Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lectorium - Lecturer - Led
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LED
el. bågar vilande galleri framför koröppningen,
å vilket utom pulpeten även plats anordnades
för sångarna, stundom även för orgeln. I
Frankrike finnes det förnämsta 1. i katedralen
i Albi, i Belgien i kyrkan i Dixmude (se d.o.).
Tyskland har en mängd 1. bevarade. Också i
mindre kyrkor kunde sådana 1. uppföras av trä
(se t.ex. Kropp). E.W.
Lecturer [lä’köara] (eng., föreläsare),
beteckning för en biträdande lärare vid engelska
colleges och univ.; i fråga om vetenskaplig
utbildning och undervisningsnivå kunna 1. icke
jämställas med sv. docenter utan äro närmast
att betrakta som univ.-lektorer. A.Km.
Led. 1) Anat., även ledgång (lat.
articula’-tio), förbindelseorgan mellan intill varandra
liggande skelettdelar, varigenom alltefter l:s
inre och yttre anatomiska byggnad
åstadkommes möjlighet till rörelser mellan dessa i en
el. flera riktningar. Varje 1. består av de mot
varandra vettande skelettdelsändarna, vilkas in
mot 1. liggande ytor äro broskbeklädda
(led-brosk) och bilda de s.k. ledytorna, den
ena vanl. mer el. mindre konvex, 1 e d h u v
u-d e t, den andra mer el. mindre konkav, 1 e
d-skålen el. ledpannan (fig. 1).
Alltefter antalet ledytor skiljer man på enkla
1. med endast två mot varandra stötande
ledytor, t.ex. axel-1., och sammansatta L, där
mer än två skelettdelsändar ingå i 1., t.ex.
arm-bågs-1. De ledbildande skelettdelsändarna
sammanhållas av en vid dem fästad säckformig
bildning, ledkapseln, vilken består av ett inre
tunnare skikt, ledhinnan (stratum synovia’le)
och en utanför liggande, av fast bindväv
uppbyggd membran (stratum fibro’sum), denna
senare ofta förstärkt genom invävning av
tunnare el. tjockare bindvävsstråk el. band.
Dylika sammanhållningsband kunna även ligga
utanför själva ledkapseln, och i vissa 1., t.ex.
Fig. 1. Skulderleden, a
ledpanna el. ledskål på
skulderbladet, b ledhuvud på
överarmen.
knäleden, finnas sådana även inne i själva 1.
Det rum, som bildas mellan ledytorna och
utåt avstänges genom ledkapseln, benämnes
ledhålan, i vilken normalt finnes en ringa
mängd av en från ledkapselns hinnskikt
bildad, något slemmig vätska, ledvätskan el.
ledsmörjan (syno’via). Vid vissa sjukliga
tillstånd i 1. kan denna vätskemängd öka
betydligt, och man talar då om ledvatten (se
även Hydarthros och Ledsjukdomar).
Fig. 2. Längdgenomskärning av ett finger och
distala ändan av ett mellanhandsben. a
mel-lanhandsbenets ledhuvud. 1 första, 2 andra
och 3 tredje fingerfalangen med ledskål i
proxi-mala och ledhuvud i distala ändan.
I förbindelse med vissa l:s ledhålor men
liggande utanför själva 1., stå s.k. slemsäckar,
vilkas insida är utklädd med synovialhinna (se
ovan), som hålles fuktig med ledvätska, och
vilkas funktion är att underlätta glidningen av
senor och muskler kring 1. På gr. av l:s olika
anatomiska byggnad och de tillhörande
bandens förhållande förete de skilda 1. stora
olikheter i sina rörelsemöjligheter. Vid mycket
fasta bandförbindelser och starkt avplanade
ledytor är l:s rörelseförmåga endast ringa, t.ex.
1. mellan handlovsbenen. Dylika 1. bruka
benämnas strama I. (amfiarthroser) till skillnad
från de 1., som förete en mera fri rörlighet.
Dessa senare bruka alltefter sin form indelas
i olika grupper. Kulleder, t.ex.
skulderleden (fig. 1), ha ett sfäriskt ledhuvud (b),
vilket stämmer mot och rör sig i den
motstående urholkade ledytan, ledpannan el.
ledskålen (a). I äggleder, t.ex.
handleden (se d.o.), har ledhuvudet en
ellipsoid-liknande form. Dessa ledgrupper medgiva stora
rörelsemöjligheter kring flera axlar, under det
attgångjärnsleder (se d.o.), t.ex.
fingerlederna, endast medgiva rörelser i ett mot
led-axeln vinkelrätt plan. Kombinationsformer av
olika ledtyper finnas även. Så t.ex. medgiver
knä-1. (se d.o.), vilken är en art av
gångsjärns-led, under vissa förutsättningar även
rullnings-rörelser. N.Lbg.
2) Geol. (ty. Stufe, fra. étage, eng. stage).
L. är en avd. av en geologisk lagerföljd och
omfattar ett större el. mindre antal zoner,
innehållande olika fossil. Vanl. benämnes 1. efter
ett för dessa karakteristiskt fossilsläkte, t.ex.
Olenusledet, medan zonerna benämnas efter
arter. K.A.G.
— 1105 —
— 1106 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
