Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ledberg (Ledeberg) - Ledblock - Ledbrosk - Leddamm - Leddjur - Ledeberg - Ledebour, Karl Friedrich - Ledebour, Georg - Ledeganck, Karel Lodewijk - Lederer, Hugo - Lederer, Emil - Ledfat - Ledfossil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDFOSSIL
Björkeberg och L., Gullbergs och Bobergs
kontrakt, Linköpings stift. J.C.
Ledblock, geol., se Block 1).
Ledbrosk utgör en 0,2—5 mm. tjock, mot
kanterna avtunnande brosköverklädnad av
led-ändarna av benen. Gldt.
Leddamm, dammbyggnad, avsedd att avleda
högvatten el. leda flodvatten i bestämd riktning
till kanal för kraftstation, för strandskydd
o.d. E.R.S.
Leddjur, prov. Arthro’poda, ha en oftast
olikartat segmenterad kropp, vanl. delad i
huvud, mellankropp och bakkropp, de bägge
förra stundom sammansmälta till ett huvudbröst,
cephalothorax. Extremiteterna äro nästan
undantagslöst ledade. Huvudet, vars segment
sammansmält, bär antenner och munverktyg,
bröstregionens benpar äro huvudsaki.
tillpassade för ställförflyttning, bakkroppen saknar
ofta extremiteter men är vanl. tydligt ledad.
Huden är täckt av en ofta med kalksalter
impregnerad kutikula, ofta försedd med utskott i
form av hår, tornar el. hakar. Sällan finnes
en hudmuskelsäck, vanl. är den upplöst i
segmentalt anordnade muskler. Nervsystemet
består i regel av hjärna och en
bukganglie-kedja av växlande längd alltefter kroppens,
sinnesorganen av ögon, antenner och fria
nervändringar i huden, stundom även av statiska
organ. Blodkärlsystemet är öppet, celomet på
några rester när sammansmält med
blastula-håligheten till en enhetlig kroppshåla (se d.o.).
Ett långt ryggkärl el. ett kortare hjärta
finnes i regel. Som respirationsorgan tjänstgöra
huden, trakéer, facktrakéer el. gälar, som
ex-kretionsorgan antenn- och skalkörtlar,
coxal-körtlar el. malphigiska kärl på tarmen, som
saknas hos vissa parasiter. Fortplantningen är
könlig, ofta partenogenetisk, utvecklingen sker
mest genom metamorfos. O.C-n.
Ledeberg. 1) S:n, se Ledberg.
2) Förstad till Gent (se d.o.).
Ledebour [lè’dobör], Karl Friedrich,
tysk botanist (1785—1851), prof, i Dorpat 1811
—36, företog jämte sina lärjungar A. v. Bunge
och K. A. Meyer en botanisk forskningsresa
till Altaibergen och angränsande trakter och
beskrev de under resan insamlade växterna i
”Flora altaica” (4 bd 1829—33), ”Icones
plantarum ... floram rossicam ... illustrantes” (5
bd, 1829—34) och ”Flora rossica” (4 bd, 1842
—53). O.Gz.
Ledebour [lé’dobör], Georg, tysk politiker
(f. 1850), tidningsman, led. av riksdagen 1900
-—18 och 1920—24. L. tillhörde före
världskriget socialdemokraternas v. flygel och
bekämpade krigskrediterna. Han anslöt sig senare till
de oavhängiga socialdemokraterna och var en
av de drivande krafterna vid nov.-revolutionen
1918, som han ville göra till en grundlig
upprensning av det gamla Tyskland. Missnöjet
med Eberts politik hindrade honom att återgå
till socialdemokraterna, när de övriga
oavhängiga gjorde detta, och L. blev politiskt
betydelselös. 1931 sökte han skapa ett nytt
socialistiskt arbetarparti, som emellertid fick ringa
anslutning. T.E-r.
Le’deganck, K a r e 1 Lodewijk,
flamländsk skald (1805—47), fredsdomare i
Zo-merghem, folkskoleinspektör i Gent, sedan
lärare vid univ. där, en av den flamländska
nationella rörelsens förkämpar. L. skrev lyriska
dikter, främst ”Bloemen mijner len te” (1839)
och trilogien ”De drie zustersteden” (1846), en
hymn över Gent, Brygge och Antwerpen. L:s
”Volledige dichtwerken” utkommo 1847 och i
senare uppl. Rth.
Lederer [lè’doror], Hugo, österrikisk
bildhuggare (f. 1871). Urspr. konsthantverkare,
tjänstgjorde L. som teknisk medhjälpare åt
bl.a. Schilling och Toberentz, innan han 1895
övergick till självständigt arbete. Han blev
snart en erkänd mästare och är sedan 1915
knuten till Berlins konstakad. L:s bäst kända
arbeten äro Bismarckmonumentet i Hamburg,
ett monumentalverk i kolossalformat, byggt av
granitkvader (1902—06), Fäktarbrunnen i
Bres-lau (1904), Björnbrunnen och Löpargruppen
(1928) i Berlin m.fl. — Litt.: Biogr. av H.
Krey (1931). G.S.
Lederer [lè’doror], Emil, tysk
nationalekonom och sociolog (f. 1882). L. blev 1920 prof,
i Heidelberg, 1931 i Berlin och avsattes 1933
av Hitler-regimen. Han har framförallt sysslat
med kapitalismens sociala följdföreteelser ss. i
”Technischer Fortschrift und Arbeitslosigkeit”
(1931). Hans teoretiska huvudarbete är
”Auf-riss der ökonomischen Theorie” (3 Aufl. s.å.).
L är utg. av ”Archiv für Sozialwissenschaft und
Sozialpolitik”. T.E-r.
Ledfat, annat namn på Levattnet (se d.o.).
Ledfossil, geol. I fossilförande avlagringar
kan man iakttaga, att fossilinnehållet är olika
i olika delar av en lagerserie och att de i de
högre delarna förekommande fossilen förete
högre utvecklingsstadier än de i de lägre.
Genom studium av de olika fossilens förekomst
kan man i många fall å ena sidan följa
utvecklingen av fossilen och å andra sidan indela
lagerserien efter förekomsten av de olika
fossilen i underavd., lägst i zoner, karakteriserade
av bestämda arter fossil, s.k. 1. De bästa 1. äro
sålunda arter, som ha en inskränkt vertikal
utbredning men en utsträckt horisontal, d.v.s.
växt- och djurarter, som å ena sidan äro
stad
— 1109 —
— 1110 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
