
Lazare’tt, se Lasarett.
Laza’revic [-vic], serbisk förf. (1851—91),
urspr. läkare. L. anses som grundare av den
nya serbiska novellen, ehuru hans produktion
endast omfattar åtta berättelser, övers, till sv.
av A. Jensen i ”Från Serbien och Montenegro”
(1891). G.Jg.
Lazarillo de Tormes [lapari’Iå öä tå’rmäs],
L a v i d a d e, den första skälmromanen, utkom
i tre editioner 1554, vilka förutsätta en
föregående, dock ej äldre än 1539. L. är en anonym
berättelse i jag-form om en gosse, som efter
— 1087 —
— 1088 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
