Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Le Febure, Jean Henry - Lefébure, Eugène - Lefebvre, Pierre François Joseph - Lefebvre, Jules - Lefebvre, Hippolyte - Le Fèvre, Pierre - Lefèvre, Robert - Lefèvre, d’Étaples, Jaques (Jakob Faber Stapulensis) - Leffler, släkt - Leffler, 1. Carl - Leffler, 2. Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEFÉBURE
position genom de ersättningsskyldigheter,
vartill han dömdes. P.N-m.
Lefébure [lafeby’r], Eugène, fransk
egyp-tolog (1838—1908), verksam i Kairo och Alger.
L. har utg. egyptiska religiösa texter och förf,
flera undersökningar i egyptisk
religionshistoria (bl.a. ”Rites egyptiennes”, 1890). Th.P.
Lefebvre [lafä’vra], Pierre Franko is
J o s e p h, från 1808 hertig av Danzig, fransk
krigare (1755—1820),
var vid revolutionens
utbrott sergeant och
blev redan 1794
generallöjtnant, deltog
ända till 1799 i alla
fälttågen vid Rhen
och utmärkte sig
särsk. 1794 vid
Fleu-rus. I
Brumairekup-pen tog L. verksam
del. 1804 marskalk,
utmärkte han sig
särsk. vid Jena 1806
och erövrade 1807 Danzig. 1812—14
kommenderade L. gardet. Av Ludvig XVIII
utnämnd till pär, slöt sig L. 1815 åter till
Napoleon och fick först 1819 återtaga sin plats i
pärskammaren. L. var en oförskräckt och
dugande soldat, om än ej någon fältherre, enkel
och rättfram i sitt uppträdande. P.S.
Lefebvre [lafä’vra], Jules Joseph, fransk
målare (1836—1912), elev av Cogniet. L. har
framförallt gjort sig känd som en
kvinno-målare av rang, dels genom goda damporträtt,
dels med en rad aktbilder, ibland under
historiska namn som ”Pandora”, ”Salome” m.fl. G.S.
Lefebvre [lafä’vro], Hippolyte Jules,
fransk bildhuggare (f. 1863), elev av bl.a.
Ca-velier och Barrias. L. arbetade från o. 1900
med realistiska genreverk men har efter kriget
ägnat sig åt monumentalskulptur.
Huvudarbeten: ”Niobiderna” (1896), ”Vintern” (1906),
Edith Cavells staty (1920), Ludvig den heliges
ryttarstaty (Sacré-Coeurs fasad, 1924) m.fl. G.S.
Le Fèvre [lafä’vra], Pierre, fransk jesuit,
se Peter F a b e r.
Lefèvre [lafä’vra], Robert, fransk målare
(1756—1830), målade urspr. historiska och
allegoriska scener men övergick senare till
porträttmåleri, som blev den eg. grunden till hans
berömmelse. L. blev Ludvig XVIII :s hovmålare
och porträtterade bl.a. Pius VII (1805), Lætitia
Bonaparte (1808), Napoleon (1812), Ludvig
XVIII m.fl. G.S.
Lefèvre d’Étap!es [lafä’vra deta’pla], J
a-q u e s (Jakob Faber Stapulensis),
fransk katolsk teolog (o. 1455—1536), en av
ledarna för den franska humanismen, lärare i
Sorbonne, efter ett kätterimål fördriven
därifrån, sedermera biskoplig generalvikarie i
Meaux. L. utgav bl.a. en fransk övers, av N.T.
(1523) samt flera kommentarer över olika
bibelböcker (bl.a. över Pauli brev, tr. 1515) i syfte
att göra deras religiösa huvudtankar
tillgängliga även utanför teologernas fackkrets. Ehuru
L. verkade i reformationens anda, förblev han
katolik och väntade en förnyelse inom denna
kyrka. S.N.
Leffler, urspr. från Breslau, Schlesien,
stammande släkt, inkommen vid 1600-talets mitt
till Sverige, där den fortlever på flera olika
grenar. Kusin till L.l) var rektorn i
Stockholm, led. av A.k. John Olof L. (1813
—84), far till prof. Gösta Mitta g-L e f
f-1 e r, prof. Frits Läffler (se dessa) samt
L.3). C.
1) Carl Johan Laurens L., metallurg
(1825—1908), uppförde 1858 efter Bessemers
ritningar den första bessemerugnen vid Edskens
bruk i Gästrikland, som senare fullkomnades
av G. F. Göransson. L. var under senare delen
av sitt liv bosatt i Sheffield som agent för sv.
järn. K.A.G.
2) Johan Anders L., den föregåendes
kusins son, nationalekonom (1845—1912).
Efter studier i Uppsala
ägnade sig L. åt
lantbruk men återupptog
1874 studierna, nu i
Leipzig, där han
förutom nationalekonomi studerade
jord-bruksvetenskap och
botanik. L. blev fil.
d:r 1876 (”Die
schwe-dischen Zettelban-ken”) och var
därefter rådgivare åt L.
O. Smith (se denne),
när Arbetarering-rörelsen skapades. I
Arbetareringens bank var L. direktör 1883—
86. Av mera bestående värde blev L:s strävan
att införa postsparbank i Sverige. Impulsen
härtill hade han fått vid resor i England,
och som sekreterare i 1881 års
postsparbankskommitté har L. väsentlig andel i bankens
tillkomst. Även vid andra statliga utredningar
anlitades L. Han tillhörde F.k. 1886—88 och
bekämpade där protektionismen. — L.
tjänstgjorde som lärare i nationalekonomi i
Göteborg 1878—80, vid Stockholms högsk. vid
olika tillfällen och från 1893 4 id Tekniska
högsk. Han har utg. flera arbeten,
behandlande sv. löneförhållanden samt ”Grundlinjer till
nationalekonomiken” (1881). I samlingsverket
”Det ekonomiska samhällslifvet” (1891—1903),
— 1127 —
— 1128 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
